Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och Mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med några elever i årskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning är, några menar att det är mobbning när flera elever slår eller säger fula ord, andra menar att det är mobbning om någon går ensam på skolgården. Resultatet visar också att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som Mobbar gör det för att de tycker att de är tuffa eller coola..

Mobbning bland flickor En examensuppsats av Genet Göransson 2013-05-29 Denna uppsats handlar om mobbning bland flickor, syftet är att ur ett genusperspektiv, närmare bestämt feministiskt konstruktivistiskt, tillägna mig och dela ny kunskap i fråga om flickors mobbning. Metoden för denna uppsats är kvalitativ med fördjupning och förankring i den senaste forskningen om flickors mobbning. Jag har studerat, tolkat och reflekterat kring detta fenomen. Länge har forskare haft fokus på hur pojkar Mobbar och forskarsamhället har antagit att flickor inte Mobbar alls. De flickor som gjort det har setts som avvikande och ibland också abnorma, då de mobbat på pojkars vis, alltså mer öppet, provocerande och våldsamt.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Studien avser att belysa frekvensen av mobbning, typ av mobbning, kunskap om var den sker och, om det finns någon skillnad i pojkars respektive flickors beteende i avseende till om någon Mobbar eller blir mobbad. En skola vidtalades. Ett frågeformulär med 22 frågor med fasta svarsskalor och en öppen fråga användes. Tendensen är att det är fler flickor än pojkar som har blivit mobbade. Det är en signifikant skillnad mellan pojkar och flickor på den öppna frågan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som Mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik.

I Lpo 94 står det att skolan ?skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö?(Lpo94, s.3). Syftet med denna uppsats var att undersöka mobbning och varför man Mobbar och varför man blir mobbad. Jag vill genom detta arbete hitta svar på hur man kan arbeta för att förhindra och stoppa mobbning och vilka lagar man kan använda sig av för att stoppa mobbning. Mobbning kan drabba vem som helst och när som helst och den har alltid funnits (Björk, 1999).

Denna uppsats behandlar ett problem som angår oss alla som arbetar inom skolans värld, mobbning. I litteraturgenomgången studeras sex olika forskare, hur de ser de på ämnet? Höistad är den som studeras djupast. Frågor som behandlas i uppsatsen är: Vad är mobbning? Varför Mobbar man? Vad kännetecknar en Mobbare? Vad kännetecknar ett mobboffer? och Vad kan man göra åt problemet? Under resultatdelen redovisar jag för en skriftlig undersökning utförd i två klasser från två olika skolor, en trea och en sexa.

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8-12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baserad på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som Mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor Mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som Mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Denna uppsats behandlar problematiken kring flickors mobbning vilken många gånger är mycket svår att upptäcka. Det redogörs inte för hur man skall åtgärda och förebygga mobbning, koncentrationen ligger istället på hur man skall upptäcka den många gånger dolda psykiska mobbningen bland flickor. I litteraturgenomgången finns sammanfattat vad FN:s barnkonvention står för och vad den har för betydelse gentemot Sveriges lagar och förordningar beträffande barn. Vidare nämns flera olika forskares definitioner om vad mobbning är samt vad som kännetecknar plågare och offer. I resultatet redovisas en enkätundersökning gjord i år 5 samt sex stycken djupintervjuer med flickor ur samma klass beträffande flickors mobbning.

Syftet med följande arbete är att undersöka personalens erfarenheter och uppfattningar om mobbning inom särskolan samt vilka faktorer som de anser påverkar mobbning inom särskolan. Genom halvstrukturerade intervjuer belyser studien pedagogers och elevassistenters upplevelser av mobbning inom särskolan. Sammanfattningsvis pekar mitt resultat på att förekomsten av mobbning i särskolan är relativt liten. Huvudtyperna av den mobbning som förekommer är utfrysning samt verbal mobbning. Faktorer som elevers intellektuella nivå, besvärliga hemförhållanden samt avvikande beteende kan påverka huruvida han eller hon blir utsatt för mobbning eller Mobbar andra..

Syfte med det här arbetet var att försöka förstå och beskriva vad som definierar mobbning. Vilka är det som Mobbar och vilka är det som blir utsatta för mobbningen. Om och hur mobbning påverkar den utsattes lärande och prestationer i skolan. Vad kan skolan göra? Hur arbetar skolor konkret och aktivt för att förebygga mobbning? Den här studien har utförts på fyra skolor.

Vi vill med detta examensarbete få ta del av hur litteraturen och dagens gymnasieelever beskriver vad mobbning är och hur man ska arbeta mot för att förhindra den. Anledningen till detta är för att vi vill få en bättre kunskap inom området för vår kommande yrkesroll. Vi genomförde en kvalitativ enkätundersökning på två nordöst skånska gymnasieskolor och där 84 stycken elever ingick i underökningen. Vi tar upp hur mobbning beskrivs av litteraturen. Vad det är som kännetecknar den som blir mobbad och den som Mobbar.

Syftet med vårt examensarbete är att få kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge läsaren en möjlighet att få upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vår litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan är, hur man på olika sätt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn Mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.

The aim of this study was to analyze discursive patterns in publications and attitude researches on bullying published by The Swedish National Agency for Education. The focus was largely on whether there is a pattern in the narration of how teachers and pupils are portrayed as perpetrators in a situation where bullying occurs. The empirical material of the study was acquired by use of a qualitative method where publications published between the years of 2002 and 2014 were selected. Dictums concerning teachers and pupils as bullies have been compared and surveyed where differences in how they were depicted was the object of analysis. To enable such a study, Foucault's theories on discourse and power were applied on the empirical material in the analysis.The result shows that bullying in general almost always refers to the pupil as the perpetrator while teachers are under-represented in the same context.