Sammanfattning Mitt syfte med det här arbetet är att utveckla förståelse för hur barn vill att man i skolan ska arbeta mot mobbning. Jag vill även försöka få en förståelse om hur barnen tror att Mobbaren samt mobboffret känner sig och vilka känslor som uppstår hos dem när de antingen mobbar eller blir mobbade. Arbetet är skrivet ur barnens perspektiv. Mina frågeställningar är: ? Hur beskriver barnen nätmobbning? ? Hur tror barnen att det känns för Mobbaren och mobboffret vid nätmobbning? ? Hur ska skolan arbeta mot nätmobbning? Jag använde mig av kvantitativ metod i form av enkäter. Dessa utfördes på en skola i fem klasser på mellanstadiet i åk 4-6, jag fick in totalt 45 enkäter. Undersökningen visar att barnen har en klar definition av vad mobbning är samt att barnen är mycket medvetna om Mobbarens/mobboffrets känslor.

Detta är en socialpsykologisk vinjettstudie med syfte att ta reda på observatörens inställning till att ingripa i en mobbningssituation, där vi tittar på frågeställningarna: Påverkar maktrelationerna mellan Mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Påverkar maktrelationen mellan observatören och Mobbaren observatörens vilja att ingripa? Påverkar könet på Mobbaren och mobbningsoffret observatörens vilja att ingripa? Forskningen kring arbetsplatsmobbning är inte lika omfattande som den forskning som finns kring mobbning i skolmiljö. I denna studie använder vi oss av Björks definition av mobbning som är kontinuerliga inkompetensförklaringar. Studien utfördes på 144 personer som arbetar inom vården, eftersom den offentliga sektorn är ett yrkesområde som statistiskt sett drabbas mycket av mobbning. Mobbarens och den mobbades kön och status var de oberoende variablerna och ingripande, acceptans, oro, motivation och allvarlighetsgrad var de beroende variablerna.

Syftet var att undersöka attityder till skolans arbete mot kränkande behandling utifrån skolans likabehandlingsplan och om dessa skiljer sig åt, beroende på om man är elev eller personal, på en högstadieskola i en kommun i Värmland. Genom en enkätundersökning med oberoende mätning genomfördes studien med 101 deltagare, varav 54,5 % (n=55) var elever och 45,5 % (n=46) skolpersonal.     Den aktuella studien kunde påvisa en signifikant skillnad mellan elever och skolpersonal i majoriteten av frågorna angående skolans arbete mot kränkande behandling. Resultatet tyder på att det finns skillnader i hur elever och skolpersonal uppfattar situationer där någon blir kränkt och därför även agerar olika. Studien påvisar att personalen i högre grad påstår att de tar itu med de frågor som rör Mobbaren än offret, medan eleverna ligger relativt jämnt på de frågorna. Dock var både elever och skolpersonal överens i frågan om att det är viktigt att ha en kompis i skolan.     Vidare visade studien att eleverna i högre grad skulle försöka höja den utsattas självförtroende i mobbningssituationer jämfört med vad lärarna skulle.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .

I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av likabehandlingsplaner från tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa likabehandlingsplaner är utformade och om skolorna har valt att ta hjälp av något utomstående anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att få inspiration från ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, är några frågor som vi har studerat. Vi jämförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem åt. Syftet med detta är att använda den insamlade fakta till att konstruera vår egen likabehandlingsplan. Resultatet av vår studie visade att likabehandlingsplanerna har en del gemensamma åtgärder men det finns även en del skillnader.

