Under sommaren 2014 inträffade en skogsbrand i Västmanland. Det började brinna den 31 juli och 13 800 hektar skog brann upp. Formellt avslutades räddningsinsatsen den 11 september samma år. Människor tvingades lämna sina hem och medier rapporterade om den ?värsta branden i modern tid?.

Den svenska veteranutredningen lyfter upp mediabilden från Sveriges deltagande i internationella insatser som ett problem. Syftet med uppsatsen är att kartlägga skillnaderna i rapporteringen av händelserna under Operation Artemis i Kongo 2003 utifrån Försvarsmakten och de fyra största dagstidningarna (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet) samt att undersöka om rapporteringen skiljer sig beroende av om det är en Morgontidning eller kvällstidning. Analysen har gjorts utifrån ett narrativt perspektiv och tidningarna har analyserats utifrån kategorierna dagstidningsekonomi, sensationsjournalistik, objektivitet, vinkling och förenkling. Uppsatsen visar på att det finns skillnader i hur både Försvarsmakten och dagstidningarna rapporterade från Operation Artemis. Uppsatsen visar också på att rapporteringen skiljer sig om det är en Morgontidning eller kvällstidning som skriver artikeln.

Den här uppsatsen handlar om bildreportage på Morgontidningar, hur förutsättningarna och möjligheterna ser ut. Jag har kommit fram till att förutsättningarna inte är de bästa, men att möjligheterna finns. För att komma till denna slutsats har jag intervjuat fotografer på en Morgontidning och även Morgontidningens nyhetschef. Uppsatsen går in på hur en vanlig dag ser ut för fotograferna genom etnografiska observationer och visuella studier och svarar på frågan: Vad är ett bildreportage?.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga ungdomar i Södertäljes tidningsläsning, framförallt av Morgontidningar. Huvudfrågeställningen har varit: Hur ser ungas läsvanor av tidningar ut? Under genomförandet av denna studie har vi utfört en enkätundersökning bland gymnasielever i Södertälje kommun. 81 ungdomar fick svara på frågor om till exempel vad de tycker är mest intressant i en dagstidning, om de saknar något i innehållet och hur de upplever att det skrivs om unga. Vidare har vi genomfört en samtalsintervju med den ansvarige utgivaren på Länstidningen i Södertälje, Thelma Kimsjö.Resultatet av studien ger en ögonblicksbild som visar att unga i Södertälje läser tidningen.

Trovärdighet är inte ett givet ting inom samhällets ramar. Det krävs en ömsesidig relationsuppbyggnad mellan parterna. Syftet var att belysa tidningsutgivarnas legitimitet i förhållande till innehållet i tidningen. Studien genomfördes med kvalitativ metod och avsåg två fallstudieobjekt, en Morgontidning och en kvällstidning. Dessa var Göteborgs-Posten och Göteborgs-Tidningen.

During the last 15 years the Swedish media market has developed a great deal, thanks to the rise of new media. Literature, articles and investigations have contributed to producing the chapter of background of this essay. How the local newspaper and its organization has changed over time is being accounted in this essay. From the newspaper being the only product on the market to now having a spread out product portfolio. By doing the qualitative interview with research representatives of six local newspapers the aimis to answer the following questions: Who were your competitors 15 years ago? Who are your competitiors today? In what way has the increased competition changed your way of working at the division of advertisement and how do you consider the the increase of mediachannels having affected the customer? How do you see the future? The main results show that all six representatives agree on the fact that the competition has increased during the last 15 years.

Teknomedia är ett utvecklingsbolag för nya medier inom Norrköpings Tidningars koncern. Teknomedia producerar bland annat produkt? och företagspresentationer, reklamfilm samt webblösningar. De har även utvecklat Edge som är ett publiceringsverktyg för enkel publicering av webbsidor.Under 2005 kommer en lokalTV?kanal att startas av Norrköpings tidningar som ett komplement till Morgontidning och webb.

