Målet med denna uppsats var att studera hur mode representeras i Modemagasin. Ett relativt outforskat område inom det semiologiska perspektivet på mode. Tidigare har mer övergripande semiologiska studier på mode gjorts. Men inte av den mer etablerade sorten på mode genom Modemagasin som medium. Jag argumenterar för denna studie som ett inlägg i debatten om retorik i Modemagasin, och Modemagasinet som ett auktoriserat kontext för den publicerade modebilden.

Genusforskning har visat på hur män och kvinnor skildras i medier och bildreklam där resultat visar att det finns tydliga skillnader i framställningen av kvinnor och män. I den här studien har reportage med kända kvinnor och män i två svenska Modemagasin Elle och King analyserats. Syftet med undersökningen är att belysa på vilket sätt kvinnorna och männen skildras i reportagen i Modemagasinen. En kvalitativ textanalys har gjorts av totalt tolv reportage, sex reportage från varje magasin, publicerade under december 2012 ? maj 2013.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen om det är möjligt att göra någonting som vanligtvis distribueras i bokform i magasinform. Att göra informativ läsning lättillgängligt genom att placera det i ett annat medie då en tidning oftare plockas upp och läses lite granna i till skillnad från en bok som läses från pärm till pärm. Arbetet resulterade i ett stilmagasin, ett Modemagasin som enbart berör och tar upp ämnen direkt kopplade till tidlöshet och återkommande stilar..

This study is about gender stereotypes that occur in the magazines of ELLE and KING's advertisements in 2014. The purpose of this inquisition is by using a gender perspective to examine the interpretation of women and men, compare how they relate to the traditional gender stereotypes. To answer our purpose of this study, a selection of 400 advertisements were analyzed based on it's content and visual expression. Through a content analysis, we could measure the frequency of 18 variables and put them in relation to each other to grasp the differences that exist between the genders. The results are presented in bar charts based on the variables that proved most interesting outcome between the genders.

Syfte: Svenska Elles personporträtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhållande konstrueras, men även för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda på vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.Metod: Studien är en kritisk diskursanalys vilken är inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrån en symtomal innehållsanalys, med hjälp utav verktyg hämtade ur semiotiken.Resultat: Studiens resultat visar på att ett specifikt narrativ appliceras på samtliga av Elles personporträtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktär av intervjuobjektet vilket därmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas läsaren i relation till vi:et och blir därmed ett uttalat Dem..

Studiens syfte är att undersöka och belysa de normer kring femininitet som Modemagasinet ELLE förmedlar genom text och bild. Genom kritisk diskursanalys av text och semiotisk bildanalys av annonser ämnar vi belysa hur tidningen konstruerar kön ur ett genusperspektiv. Vi har använt oss av tre metoder för att studera detta, kvantitativ innehållsanalys, kritisk diskursanalys och semiotisk bildanalys. För att analysera vårt resultat har vi använd oss av fyra olika teorier; Laclau och Mouffe?s diskursteori, Yvonne Hirdmans genussystem, Elwin-Nowak & Thomsson?s Att göra kön samt Judith Butlers modell om den heterosexuella matrisen.

The theory chapter is based on a model about brand identity, ?Brand Identity Prism? (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function.

Genusfrågor och könsnormer i dagens massmedier är ett aktuellt ämne som det forskas mycket kring. Tidigare studier visar att jämställdhet fortfarande har sina brister inom mediebranschen. Män får exempelvis ofta en professionell roll i media och vad gäller kvinnan läggs det istället mycket fokus kring utseendet. I denna studie ligger fokus på ett magasin med mode och kultur som intresseområde. Tidningen som studerats heter Bon och har inte utnämnt en specifik könsmålgrupp, något som ansågs intressant att studera närmre utifrån ett genusperspektiv.För att få fram resultat har en diskursanalys gjorts och semiotiken har varit ett centralt verktyg i analysen.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra Modemagasins omslag.

Vi upplever att männen uppvisar ett förändrat shoppingbeteende, vilket bland annat visar sig genom ett större intresse för såväl Modemagasin som modebloggar. Detta kan vara ett tecken på ökad individualisering, genom vilken mannen vill uttrycka sin identitet och självbild. Det blir därför viktigt för företagen att nå denna grupp.Uppsatsen syftar till att ge en mångdimensionell beskrivning av vad forskningen behandlat inom mannens, respektive kvinnans shoppingbeteende och hur det växt fram. Uppsatsen syftar dessutom till att, dels genom litteraturstudie, dels empirisk studie, undersöka, diskutera och tolka vad som utmärker mäns shoppingbeteende i Generation Y. Vidare syftar uppsatsen till att förutsäga vad som kommer att känneteckna det manliga shoppingbeteendet i framtiden. Vi har arbetat utifrån en kvalitativ metod för att på så sätt uppnå ett djup i uppsatsen.

Due to the developments in today's gender discussions, this essay aimed at investigating the gendered constructions and encouragements to consumption. As a former fashion student I have a special interest in the commercial constructions featured in fashion magazines, especially since advertising, fashion and perceptions of gender have long walked hand in hand. Just as feminism studies have shown femininity being a fluid identity, recent studies of masculinities, media and culture are also showing changes in the depictions of men.The aim was to clarify how fashion magazines encourage men and women to consume products and ideals, and also discuss the gender constructions occurring in the junction of editorial and commercial text (articles and advertisements). The analysis was thereof based on three main questions:-       How is consumption encouraged in male and female fashion magazines?-       What kind of gendered pattern appears in the junction of advertisement and editorial text?-       With regard to the gender constructions, what is the reader encouraged to consume?The theoretical framework of the analysis was based on gender studies and political economy, mostly describing a commercial perception of feminine journalism and a new metrosexual expression in men?s fashion and lifestyle magazines.By using a combination of quantitative (content analysis) and qualitative (semiotics) approach two fashion magazines, Elle and King Magazine (published in May 2013) were used as representatives of fashion magazines in general.The results showed clear differences between the sexes.

Historiskt sett så har mannen alltid setts som den resande kosmopoliten och kvinnan den som stannar hemma och tar hand om hushållet. Men tiderna förändras och detta levnadssätt sägs ha gått till historien, eller? Feminister världen över debatterar även om att kvinnans roll som objekt ses tydligt i Modemagasin, trots den starka frigörelsen och hennes förändrade status i samhället.I denna uppsats ger jag er en bild av svenska tidningen Cosmopolitans kvinnliga kosmopolit och hur hon framställs. Det som gör det extra intressant är namnet Cosmopolitan och dess koppling till kosmopolitism. Med hjälp av en semiotisk analys har jag funnit tecken som ger mig svar på hur kvinnan framställs och vilken av kosmopolitismens definitioner hon passar mest in på.

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O.

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O.