Behandling och omvårdnad är en stor utmaning för intensivvårdsteamet p.g.a. den intensivvårdskrävande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten är en omvårdnads-åtgärd som används för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om Mobiliseringens eventuella nytta kommer från kunskap om imMobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sängliggande leder till risker för komplikationer.

Uppsatsens syfte är att föra en diskussion om samhällsarbete och social Mobilisering och huruvida dessa arbetsmetoder återfinns inom socialtjänstens arbete idag. De centrala frågeställningarna är: Hur ser kännedomen om samhällsarbete och social Mobilisering ut inom socialtjänsten? Förekommer samhällsarbete och social Mobilisering som arbetsmetoder inom socialtjänsten? Vilka orsaksförklaringar ges till social problematik? Vilka är de dominerande teoribildningarna och arbetsmetoderna på arbetsplatserna och vad får de för genomslag i insatserna? Upplever man inom socialtjänsten att det finns möjlighet att påverka vilka typer av insatser som ska ges? Uppsatsen bygger på teorier om samhällsarbete och social Mobilisering, professionalisering samt Giddens strukturbegrepp. Datainsamlingen har skett genom intervjuer i vilka vinjettmetoden ingått. Slutsatser som dras är att det inom socialtjänsten inte arbetas utifrån samhällsarbete och social Mobilisering i sin helhet.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med imMobilisering som följd. Tidigare studier har visat att imMobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad Mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja Mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. ImMobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta Mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig Mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

Patienter som blir inlagda på intensivvårdsavdelningar (IVA) blir ofta sängliggande under längre perioder. Mobilisering har visats ha flera positiva effekter på patienternas återhämtning. Studier visar att invasivt ventilatorbehandlade patienter inte alltid blir mobiliserade som de borde. ImMobilisering av dessa patienter har en rad negativa effekter på kroppen. Syftet med denna studie är att beskriva processen med förberedelser, utförande, tillvägagångssätt samt utvärdering för tidig Mobilisering av intensivvårdspatienter med invasiv ventilatorbehandling. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med imMobilisering som följd. Tidigare studier har visat att imMobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad Mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja Mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Sverige sägs befinna sig i en gruvboom och det prospekteras på flertal platser i Sverige. Norra Kärr strax norr om Gränna i norra delarna av Jönköpings kommun är en av platserna som idag är aktuella för gruvetablering. Men gruvan tycks framställas som ett hot mot den närliggande bygden och för Vätterns vattenkvalitet av de boende i området. Då planerna på gruvetablering hotar förändra samhället och förutsättningarna för att kunna bo där har en Mobilisering skett. Hur känslan för bygden och en identitet kopplad till bygden fungerar som motiverande faktorer för varför människor väljer att engagera sig, är vad uppsatsen syftar undersöka.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med imMobilisering som följd. Tidigare studier har visat att imMobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad Mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja Mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

När individer drabbas av svår sjukdom eller komplicerad fraktur kan det krävas sjukhusvård med imMobilisering som följd. Tidigare studier har visat att imMobilisering påverkar kroppen negativt och kan leda till exempelvis lunginflammation, blodproppar och förstoppning. En tidig och ökad Mobilisering har visat sig leda till färre komplikationer, kortare vårdtid och en positivare sjukhusvistelse. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ha strategier för att främja Mobilisering för patienter på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att främja patienters mobilitet i sjukhusmiljö.

Vid operation av primär total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smärtlindring. En tidigare genomförd studie på ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ?höftprojektet?) visade att ?Local infiltration analgesia? (LIA) initialt minskade postoperativ smärta, underlättade Mobilisering samt förkortade vårdtiden, jämfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en långtidsuppföljning av höftprojektet med mätningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fått LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin.

Syfte: Att jämföra behovet av vasoaktiva läkemedel och tiden till sittande ställning hos patienter som extuberades inom och efter 90 minuter efter att ha genomgått hjärtkirurgi samt om tiden till extubering korrelerade med mängden vasoaktiva läkemedel samt med tiden till Mobilisering.Metod: Retrospektiv, komparativ journalgranskning av patienter som genomgått en hjärtoperation under perioden november 2012 till mars 2013, vid ett universitetssjukhus i Mellansverige.Resultat: Nittiotvå patienter inkluderades i studien. Av dessa extuberades 12 patienter tidigt (?90 min) och 80 extuberades sent (>90 min ? 8 timmar) efter ankomst till IVA. Inga signifikanta skillnader hittades mellan grupperna i dygnsdos av vasoaktiva läkemedel, förutom i dygnsdosen av Trandate. Det fanns inga signifikanta korrelationer mellan tid till extubering och behovet av vasoaktiva läkemedel.

Adhesiv kapsulit (AC) utgör 15 % av alla skuldersmärtor i primärvården. Orsaken är okänd och huvudsymptom är smärta och stelhet med inskränkt rörlighet. Sjukdomsförloppet indelas vanligen i tre faser och naturalförloppet kan vara mer än tre år. Sjukgymnastisk behandling innebär vanligen töjning, Mobilisering, träning, akupunktur, värme och el-terapi. Även medicinsk behandling används.

Introduktion: Patientkontrollerad epidural smärtlindring (PCEA) är idag en vedertagen metod för postoperativ smärtlindring med få komplikationer. Försök har gjorts för att titrera fram den mest gynnsamma kombinationen med fokus på att maximera smärtlindringen och minimera sidoeffekterna. Syftet med studien är att identifiera smärta, sidoeffekter och behandlingstid samt patientens subjektiva skattning av smärtlindring vid postoperativ PCEA-behandling med bupivacaine, fentanyl och epinephrine.Metod: Studien är retrospektiv inkluderande 1088 patienter vilka postoperativt behandlats med PCEA och kombinationslösningen bupivacaine (1mg/ml), fentanyl (2?g/ml) och epinephrine (2?g/ml). Studien har undersökt skillnaden mellan kön, ålder och typ av kirurgi avseende smärta i vila respektive smärta vid Mobilisering/hosta, infusionshastighet, givna och begärda bolusdoser, behandlingstid, sidoeffekter samt patientens subjektiva skattning av smärtlindringen.Resultat: Smärta i vila och vid Mobilisering/hosta var under de studerade dygnen generellt låg, smärtan kulminerade under dygn 2.

Syfte: Sammanställa och granska studier gällande postoperativ behandling vid ruptur av ligament patella. Detta för att beskriva effekt och kvalitet på studier om postoperativ behandling.Metod: En beskrivande litteraturstudie valdes som design, med sökorden: patellar ligament, patellar tendon, rupture, knee injuries, surgery. Av totalt 1240 träffar valdes 13 relevanta artiklar publicerade mellan 1999-2013 efter sökningar i databaserna PubMed, PEDro, COCHRANE, SCOPUS, CINAHL, SPORTDiscus och AMED. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt PEDro scale.Resultat: Två postoperativa behandlingar beskrevs, tidig och sen Mobilisering. Antingen placeras knäleden i ett stabiliserande knäskydd som till en början låser knäleden i full extension eller så påbörjas tidig Mobilisering av den opererade knäleden.

Bakgrund: Subacromialt impingement syndrom (SAIS) är den vanligaste orsaken till skuldersmärta. Syndromet karaktäriseras av att smärta kan reproduceras genom rörelser som minskar utrymmet mellan acromion och humerus. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga för vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid SAIS som evidensen är prövad, samt att undersöka vilken evidens som fanns för behandlingsmetodernas effekt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med artikelsökning i databaserna Pubmed, Cinahl, Amed och PEDro. PEDro-scale och SBU:s evidensgradering användes för att bedöma artiklarna.