Vårt syfte med det här examensarbetet har varit att studera matchning som fenomen och olika matchningsinsatsers effekter på en arbetsmarknad i snabb förändring. Studien tar som utgångspunkt att det som kallas den andra maskinåldern leder till att arbetsmarknaden förändras allt snabbare då allt fler jobb automatiseras, robotiseras och digitaliseras på ett sätt som tidigare förknippades med science-fiction. Vi har intervjuat sex personer som arbetar med vägledande arbetsuppgifter på lite olika sätt inom tre olika verksamhetstyper, arbetsförmedling, jobbcoachning och studie- och yrkesvägledning, om deras syn på matchning och matchningens roll. Studiens resultat visar att behovet av matchning förväntas öka i takt med att arbetsmarknaden förändras allt snabbare och gamla jobb försvinner. Ett av de tydligaste resultaten i studien är att respondenterna ser ett ökat behov av dimensionering, alltså en anpassning av verksamheten utifrån samhällsbehoven, inom skolsektorn för att minska den Missmatchning mellan arbetskraft och arbetsmarknad som uppstått genom den allt större valfriheten som individualiseringsprocesser i västvärlden inneburit.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.

Sverige är idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt område. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgångspunkt. Undersökningen genomfördes på personalvetaralumner från Umeå universitet som varit yrkesverksamma högst tre år.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Musikfestivaler, som radat upp framgångar, beskrevs som framgångssagor och tycktes vara rustade mot allt samhället kunde tänkas kasta mot dem. De betraktades näst intill som odödliga, vilket visade sig inte stämma när många festivaler, inom loppet av en kort tidsperiod, redovisade stora förluster och flera av dem gick även i konkurs. Detta fenomen var något som media snabbt snappade upp och under en tid intensivt bevakade. Flera krönikor och artiklar skrevs om festivalernas konkurser och termen ?festivaldöden? myntades.