Riksdagsledamöterna lämnar årligen in tusentals Motioner, nu för tiden är det bara ett par promille av dem som bifalls. Samtidigt dränks en del utskott i det extra arbete som Motionerna medför.Vi har granskat okynnesMotionerandet och gått till botten med varför det ser ut på detta vis..

Denna undersökning behandlar skolämnet Idrott och hälsa i Motioner genom en diskursanalys, för att undersöka mönster i hur politiker skriver om och behandlar skolämnet. Syftet är att undersöka vilka diskurser i skolämnet Idrott och hälsa som konstitueras i Motioner från Sveriges riksdag. Våra frågeställningar är: ?Vilka diskurser kan identifieras i Motioner från Sveriges riksdag som behandlar skolämnet Idrott och hälsa?? samt ?Vilka synsätt på skolämnet Idrott och hälsa kommer till uttryck i diskurserna??. För att svara på dessa frågor har vi gjort en diskursanalys.

Syftet med c-uppsatsen är att studera i vilken grad som Motionerna i det Socialdemokratiska Kvinnoförbundet i Norrbotten mellan 1974-1980 var likhetsinriktade eller särartsinriktade. Enkelt sagt strävar likhetsfeminismen efter att varje individ själv ska ges möjlighet att forma sin personlighet. Vad som är manligt och kvinnligt är konstruerat av det samhälle vi lever i. De är inget som människan föds till, utan tvingas lära sig att bli. Det finns en obalans där kvinnor exkluderas, från de positioner och sociala beteenden som män utvecklat genom en strukturell diskriminering av samhällets genusordning.

Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och Motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

The purpose of this bachelor thesis is to study cultural sponsorshipof cultural institutions and cultural events in some particular pointsof views. Namely, how do the Moderate party look at culturalsponsorship based on their motions and how these motions havebeen received by the Swedish parliament. The aim has beenbroken down into three questions. Firstly, how does the Moderateparty look at sponsorship of cultural institutions and culturalevents based on their motions on the subject. Secondly, whatviews have been existed in parliament both in committee andplenary, against the motions? Thirdly, what are the most relatingparagraphs for the different material groups.

Syftet med studien är att undersöka lärares och politikers attityder kring disciplinär bedömning i skolan, samt hur de ser på ett eventuellt införande av ordningsbetyg. Foucaults teorier om makt och kunskap ligger som utgångspunkt för studien och den undersökningsmetod som använts är semistrukturerade personliga intervjuer. Sju aktiva lärare från de årskurser då betyg ska sättas, det vill säga årskurs sex på grundskolan till sista året på gymnasieskolan, har intervjuats. Även en diskursanalys görs av politiska dokument, i form av Motioner samt av materialet från intervjuerna. De forskningsfrågor vi utgick från är följande: ? Hur behandlas frågan om ordning och uppförande i de politiska Motionerna?? Hur ser aktiva lärare på ordning och uppförande i skolan?? Hur ställer sig aktiva lärare till ett eventuellt införande av ordningsomdöme och betyg i ordning och uppförande? Samtliga politiker i de Motioner som granskats är överens om att problem angående ordning och uppförande finns i skolan, vilket även stödjs av tidigare forskning och respondenterna.

Denna uppsats belyser den debatt som rådde i media och i riksdagen under åren 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer?. Diskussionen framställs med hjälp av Motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa är skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den politiska debatten i Sverige sett ut över tid och på så sätt söka klarhet i varför Sverige inte följt Norges exempel och specificerat allemansrättens innehåll genom lagstiftning. Ansatsen med uppsatsen är komparativ och undersökningen har utförts genom studier av lagstiftning, propositioner, Motioner, debatter, utredningar och doktrin från Sverige och Norge. Resultatet visar att en eventuell allemansrättslig lagstiftning är en omdebatterad fråga i Sverige. De argument som används mot en svensk allemansrättslig lagstiftning i den politiska debatten diskuterades även i det norska lagstiftningsarbetet som resulterade i ?Friluftsloven?.

Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och Motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

Denna uppsats behandlar debatterna i riksdagen om aga i skolan 1958 och aga i hemmet 1979 med tyngdpunkt på vilka som var debatternas aktörer samt argument. Syftet är att komplettera tidigare forskning i detta ämne genom att göra en jämförelse, analysera samt kartlägga de Motioner/riksdagsdebatter som fördes i frågan. Materialet som används i uppsatsen är främst riksdagstryck. Uppsatsen visar att det under riksdagsdebatten 1958 var representanter för Socialdemokraterna och Kommunisterna som var för ett förbud medan representanter från Bondeförbundet, Folkpartiet och Högern var emot ett förbud. I riksdagsdebatten 1979 fanns det representanter från Moderaterna, Vänsterpartiet kommunisterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Socialdemokraterna vilka alla var eniga i frågan om ett förbud med undantag av moderaterna där två av debattörerna var emot ett förbud.

Det ena syftet med uppsatsen var att jämföra de två propositionerna om terrorism från 1973 och 2001 med avseende på de tre frågorna: Vad är terrorism? Vad orsakar terrorism? Hur skall terrorism bekämpas?Det andra syftet var att undersöka riksdagsledamöternas reaktioner på de två propositionerna genom att studera de Motioner som inlämnats med synpunkter på propositionerna.Med utgångspunkt från det första syftet har propositionerna från 1973 och 2001 presenterats. Varje presentation har inletts med historisk bakgrund som har fokuserat på den dåtida situation, som föranlett regeringen att förelägga riksdagen de två propositionerna just åren 1973 och 2001. I 1973 års proposition framgår som en självklarhet att svenskar aldrig kunde vara terrorister. Terroristerna var däremot alltid utlänningar som använde Sverige till att utföra terrorhandlingar i, för att därmed väcka uppmärksamhet på problem i sina egna hemländer.Sedan har samtliga Motioner med anledning av propositionen 1973 presenterats. Där har olika synpunkter på nämnda proposition förts fram.

The aim of this work was to investigate how it is to move in hierarchy from crew toofficer within the seafaring profession and how to be affected by this. How you areperceived by the crew when going from to represent a part of a system to represent adifferent part of the same system and if you are ready to assume the responsibilities of thenew role entails?This is relevant and interesting as we will soon is facing at this transition. The work isbased on a qualitative approach. The choice of this method gave the information neededfor a perfect result.Interviews were conducted through personal meetings with active officers which alsoprovided the opportunity to ask follow-up questions and the respondents were given theopportunity to share their experiences.

Svensk polis blir starkt kritiserade och uppmärksammade i media för incidenter där vapen är inblandade. Vi har läst flertalet artiklar där polisens bristfälliga vapenhantering och resultat vid kompetensprov kritiserats. Vänsterpartiet och Moderaterna har lämnat Motioner till Riksdagen, med förslag om åtgärder för att försöka förbättra situationen. Dessa fick dock avslag. I samband med att tjänstevapnet Walther togs i bruk, infördes ett kompetensprov som sedan dess har utvecklats för att passa det nuvarande vapnet Sig Sauer.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsMotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Uppsatsens övergripande syfte är att göra en undersökning av rättshjälpsreformen 1997 som är både beskrivande och normativt utvärderande. Studien utgår från en kvalitativ metod där jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrån mitt syfte och följer idéerna och vad som sägs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning där den normativa utgångspunkten är principen om likhet inför lagen.