Bakgrund: Röntgensjuksköterskan arbetar skift. Oregelbundna sömntider kan påverka människan negativt då människan fungerar bäst i dagsljus.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur röntgensjuksköterskan påverkas av att arbeta oregelbundna skift och natt samt vilka faktorer som spelar in.Metod: En litteraturstudie gjordes med elva artiklar om skiftarbete och sjuksköterskor då inget gick att finna om röntgensjuksköterskor.Resultat: Sjuksköterskors hälsa, sömn och fritid påverkades av treskiftsarbete. Att arbeta natt och frekvensen av Nattskift gav störst negativ inverkan på sömn och psykisk hälsa. Ledighet efter Nattskift minskade denna inverkan.Diskussion: Om man har möjlighet att lägga sitt eget schema bör man rotera framåt och vara ledig efter Nattskift. Mår man dåligt av att arbeta treskift är en lösning att sluta arbeta natt.

Operationssjukvård krävs under natten för att säkerställa vården och hjälpa patienter inom rimlig tid.  Operationssjuksköterskan i operationsteamet arbetar tillsammans med opererande läkare med det kirurgiska tillvägagångssättet, samt ansvarar för patientens perioperativa vård. Syftet med denna intervjustudie var att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta Nattskift på en operationsavdelning. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex operationssjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige, och efter en kvalitativ innehållsanalys av materialet framkom sex kategorier; Nattens ryggrad ? teamarbetet, Natten ? vårdandets tid, På Natten ? alltid redo, Natten blir till dag, Natten ? tidens tand samt Nattens charm. Studiens resultat speglade operationssjuksköterskornas upplevelser av att teamarbetet utgjorde grunden för ett patientsäkert arbete under Nattskiftet samt att operationssjuksköterskorna fick en förbättrad möjlighet att fokusera på omvårdnaden och kommunikationen med patienten under natten.

Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbetare upplever aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på människors tankar och levda erfarenheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju deltagare ingick i studien varav sex män och en kvinna. Analysen resulterade i tre kategorier.

En stor del av personalen inom Hälso- och Sjukvården har sin arbetstid förlagd till natten. Vi vet idag att det är mycket ogynnsamt att arbeta nattetid och att det höjer risken att utveckla flera sjukdomar. Nattarbete och roterande skiftarbete stör och påverkar den naturliga dygnsrytmen i kroppen. Kan vi hjälpa kroppen att anpassa sig bättre till Nattskiftsarbete med hjälp av ljusterapins effekter? Ljusterapi är, vad vi känner till idag, en säker behandling med få eller inga biverkningar.

Examensarbetet har utförts på Stora Enso Nymölla Bruk AB. Det har utförts med frågeställningen: Går det att köra utskottsupplösarna effektivare med avseende på elenergiförbrukning? Anledning till denna frågeställning är att användningen av upplösarna minskat på grund av omstruktureringar i företaget. Detta resulterar i att upplösare körs i onödan, särskilt under Nattskift. Effektanvändningen av rullmaskin fyras upplösare (RM4:s upplösare), och utskottsupplösaren efter den nu borttagna bestrykningsmaskinen (BM:s utskottsupplösare) har mätts.

Syftet med undersökningen var att kartlägga hur arbetstiderna påverkar oss på vår fritid, i vårt arbete, vår sömn och vår motivation att gå till arbetet. Det empiriska underlaget består av tio intervjuer och resultaten visar att de flesta anser att den bästa tiden att arbeta är dagtid. Intervjupersonerna hade tankar om hur arbetstiderna påverkar dem i arbete och under deras fritid. De upplever att när de arbetar dagtid hinner de träna och umgås med vänner efter jobbet i större utsträckning än när de arbetar natt- eller eftermiddagsskift. Oregelbundna arbetstider leder till att det blir svårt att engagera sig i regelbundna fritidsaktiviteter.

AbstractThe aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme ?Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care?.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att få en uppfattning om hur kosten och måltidsmönstret påverkas av en oregelbunden dygnsrytm hos skiftarbetande poliser. Syftet var också att skapa en bild av hur och vilka metoder som används för att skapa goda kost- och sömnrutiner i vardagen. Specifika frågeställningar var hur poliser upplever att deras kostvanor och måltidsmönster påverkas av skiftarbete med en oregelbunden dygnsrytm samt vilka livsstrategier som används för att hantera kost- och sömnvanor som skiftarbetande polis.MetodDatainsamlingen är baserad på intervjuer med fyra poliser, två kvinnliga och två manliga i åldrarna 26 till 37 år, som arbetar i en närförort till Stockholm. Respondenterna valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval via en bekant inom polisen. Samtliga deltagare kontaktades via telefon för att bli informerade om studiens syfte, frågeställningar, genomförande, för att boka in tid för intervju och blev dessutom upplysta om att de har full anonymitet i studien.