I Sveriges Musikbransch ra?der det idag en skev fo?rdelning mellan kvinnor och ma?n pa? inflytelserika positioner. Den skeva ko?nsfo?rdelningen, da?r det pa? de beslutsfattande positionerna syns en tydlig manlig dominans har blivit starkt uppma?rksammad de senaste a?ren, vilket va?ckt intresset fo?r fo?religgande studie. Studiens fokus ligger pa? de kvinnliga akto?rer som har lyckats inta inflytelserika positioner.

This study has the purpose of looking at the current and future position of recordlabels from a context involving the technological developments, while theopportunities for the artists are changing. As the actors inside them music industryfind themselves in an ever changing climate where traditional supply chains arethreatened by new technology, the record labels need to change the way they workin order to maintain their existence in the music industry. The study has beenconducted by interviewing a number of people involved in the music industry, byusing a qualitative method approach. The conclusion of the study shows that thetraditional way of doing business by treating music as a product that makes revenueis gone. Instead the labels have to take on new roles formerly run by third parties inorder to survive and be profitable, especially since artists can now in control ofactivities that used to be controlled by the record label..

I denna medievetenskapliga uppsats har vi riktat vår uppmärksamhet mot den svenska musikjournalistiken och utifrån ett genusperspektiv undersökt vilka kvinnobilder som manifesteras och hur dessa förändrats över tid. Anslaget har varit hermeneutiskt då vi valt att genomföra en komparativ kvalitativ innehållsanalys av de två musikmagasinen Pop och Sonic där tidsspannet varit nio år. Analysen har visat på en skev genusrepresentation där kvinnan marginaliseras från en manligt könad Musikbransch och förvägras den manliga friheten då hon förpassas till den privata sfären. Även om kvinnan på senare år tillmätts ett större utrymme i musikmagasinen så uppvägs detta genom att hennes prestationer förringas i gestaltningen. Sammanfattningsvis har vi att göra med en androcentrisk musikjournalistik som reproducerar en hegemoni där mannen blir till norm och kvinnan får nöja sig med en närvaro där hennes framgång är beroende av mannen.Kvinnobilder i förändr.

This paper examines women's positions in the music industry. By quantitativelyinvestigate ten major companies on the swedish music market, the authors have beenable to mapp positions that are dominated by women and as well as men. The essaydiscusses several theories of both gender in organizations and gender in society inorder to analyze the quantitative results.The aim of the paper is to highlight the current segregation of careers in the musicindustry as well as to lay a foundation for further research on why it is segregated.Clear graphs shows the gender distribution between women and men in business butalso the distribution of gender in occupations / positions in similar companies. In theanalysis the authors reflects on the results using relevant gender theories. In theconclusion, the authors explain the result generated by the analysis and illustrates theprevailing segregation that exists in the music industry.This paper has concluded that a seemingly even distribution between men andwomen in business organisations can sometimes be misleading.

Denna kandidatuppsats avhandlar hur manliga respektive kvinnliga artistgrupper bygger upp sina varumärken på det sociala mediet Instagram. Vi har tittat närmare på hur två artistgrupper kommunicerar genom de bilder som har postats på deras Instagram-konto. De två artistgrupper vi har undersökt är svenska Nause samt Rebecca & Fiona. Uppsatsen undersöker om och hur traditionella könsroller reproduceras i nya medier samt hur man som artist kan bygga upp sitt varumärke genom Instagram.   Teoretisk utgångspunkt som används för undersökningen är marknadskommunikation och varumärkesteori.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom Musikbranschen är en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive män befinner sig blir skillnaderna ännu tydligare. I ledningsgrupper är den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning återfinns även i antalet A&R:s (den yrkesroll på musikbolag och förlag som upptäcker och binder nya artister till organisationen).    Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i Musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrågas? Hur ser de i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.

Under 2000-talet har nya tekniska innovationer både förändrat hur musik spelas in,distribueras och konsumeras. Därmed har nya möjligheter skapats för Sverigesoetablerade artister, samtidigt som utbudet blivit större och svårare att tränga igenom.Uppsatsen undersöker vad oetablerade artister har för åsikter om läget idag ochfokuserar kring tre huvudområden; musikutgivning, artistens egen karriär samtMusikbranschen i stort. Med djupintervjuer som metod syftar studien till att undersökavilka problem som står i vägen för en artist som försöker etablera sig och nå ut med sinmusik till en större publik. Studien har visat på att artister nuförtiden mycket enkelt kanspela in och ge ut sin musik vilket skapat en direkt länk till allmänheten. Det är dockmycket svårt att få den uppmärksammad, varför branschkontakter fortfarande värderashögt i artisters ögon.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter från svenska skivbolag uppfattar det rådande digitaliserade medieklimatets inverkan på Musikbranschen. Syftet var att ta reda på hur artister samt skivbolag förhåller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser från en allt mer digitaliserad Musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en så djup analys som möjligt har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter från tre olika skivbolag, samt två med två olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa två olika aktörer i hopp om att kunna få olika perspektiv i mina frågor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat på att sociala medier är något mycket viktigt gällande både artisters kamp om att nå framgång i en allt hårdare konkurrens där bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt när det gäller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock råder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör användas.

SyfteUppsatsens syfte är att genom en analys av dagens digitala marknadsföring av artister i Sverige få fram olika strategier som kan leda till differentiering online, samt få vidare förståelse om hur artister aktivt kan arbeta med strategierna online för att förstärka helhetsupplevelsen av varumärket och hur fansen upplever det digitala arbetet.MetodDenna uppsats är genomförd utifrån en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod och har en abduktiv ansats. Vi har samlat in det empiriska materialet via kvalitativa intervjuer med utvalda personer från olika delar av Musikbranschen för att få olika synvinklar. Samt gjort en enkätundersökning för att få in konsumenternas aspekt, som vi i uppsatsen benämner som fans. Dessa tillvägagångssätt har kompletterats med primär- och sekundärkällor inom branding, sensory branding och digital marknadsföring. SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion kommit fram till följande: genom att tillämpa de fyra strategier som vi har valt att kalla; branding-strategi, sensory branding-strategi, digital marknadsförings-strategi och storytelling-strategi, är artisten på god väg att utmärka sig för både fans och Musikbransch. Fansen anser att man ska ha en bra story kombinerad med en röd tråd och ett helhetskoncept.

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant.

Denna examensuppsats är ett resultat av en observationsstudie utförd på ett svenskt företag, verksam inom Musikbranschen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är relationsmarknadsföringsteori och konvergensteori. Relationsmarknadsföring, även förkortat RM utgår från nätverksteori och idén om att kommunikation flödar mellan noder (som exempelvis utgörs av personer, organisationer och till och med datorer) sammankopplade av relationer i ett nätverk. Konvergensteori bygger på konvergens vilket innebär att två tidigare åtskilda ting går samman till en enhet. Utifrån detta är uttrycket konvergenskultur sprunget.

Denna uppsats syfte är att analysera hur musikartister använder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillämpats, medan ett antal intervjuer samt en innehållsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att få en inblick i Musikbranschens syn på ämnet, samt även ge en objektiv bild av hur plattformen används som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom Musikbranschen, en bild av hur användandet av denna marknadsföringskanal kan förbättras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.  Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptäckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes påverkan på musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens påverkan på maktbalansen inom branschen har legat som grund.