Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammationssjukdom som symmetriskt drabbar kroppens leder och går i skov. En inflammationsprocess uppstår i synovialmembranet (ledhinnan) som börjar förtjockas och utsöndra ett exsudat till synovialvätskan, Exsudatet innehåller mycket erosiva inflammatoriska molekyler, inklusive cytokinerna TNF, IL-1 (interleukin) pch IL-6. De onormala cytokinkoncentrationerna förstör med tiden leden. Detta leder till leddeformationer, smärta och stelhet. Sjukdomen involverar även andra organ än enbart rörelseapparaten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur stor effekt kombinationsbehandling med naproxen och sumatriptan har vid migrän hos vuxna människor jämfört med Monoterapi med naproxen eller sumatriptan samt placebo. Studien utformades som en litteraturstudie och sökningar skedde i PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek med sökorden ?migraine AND triptan* AND NSAID AND efficacy?, ?migraine AND sumatriptan AND naproxen AND combination AND efficacy? samt ?naproxen AND sumatriptan?. Sökningarna ledde till granskning av 6 studier.     Sammanfattningsvis hade kombinationsbehandlingen statistiskt signifikanta fördelar gällande flera effektmått vid behandling av migrän, bland annat smärtfrihet 2 timmar efter behandling och ihållande smärtfrihet upp till 24 timmar efter behandling, jämfört med såväl Monoterapierna som placebo, medan biverkningsrisken inte ökade statistiskt signifikant med kombinationsterapin.

Diabetes mellitus är en sjukdom som förekommer som typ-1 och typ-2. Den sistnämnda är vanligast och förekomsten ökar. Sjukdomen påverkar patientens livsstil och det krävs mycket egenvård med glykemisk kontroll som mål. Den orsakar oftast allvarliga komplikationer på både mikro- och makrovaskulär nivå. Behandlingen av diabetes mellitus typ-2 är i första hand ändrade kostvanor, viktkontroll och mer motion, men även farmakologisk behandling i form av perorala läkemedel kan komma ifråga.

AbstractRestless legs syndrome (RLS) är ett kroniskt neurologiskt tillstånd som karakteriseras av en intensiv oro och obehagliga krypningar djupt inne i benen som förekommer i vila. Besvären upplevs som svårast på kvällen och natten och lindras av att man rör på sig. Hos majoriteten av de som lider av RLS förekommer även ofrivilliga periodiska benrörelser i sömn (PLMS) vilket medför täta mikrouppvaknanden. Detta försvårar övergång i djupare sömn vilket kan i sin tur leda till allvarliga sömnstörningar. Man kan dela in RLS i en primär form och en sekundär form beroende på om syndromet kan klarläggas till någon bakomliggande orsak.

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat i världen de senaste åren. För att behandla dessa tillstånd finns idag endast ett godkänt läkemedel och det är orlistat. Liraglutid, som är en långverkande GLP-1 analog, kanske kan vara ett alternativ till orlistat. Idag är Liraglutid ett läkemedel som används som tilläggsterapi vid behandling av diabetes mellitus typ 2 (DM2). Flera studier visar att Liraglutid har en viktminskande effekt som troligtvis beror på en kombination av effekter.

Bakgrund: HIV är ett retrovirus som lagras i kroppens arvsmassa. Utan behandling angriper HIV-viruset kroppens vita blodkroppar och detta resulterar i att immunförsvaret kollapsar. Slutstadiet för sjukdomen är när den smittade har ett så dåligt fungerande immunförsvar att det inte kan skydda kroppen längre, vanliga infektioner blir mycket allvarliga. Slutstadiet kallas AIDS. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att studera de specifika läkemedlen och hur behandlingen av HIV-1 smittade i Sverige har förändrats från 1980-talet jämfört med idag, 2009.

Bakgrund: Från växtriket och örten Artemisia annua har antimalarialäkemedlen artemisinin och dess derivat kunnat framställas. Många rankar dessa läkemedel som de effektivaste vapnen som finns i kampen mot malaria idag. Malaria är en sjukdom som varje år skördar en miljon människors liv och orsakar stort lidande för oerhört många människor. Syftet med detta arbete är att besvara frågan hur effektiva artemisinin och dess derivat är vid okomplicerad falciparum malaria samt att belysa problematiken som behandling med artemisininer kan tänkas innebära vad gäller resistens och förekomst av falska läkemedelskopior.Metoder: Projektet utgjordes av en litteraturstudie där forskning som utvärderar effekt av olika antimalarialäkemedel studerades. Utvärderingen av effekten och studieupplägget skulle vara enligt WHO:s riktlinjer och effektmåttet ACPR (adequate clinical and parasitological response), vilket innebär andelen patienter som var botade både kliniskt och parasitologiskt efter en uppföljning på 28 dagar.

Bakgrund: Sköldkörteln är en endokrin körtel som tillverkar två viktiga hormon som påverkar många olika organ, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är det mest aktiva. Det tillstånd då det bildas för lite sköldkörtelhormon jämfört med vad kroppen kräver kallas hypotyreos och hypotyreos kan vara svår att känna igen på grund av en skiftande symptombild. Syntetiskt T4, levotyroxin, är förstahandsval vid behandling. Trots tillräcklig dosering av levotyroxin, har patienter visats ha minskat psykologisk välbefinnande och minskad neurokognitiv funktion. I enstaka fall, när patienten inte mår bra trots att proverna ser bra ut, kan tillägg av L-T3 prövas.