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktäriserar Mobbaren som en person med låg empatiförmåga, mycket aggressioner och stort självförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lärare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lärarna är av uppfattningen att den mobbade är en fysiskt svag, känslig och ängslig person som har svårt att hävda sig. Resterande lärares bild av mobboffret är en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

I studien har vi undersökt hur elever uppfattar och vilka erfarenheter elever i årskurs åtta har kring fenomenet mobbning ur elevperspektiv och mellan flickor och pojkar. Vi vill med studien skapa djupare förståelse kring fenomenet mobbning inför kommande yrkesroll. Genom enkätundersökning fick vi fram vårt resultat. Resultatet visar att mobbning förekommer, men blir motsägelsefullt då övervägande elever svarat att de inte blivit mobbade eller har mobbat själva. Vi fick bekräftelse på flera av förklaringsmodellerna när enkäten sammanställdes och de olika mobbningsformerna nämns av eleverna, dock inte e-mobbning.

The purpose of this study is to do a research about some pedagogues? perceptions of the social phenomenon of bullying, about the roles that can occur and how these pedagogues consider themselves to work accordingly. Our research questions are therefore:What beliefs about the social phenomenon of bullying has the pedagogues?What roles emerge in different bullying situations according to the pedagogues?How do the pedagogues work with bullying and the roles that emerge?The study provides insight into how different approaches to bullying can contribute to various pedagogical implications in anti-bullying work. In our theoretical part we present general issues and the roles that different writers describe.

Syftet i detta uppsatts har varit att belysa området psykning inom barnidrotten, med fokus på bågskytte, samt att ta reda på om det aktivt förekommer på bågskyttetävlingar. Teoretiskt utgår arbetet ifrån tre teorier; tillhörighetsmotivationsteorin av Weiss, Smith och Theebloom (1996), Sutherlands (1955) differentiella associationsteori samt Engström och Redelius (2002) teori om inlärt beteende. Metodologiskt vilar uppsatsen på semi-strukturerade intervjuer, som genomförts på barn, vilka tävlar i bågskytte.Resultatet påvisar att barn använder sig av psykningar, men inte alltid där vi förväntar oss. Det är dessutom mycket troligt att en stor del av de psykningar som sker inom barnidrotten är omedvetna handlingar eller uppvisande av inlärt beteende. Det framkommer i arbetet att det är mottagaren som sätter gränsen vart jargong övergår till psykning.Min slutsats är därför att psyka är en form av mobbing förutsatt att mottagaren uppfattat det som mobbing och att ?Mobbaren? är medveten om att dess agerande är stötande.

Swedish students' knowledge of mathematics has deteriorated in recent years. Teaching of mathematics is therefore starting point in an ongoing discussion among researchers, school leaders, politicians, teachers and others, who all thinks they know best about how teaching should be designed to the greatest extent possible to raise students' proficiency levels in the subject. Teachers' practices have long been the focus of discussions and views on these differ. The purpose of this paper is therefore to study students 'conceptions of mathematics and mathematics teaching, with teachers' methods and tools of focus, in relation to previous research on the subject. The method used was a survey of students in secondary school and a textual analysis of previous studies on the subject.As revealed by the survey was that the textbook has a big advantage in mathematics education in Sweden today.Many students are not accustomed to working in a different way and thereforedoes not know either what the alternative approach entails.

Syftet med min undersökning är att studera förekomsten av mobbning bland elever med särskilda behov i skolår 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsätts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar även hur elevernas självbild påverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjälp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med särskilda behov i skolår 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer även genom SMS eller via chatting på någon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsätter därefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven går ofta undan eller håller sig för sig själv. Verbal mobbning är vanligast och pojkar utsätts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsätts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fåtal vänner i sin egen klass.

Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga.

Syftet med denna uppsats är att studera hur lärare kan upptäcka, förebygga samt åtgärda mobbning mellan elever i olika pedagogiska sammanhang. Jag inleder uppsatsen med en teorigenomgång där jag beskriver olika definitioner och typer av mobbning, utbredning av mobbning. Jag tar även upp hur mobbningen kan åtgärdas och förebyggas enligt olika program som kan användas i arbetet med att stoppa mobbning. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkäter riktade till lärare i år 7- 9. Dessa enkäter innehöll frågor som berör begreppet mobbning.