Den övergripande frågeställningen för uppsatsen är: Vad innebär det ur ett demokratiperspektiv när en abonnerad Morgontidning väljer att ge ut en gratistidning för att nå lågresursgrupperna i samhället??. Bakgrunden till frågan är att Helsingborgs dagblad valt att ge ut gratistidningen Xtra Helsingborg för att nå ut i de områden där tidningen har få läsare. Gemensamt för dessa stadsdelar är att de tillhör de fattigaste i Helsingborg och att en större andel av invånarna har utländsk bakgrund än i övriga Helsingborg.Genom att göra en innehållsanalys av Helsingborgs Dagblad och gratistidningen Xtra har jag undersökt vilka innehållsmässiga skillnader det finns mellan tidningarna. Jag har också intervjuat Helsingborgs Dagblads VD Lars Svensson, Xtras chefredaktör Kersti Forsberg och nyhetschefen på HD City Anders Håkansson för att ta reda på vilka tankar man har om skillnader i målgrupp och konkurrensen mellan tidningarna.Innehållsmässigt har Xtra ett större fokus på Nöje, Sport och Opinionsmaterial än HD och bristen på lokal samhällsinformation i Xtra kan skapa stora kunskapsklyftor mellan dem som läser HD och dem som läser Xtra.

Vårt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, därför ligger fokus på specialpedagogik som verksamhetsfält, diskurs och som synsätt.I Sveriges största Morgontidning Dagens Nyheter har det länge förts en livfull diskussion angående skolan och dess aktörer. De flesta människor har någon koppling till skolan och därför också åsikter om verksamheten. Blivande lärare får ibland anstränga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet är det viktigt att studera debatten närmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen är att granska dagens samhällsdebatt angående skolan, företrädesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar från Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. Utifrån dessa har en textanalys gjorts med inspiration från bland annat diskursanalys men även en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet är ett oprioriterat område, istället fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfält där ordet maktkamp väger tyngre..

Titel: Andra Avenyn ? Omskrivet eller nedskrivet?Författare: Alexandra Bengtsson & Patrik LindbergKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Marie GrusellSidantal: 68 sidor, inklusive bilagorSyfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur dagspressen har skildrat Andra Avenyn som en nöjesnyhet.Metod: En kvantitativ kartläggning och en kvalitativ textanalysMaterial: 12 artiklar från Aftonbladet, Göteborgs-Posten,Göteborgs Tidningen och Svenska DagbladetHuvudresultat: Utifrån vårt resultat har vi kunnat dra slutsatser om vad som utmärker en nöjesnyhet om Andra Avenyn. Vi har setttydliga tendenser till att den ofta berör en känd person. Vi har även sett både positiva och negativa inslag. Den har inte berört personers privatliv i den utsträckning viförväntat oss.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om tendenser i aktuell bevakning av miljöfrågor i en Morgontidning jämfört med en kvällstidning. Tidigare studier har visat att miljönyheterna minskat i antal samtidigt som flera tidningar gjort nedskärningar de senaste åren. Med studien kommer jag att se hur miljönyheter får plats i tidningarna under de förändrade förutsättningarna. Jag har undersökt Dagens Nyheters och Aftonbladets pappersversioner för att jämföra omfattningen av miljönyheter och på vilket sätt dessa tidningar rapporterar om dem. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ innehållsanalys.

Detta examensarbete avser att undersöka konsekvenserna av förändrade materialhanteringsrutiner vid försäljning av Morgontidningsprenumerationer. Undersökningen genomförs inom Nerikes Allehanda AB, som är en av Sveriges största landsortstidningar. Försäljningen av prenumerationer inom NA är utkontrakterad till ett externt telemarketingbolag.Under 2004 genomfördes en omfattande strukturförändring inom prenumerationsfunktionen inom NA. Avsikten var att effektivisera och möjliggöra en förbättrad uppföljning av försäljningen. Det var jag som författare av detta examensarbete som lade grunden och implementerade strukturförändringen.

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive Morgontidning.

?AMF-skandalen? uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ?AMF-skandalen? såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter.

Göteborgs Posten har sitt säte i Göteborg och når cirka 630 000 läsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men främst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till Västsveriges största Morgontidning. Hur värderar en sådan tidning det lokala jämfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme på tidningssidorna får respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jämföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten är. Vi valde att använda Dagens Nyheter som jämförelsetidning, då den är ungefär lika stor som Göteborgs Posten, också har en liberal hållning och har sitt säte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavärden från 1205 artiklar från tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jämföra siffrorna och utifrån det få fram förlitligstatistik.