Vi har gjort en studie om motivation och Motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation.

Svensk motivationsforskning bedrivs nästintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lärares tankar kring motivation och Motivationsarbete tycks i dagsläget vara en bristvara. För att belysa denna fråga djupintervjuades fyra lärare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och Motivationsarbete. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lärares tankar. Vidare analyseras Motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förväntningar, fokus på bemästrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

DokumentationsbladDatum: 2007-08-28Nivå: Examensarbete DFörfattare: Henrik LarssonHandledare: Christina HultbomRapportens titel: Motivationsarbete i praktiken ? Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Problem: Det finns många teorier om vad som motiverar människor på arbetet, men i vilken utsträckning stämmer teorierna överens med Motivationsarbetet på akademiska sjukhuset?Forskningsfråga: Hur arbetar personalcheferna på akademiska sjukhuset i Uppsala för att motivera personalen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalcheferna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala tänker och arbetar kring arbetet med att motivera personal utifrån Herzbergs tvåfaktorteori.Avgränsningar: I uppsatsen bortses från alla övriga faktorer som kan antas ha betydelse för Motivationsarbetet på en arbetsplats förutom de som beskrivs i Herzbergs (1993) tvåfaktorteori.Teori och modell: Uppsatsen utgår från Frederick Herzbergs bok The motivation to work.Metod: Enkät och intervjuundersökning.Resultat: I stort sett finns ett stöd och en medvetenhet för de faktorer Herzberg listar i The motivation to work bland undersökningens respondenter. Underbemanning samt organisationens storlek gör det dock svårt att bedriva ett aktivt Motivationsarbete.Sökord: motivation, arbetsmotivation, organisation, Motivationsarbete, Herzberg.

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat Motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Det övergripande syftet med denna studie är att belysa hur lärandeprocessen med fokus på Motivationsarbetet i grundskolans tidigare år kan se ut men också försöka ge en bild av hur pedagoger kan motivera elever till fortsatt lärande.Denna studie bygger på en litteraturdel samt en kvalitativ studie i form av sammanlagt tolv semistrukturerade intervjuer fördelat på sex elever och sex pedagoger.Resultatet av intervjuerna från pedagogernas sida visar att relationen mellan pedagog och elev är en viktig del i att motivation ska uppstå och växa fram.Resultatet av intervjuerna från eleverna tyder på att ett lärande som tar sin utgångspunkt i en undervisning som stimulerar flera sinnen gynnar motivationen..

Bakgrunden till denna rapport är ett gemensamt intresse av Motivationsarbete med understimulerade elever. Syftet med rapporten är att undersöka hur pedagoger i grundskolans tidigare år motiverar understimulerade elever till kunskapsinhämtning. Detta för att blivande lärare skall få flera verktyg att motivera elever till att känna lust att lära och ta in kunskap. Det förekommer understimulerade elever i grundskolan. Dessa stimuleras inte att arbeta med tillräckligt intressanta och utmanande uppgifter utifrån den enskilda elevens proximala zon.

Det övergripande syftet för denna studie är att söka svar på vad som motiverar elever till lärande samt vad som påverkar elevers motivation. Dessutom syftar studien till att ge kunskap om lärares Motivationsarbete.Studien innehåller en litteraturdel samt en kvalitativ och en kvantitiativ studie i form av tre intervjuer med lärare samt två med speciallärare och 48 elevers svar på en enkät.Resultatet av intervjuerna visar på att det är viktigt med ett samarbete mellan föräldrar och skolpersonal för att uppnå optimal motivation bland eleverna samt att de känner sig trygga i skolan.Resultatet av enkäterna tyder på att många av eleverna går till skolan för att de anser att kunskapen är till nytta för framtida studier men även utanför skolan..

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat Motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Arbetsmotivation är ett fenomen som är väl omtalat i massmedia men som kan vara svårt att få ett ordentligt grepp om och därför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var från början att undersöka vad som motiverar människor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur människor kan motivera andra till arbete, hur vägledare pedagogiskt arbetar med att motivera någon. Vi har valt en hermeneutisk ansats där vi utgått ifrån den framstående teorin om självbestämmande. I uppsatsen presenteras vår hermeneutiska väg från det preliminära syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vår studie tog vi hjälp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat Motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anställda från AMA:s sex avdelningar där två personer från varje avdelning intervjuades.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever Motivationsarbetet på Frösö LVM-hem. I studien tillämpades både kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsföreståndare på samtliga tre avdelningar på institutionen. Detta intervjumaterial användes för utformandet avenkäter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. Enkäten mäter upplevelsen av Motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer är för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vård, hur dessa insatser och faktorer fungerar på Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillämpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsätta i frivillig vård.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt Motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri.Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som eleven själv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad.

Studien syftar till att belysa faktorer som kan påverka de möten som sker inom svenska sprutbytesprogram. Utöver målet med att minska smittspridning av blodsjukdomar ska sprutbytesprogrammen vara en kontaktskapande arena där deltagarna motiveras till vård och behandling. Den metodologiska utgångspunkten är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Tre sprutbytesprogram har besökts och två stycken respondenter på varje verksamhet har intervjuats. Resultatet undersöks tillsammans med Wrights teorier om punktuella och relationella pedagogiska möten.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i Motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna. Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet. Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory.

Undersökningen handlar om att lyfta fram elevers åsikter om en bra och motiverande lärare och dessutom hur den läraren kan väcka deras lust eller motivation att lära sig det spanska språket. Den teori som ligger till grund för dataanalysen är didaktisk ämnesteori för Motivationsarbete. I studien genomförs en enkätundersökning med elever i gymnasieskolan i år 3 och en kartläggning av elevernas utsagor med syfte att identifiera svarsmönster i deras beskrivningar. Mot bakgrund av litteraturen i denna studie kan man konstatera att i lärarens dagliga, praktiska arbetsliv ligger grunden för möjliga utvecklingsägar till elevers motivation inom språkinlärning. Resultatet av kartläggningen klargör flera faktorer hos lärarna, som har betydelse för elevers uppfattning om hur en språk lärare kan väcka deras motivation att lära sig det spanska språket som till ex.

En viktig uppgift i sjuksköterskans arbete idag är att motivera patienter till livsstilsförändringar. Diabetes mellitus typ 2 är en kraftigt ökande sjukdom i dagens välfärdssamhälle som associeras med olika senkomplikationer. Det finns ett samband mellan diabetes mellitus typ 2, övervikt och fysisk inaktivitet. Med rätt behandling kan utvecklingen av sjukdomen förhindras. Ett komplement till den medicinska behandlingen är regelbunden fysisk aktivitet.