Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Namnpublicering - Sida 1 av 1

Namnpublicering i samband med brott

Frågan om Namnpublicering i media i samband med brott är alltid lika aktuell. Det finns tunga argument både för och emot publicering. Dessa är ofta beroende av sammanhanget och det enskilda fallet. I de allra flesta fall är det allmänintresset som avgör om det anses motiverat med en Namnpublicering. Syftet med denna undersökning är att genom en enkätundersökning studera vad allmänheten anser om Namnpublicering i samband med brott.

Offentliggörande av person- hur förändrar framväxten av elektroniska medier debatten kring namnpublicering?

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och undersöka diskussionen om Namnpublicering på nätet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.Metod: Studien bygger på kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer används dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn på Namnpublicering. Journalisterna har en väldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, båda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frågorna till de etiska riktlinjerna och allmänintresset. De har även en lättsam inställning till fällningar i PO och stämningar, där båda säger att det är något de räknar med. Ingen av dem vill se lagändringar och menar att systemet vi har idag är fullt tillräckligt.

Med makt följer ansvar

Titel: Med makt följer ansvarFörfattare: Anna Bratland och Anton KristianssonHandledare: Britt BörjessonKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Höstterminen 2008/2009Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur bloggare och ansvariga utgivare på dagstidningar förhåller sig till Namnpublicering i bloggar, av offentliga personer i fall av känslig karaktär.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Det empiriska materialet består av transkriberade intervjuer med fyra styckenansvariga utgivare för dags- och kvällstidningar och fem stycken bloggare.Huvudresultat: De ansvariga utgivarna tar ställning till Namnpublicering utifrån olikasituationers omständigheter. Främst är det högt uppsatta i offentligheten som omskrivs. Deförsöker i den mån det går att hålla familj utanför. En del av bloggarna ansåg sig ha rätt att kritisera offentliga personer i deras profession medan andra var helt emot.Majoriteten av bloggarna ansåg att bloggare bör ta samma journalistiska ansvar som journalister medan de ansvariga utgivarna å andra sidan inte ansåg att bloggare behöver ta det.

?Vi resonerar aldrig kring anhöriga? : En studie av hur ansvariga utgivare på Ekot och Svenska dagbladet resonerar kring namnpublicering av brottslingar och brottsmisstänkta samt sitt och andra mediers ansvar och roll i en alltmer sensationalistisk brotts

Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring Namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta.

Brott lönar sig i tryck : En kvantitativ jämförelse av kriminaljournalistiken 1987 och 2012

Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga hur kriminaljournalistiken har förändrats de senaste 25 åren. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av brottsartiklar i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sundsvalls Tidning och Arbetarbladet. Underlaget är taget från två veckor i september 1987 och 2012. Texterna har vi kodat utifrån ett kodschema med variabler gällande bland annat kön, brottstyp, gestaltning, källanvändning, offer och misstänkt. Vi har sedan korskört vissa variabler för att jämföra hur de såg 1987 mot 2012.Vi kom fram till att andelen kvinnliga textförfattare gick från att vara i minoritet till majoritet mellan 1987 och 2012.

Pressens samurajer : Dagens och morgondagens journalister i Japan

Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, synen på journalistyrket skiljer sig åt mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker även journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mänskliga rättigheter. Det japanska mediesystemet är på flera sätt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mänskliga rättigheter. De frågor som ställs är ?Hur skiljer sig japanska journaliststudenter från landets arbetande journalister i synen på: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhället; bevakningen av de mänskliga rättigheterna i Japan?. Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem.