Sök:

Sökresultat:

42 Uppsatser om Minoritetsgrupper - Sida 1 av 3

Personlighet, mellangruppskontakt och fördomar om thailändska minoritetsgrupper

Undersökningens utgångspunkter finns i Gordon W. Allports kontaktteori gällande kontakt mellan grupper och även Theodor W. Adornos teori angående den auktoritära personligheten. Studien undersökte på vilket sätt auktoritär personlighet påverkar en majoritetsgrupps direkta- och indirekta kontakt med Minoritetsgrupper samt majoritetsgruppens fördomar. De två grupper som berördes var majoritetsgruppen thailändare och minoritetsbefolkning i provinsen Chiang Rai i norra Thailand.

Varför en arkeologisk identitet? En analys av kurdernas och samernas rätt och möjlighet att tala om arkeologisk identitet i nutid

Syftet med uppsatsen är att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebär, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrån två skilda exempel på vad arkeologisk identitet kan innebära för Minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i Härjedalen i Sverige. Monument ochlämningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rätt och möjlighet att tala om i nutid..

Vem är främlingen? -En diskursanalytisk studie av webbtidningen Avpixlat

Syftet med denna studie är att genom kritisk diskursanalys analysera texter som innehåller negativ stereotypisering, stigmatisering, diskriminering och kategorisering i webbtidningen Avpixlat. Frågeställningarna som uppsatsen ämnar besvara är: Hurskildras personer med invandrarbakgrundoch Minoritetsgrupper i Avpixlat?Hur skildras underordningen av "de andra"? Samt, hur stereotypiseras dessa grupper? Uppsatsens teoretiska utgångspunktär socialkonstruktivismen och empirin är baserad på 132 artiklar som har samlats in från Avpixlats webbtidningunder publiceringsperioden 1-30 April 2014. Analysen är baserad på Faircloughs Critical Discourse Analysis. Skildringen av personer med invandrarbakgrundoch Minoritetsgrupper i tidningen är sammanfattningsvis negativ.

Faktorer som kan påverka egenvården hos etniska minoritetsgrupper med diabetes mellitus

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska Minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Faktorer som kan påverka egenvården hos etniska minoritetsgrupper med diabetes mellitus

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska Minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Några miljöpartisters syn på decentralisering och centralisering : Ur ett nationalistiskt och kosmopolitiskt perspektiv

Romer utgör en av Sveriges fem nationella Minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst Minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

ROMERNA ? DET KRIMINELLA KOLLEKTIVET. En diskursanalys av svensk medias skildring av romer och kriminalitet

Romer utgör en av Sveriges fem nationella Minoritetsgrupper. Det råder ojämlikhet mellan romer och övrig befolkning på många av livets centrala områden. De romska grupperna är särskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vår kunskap och våra tolkningar av samhället, och inte minst Minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden

Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från Minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

Intolerans? En fallstudie bland unga på temat sexuella minoritetsgrupper

Våren 2006 infördes lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. I lagtexten framgår tydligt att kränkning och diskriminering inte får förekomma på grund av sexuell läggning. Det här är ett examensarbete som just handlar om elevers inställning till sexuella Minoritetsgrupper ? tolerans kontra intolerans. Mitt syfte anknyter övergripande till den nya diskrimineringslagstiftningen, skolans uppdrag och värdegrund.

Svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner : En kvantitativ studie om hur unga svenskars utbildning och bostadsort påverkar benägenheten att ha en utrikes född partner

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika Minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från Minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext.

Handelsutveckling mellan Sverige och Bolivia - påverkande faktorer?

Undersökningens utgångspunkter finns i Gordon W. Allports kontaktteori gällande kontakt mellan grupper och även Theodor W. Adornos teori angående den auktoritära personligheten. Studien undersökte på vilket sätt auktoritär personlighet påverkar en majoritetsgrupps direkta- och indirekta kontakt med Minoritetsgrupper samt majoritetsgruppens fördomar. De två grupper som berördes var majoritetsgruppen thailändare och minoritetsbefolkning i provinsen Chiang Rai i norra Thailand.

Fjollor och flator: var är de i reklamen?

Minoritetsgrupper som exempelvis homosexuella får allt större utrymme i dagens massmedier. Uttalat homosexuella personer förekommer i såväl TV som tidningar och filmer och har blivit en självklar om än omdiskuterad del av medieflödet. Med detta som utgångspunkt syftar den här uppsatsen till att genom en kvalitativ näranalys utröna huruvida homosexualitet även kommer till uttryck i reklam. Vi valde att studera och jämföra reklambilder ur två av Sveriges största månadstidningar med heterosexuell målgrupp. Efter att ha studerat och analyserat vårt material drog vi slutsatsen att homosexualitet sällan eller aldrig uttrycks i reklam i tidningar med heterosexuell läsekrets.

Korrektionseffekter : stereotyper och viljan att inte framstå som fördomsfull i ett experiment bland studenter

Korrigeringseffekter och stereotyper hänger ihop, för att studera detta användes bilder av ansikten med olika etnicitet och självrapporteringstest skapade av Nosek, Sidanius och Pratto och Dunton och Fazio.Svenska studenter vid Lunds universitet deltog i undersökningen där de delades in två grupper med olika instruktioner, dels falsk information om undersökningens syfte och dels information att vi studerade stereotyper. Detta gjordes för att kunna studera deras korrigeringseffekter. Följaktligen var studien av en experimentell design.Vi fann att korrigeringseffekter fanns hos de båda grupperna vad gällde alla etniska grupper utom vita män, vilka inte hade korrigerats av den grupp som fått felaktig information. Detta visar att korrigering sker för alla Minoritetsgrupper till följd av en önskan att inte verka fördomsfull oavsett kontext..

Identitetsstärkande aktiviteter: ett försök att stärka
identiteten hos ungdomar med minoritetstillhörighet samt öka
förståelsen för det mångkulturella

Syftet med vårt examensarbete var att genom pedagogiska aktiviteter stärka identiteten hos ungdomar med minoritetstillhörighet samt öka förståelsen för det mångkulturella. Vi genomförde utvecklingsarbetet i två Minoritetsgrupper, en samisk och en tornedalsk, under sju praktikveckor. Ungdomarna var i åldern fjorton till femton år. Vi använde loggboken som instrument, där eleverna skrev sina reflektioner efter lektionstillfällena. Resultatet visade att samiska ungdomarna har en stark kulturell identitetskänsla medan ungdomarna i Tornedalen inte såg någon skillnad mellan att vara svensk eller tornedaling.

Strukturell diskriminering - Vad innebär det i praktiken och vad har föreslagits för motåtgärder

En central tes i de flesta teorier om det goda samhället är att alla människor skall behandlas lika. All åtskillnad mellan individer måste vara befogad och undantag från regeln att lika fall skall behandlas lika måste vara väl motiverade. Trots detta förekommer det omfattande diskriminering av såväl kvinnor som personer som ingår i etniska Minoritetsgrupper. En del av denna diskriminering är strukturell och satt i system. Den kommer till olika uttryck inom olika samhällssfärer så som arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller rättsväsendet.

1 Nästa sida ->