Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur belöningssystemen är utformade i företag med skillnader i nationella ägarförhållanden. Detta exemplifieras med en jämförelse mellan svenskägda och amerikanskägda företag. Vi har använt oss av en deduktiv ansats genom hela uppsatsen. Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie av fyra företag. Vår insamlade data består av primär- och sekundärdata.

Vi har i vår uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, då den är baserad på universella värderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella värderingarna. Vi menar att detta påverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och påstår med stöd i den dialektiska synen på utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det är omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling då förändring, ur en kulturell aspekt, är något man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Allteftersom internationell handel växer i förhållande till inhemsk, ökar också frekvensen av affärsförhandlingar mellan människor från olika länder och kulturer. Det unika med internationella affärsförhandlingar är inverkan av kulturskillnader på både förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och Nationalkulturens påverkan på den var de forskningsfrågor som ställdes. För att besvara forskningsfrågorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nämligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.

The purpose of this paper is to examine how six students who attend a high school relate to their multilingualism and emphasize how their multilingualism has affected their views of themselves and their identity. The fundamental questions were:How do six students who attend a secondary school relate to their multilingualism?How has students' multilingualism affected their views of themselves and their identity?I did use a qualitative research method in terms of interviews to receive answers for my inquiries.Carla Jonsson (2010) speaks inter alia about ?the third space? which concerns adolescents creating a ?third room?. Almqvist (2006) believes that adolescents that are exposed to discrimination and prejudices can lead to them turning their backs on society in disappointment. Boyd (1985) has, in his thesis, found that multilingual students communicate with the majority language and with their mother tongue with their parents.

I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmandekulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessaskillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar ochbeteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation.Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att blien framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgåendeinsikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst likaviktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kulturoch vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän?Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför singrund i relationer mellan svenskar och singaporianer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att nå en ökad förståelse för hur svenska och danska chefer hanterar sin chefsituation i Danmark respektive Sverige och om de stöter på några problem i sin chefsroll. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv metod för att göra en kvalitativ undersökning. Vi började med att läsa in oss på befintlig litteratur på området samt närliggande områden. Därefter genomförde vi kvalitativa intervjuer med två chefer och sju anställda i våra två fallföretag samt en utomstående chef. Sedan analyserade vi det empiriska materialet och satte det i relation till tidigare inhämtad teori.

AbstractAs a result of globalisation, there are indications that national cultural differences between countries are becoming increasingly vague. Research shows that industries develop similarities, as a result of the integration between corporations that has followed the internationalisation. The aim of this study was thus to investigate whether different countries in the same industry can develop similar perceptions regarding what is considered effective leadership. The study also aimed to investigate whether these perceptions can influence how leadership is exercised. The leader qualities that were identified were categorised based on the leadership attributes that were formulated in Project GLOBE.

SammanfattningI dagens krympande värld så tvingas allt fler företag ut på den internationella marknaden. Detta kan vara problematiskt för många små och medelstora företag då de saknar de resurser de behöver för att skaffa sig information om de nya marknaderna och deras kultur. Kulturen kan vara det som gör att företagen misslyckas, den kan även vara skälet till att de inte ens vågar försöka. Hofstedes modell om Nationalkultur används som huvudteori i denna studie, men även fler teorier har studerats och jämförts med det empiriska materialet. De områden som studeras i huvudsak är kultur och globalisering och i uppsatsen dras paralleller mellan dessa två.   Syftet med denna studie är att ta reda på vilka problem små och medelstora företag ser med kultur vid internationalisering samt hur dessa problem kan lösas.

Samhället utvecklas i en rask takt och det kan ses även i organisationerna. Ledarskapet har förändrats idag jämfört med hur det var förr i tiden. En gång i tiden hade vi i Sverige auktoritära ledare som pekade med hela handen och idag har ledarna blivit allt mer demokratiska och tänker på sina anställda. Trots att ledarskapet idag har blivit mer demokratiskt inriktat råder inte den stilen överallt. Inom Volvo Personvagnar fann vi en motsatt utveckling, där de auktoritära dragen börjat synas mer de senaste åren.