Sök:

Sökresultat:

9 Uppsatser om Minoritetselever - Sida 1 av 1

Minoritetselever, språk och matematik

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur Minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska språket och matematikundervisningen på bästa sätt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och språkligt lärande, samt den aktuella forskning som finns i ämnet. Detta ligger till grund för hur studien är utformad. Undersökningsgruppen består av 89 elever från åk 3 och 4. Eleverna är nivågrupperade i A- till E-nivå, beroende på språklig kompetens hos den enskilda eleven.

Språkets betydelse för matematikförståelsen med fokus på invandrarelever

Det språk som används i matematikundervisningen påverkar elevernas förmåga att kunna ta till sig undervisningens innehåll. För Minoritetselever kan språket vara ett hinder för förståelsen och matematiksvårigheter kan i själva verket vara språksvårigheter. Det finns mycket att arbeta med för att försöka anpassa matematiklektionerna så att större hänsyn tas till dessa elever. I detta arbete har jag fokuserat på att göra en litteraturgenomgång av den litteratur som innefattar språkets betydelse i matematikundervisningen allmänt, men framförallt med fokus på invandrarelever. En intervjuundersökning med tre berörda elever på grundskolans senare år har också genomförts.

Kontextuell invandrarundervisning: invandrarelevers
uppfattning om undervisning i mindre grupper och dess
betydelse för deras lärande

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att belysa hur invandrarelever uppfattar undervisning i mindre grupper i förhållande till undervisning i normalstor klass samt hur de uppfattar att deras eget lärande förändras vid undervisning i mindre grupper. För att få svar på dessa frågor valde vi en kvalitativ metod med tre olika informationsinsamlingsmetoder: enkäter, intervjuer samt observationer. Detta kallas för metodtriangulering och var ett sätt för oss att få en säkrare bild av uppfattningarna. Den undersökta elevgruppen bestod av sexton elever av tretton olika nationaliteter/minoriteter. Resultatet tyder på att eleverna uppfattar att gruppens storlek är avgörande för elevernas eget lärande samt att deras egen syn på sitt lärande förändras..

"The history books tell it, they tell it so well" : Minoritetselever och historieundervisning i den svenska gymnasieskolan

The purpose of this study is to analyze different aspects of a portraying of individuals from a time past. It is concentrated around questions about why it is important to show the people?s stories in, for example, exhibitions and under which conditions this would serve as a good use of history according to different theories about history and the portraying of it.I have chosen the theories of Freidrich Nietzsche and Georg Simmel as a tool to analyze different aspects of the portraying of people from the past. Nietzsche?s theory about the different ways in which we use the past and Simmels theory about the meeting between a viewer and a cultural experience.

Bara vissa lärare - Erfarenheter av lärares interkulturella kompetenser bland elever med invandrarbakgrund

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana.

Läxan som metod i matematikundervisningen

Syftet med arbetet var att undersöka på vilket sätt några föräldrar och elever hanterar läxan som en del utav matematikundervisningen och vad föräldrars och elevers uppfattning är om den. Jag ville även se om det fanns någon koppling mellan elevers syn på matematikläxan och förälderns, samt skillnader i de olika föräldrarnas sätt att uppfatta och hantera den. Undersökningen gjordes genom åtta kvalitativa undersökningar med fyra mammor och deras respektive barn i lågstadiet. Vad som framgick utav undersökningen var att inställningen till läxan skiljde sig betydligt mellan de två familjerna med invandrarbakgrund i motsats till de med helsvensk bakgrund. Barnens inställning skiljde sig dock inte så mycket från förälderns.

Minoritetselever i Sverige : En socialantropologisk studie av elever och lärares perspektiv, förhållningssätt och agerande med fokus på den mångkulturella skolan

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Undervisning och lärande i matematik för andraspråkselever i grundskolans lägre år

Denna uppsats handlar om andraspråkselevers svårigheter i matematik och hur dessa kan jämföras med svenska elevers svårigheter. Mitt syfte med uppsatsen är att ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematiken bara för at de inte förstår språket samt visa, om så är fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andraspråkselevers prestationer ut i matematik jämfört med elever som undervisas på sitt första språk?? Vilken betydelse har språket i andraspråkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lärare arbeta med andraspråkselevers inlärning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjälp av litteratur och de två andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

Minoritetselevers upplevelser av lärares särbehandling : En studie om utanförskap på Åland och i Uppsala - immanent pedagogik ur ett elevperspektiv

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.