Till följd av läckage av närsalter har Östersjön idag allvarliga problem med övergödning. Åkerströmmens avrinningsområde bidrar till detta, varför en undersökning om restaure-ringsmetoder i avrinningsområdet är intressant. Syftet med detta kandidatarbete är därför att utreda möjliga restaureringsmetoder för Mörtsjön, vilken ligger inom avrinningsområdet.Mörtsjöns ytvattennivå sänktes för drygt 100 år sedan, vilket medfört att sjön idag är kraftigt igenvuxen och i behov av restaurering. Provtagningar visar att Mörtsjön snarare är en när-saltskälla än mer önskvärt en närsaltsfälla och att omsättningstiden i sjön är för kort för att ämnen som fosfor och kväve ska hinna sedimentera.Tre olika restaureringsmetoder studeras; Muddring, fångdamm för fosfor och dämning, vilka skulle kunna förändra Mörtsjön till en närsaltfälla. Dessa metoder jämförs även med nollal-ternativet.

This research aims to investigate the effects that dredging may have on benthic fauna. The dredging took place in the stream Ireån on northern Gotland during the early summer 2010. My area of research was taking place in a scenic area downstream in Ireån close to the Baltic Sea. I chose this area due to the dredging that started just upstream of this area and continued further upstream. Thus it is not the direct impact of the dredging that is the focus for this paper but the side-effect the dredging may have on the area downstream.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.

Luleå hamn byggdes i början av 1960-talet. Man når hamnen via Sandöleden och varje år anlöps hamnen av ca 570 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton. I och med den pågående landhöjningen har djupet i farleden minskat med ca 40 cm jämfört med ursprungligt dimensionerat djup. För att man även i framtiden ska kunna nyttja hamnen optimalt behöver farleden muddras. Av två olika alternativ, med avseende på Muddringsdjup, har man förordat ett vilket innebär att återställa leden till PANMAX ? standard dvs.

There are today large amounts of contaminated sediments in the Baltic Sea. These contaminants are the result of many years industrial activity where the contaminants have not been taken care of and just released out in the water. When ports want to dredge in their fairways and harbor areas the contaminated sediments need to be considered since they are a environmental risk. The development in this area has been slow and new techniques have just recently made its way into dredging operations in the Baltic Sea region. As a result of this there are no clear methods for implementing new techniques today.

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras Muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.