Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

För den enskilde medborgaren är kvaliteten i Polisens verksamhet bland annat beroende av tillämpningen av legalitetsprincipen. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är därför en väl fungerande tillsyn av regelefterlevnaden mycket angelägen. Detta gäller inte minst eftersom Polisens verksamhet i hög grad är regelstyrd och att vissa regler inskränker medborgarnas grundlagsstadgade fri- och rättigheter. Regeringen har på senare tid lagt fast riktlinjer för hur tillsyn av offentlig förvaltning bör bedrivas; med fokus på regelefterlevnad och med självständighet i förhållande till tillsynsobjektet. I dag finns rättslig tillsyn av Polisen framför allt vid Rikspolisstyrelsen, Säkerhets och integritetsskyddsnämnden samt JO och JK.

Stor uppmärksamhet har under den senaste tiden riktats mot brister i skolan och mot Skolinspektionen som är den myndighet som utövar tillsyn över skolan. Vid det som kallas Regelbunden tillsyn granskas skolverksamheten bland annat genom att inspektörer från Skolinspektionen besöker skolorna. Målet är att bidra till elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen.Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativa intervjuer förstå förutsättningar för skolpersonals lärande i samband med Skolinspektionens tillsyn. Vi har använt oss av litteratur om utvärdering och vuxnas lärande. Studien består av intervjuer med fem lärare och tre rektorer på tre skolor i tre kommuner, som alla haft kontakt med Skolinspektionen när den 2010 utövade regelbunden tillsyn på respektive skola.Resultatet från intervjuerna visar att skolpersonalen var positiv till tillsynen.

Syftet med studien var att undersöka hur skyddsombuden inom Luleå kommuns grundskolor upplevde Arbetsmiljöverkets tillsyn, med fokus på kommunikationen utifrån ett processperspektiv. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med åtta skyddsombud. Resultaten visade att skyddsombuden, i överlag upplevde en tillsyn som något positivt. Däremot visade vår studie på upplevda svårigheter i kommunikationen vid delar av tillsynen. Utifrån kommunikationsprocessens faser upplevdes avsaknad av feedback som det mest framträdande hindret i processen.

Snabblån är en tilltagande kreditform på konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblån i Sverige ökar konstant. Överskuldsättning, vilket uppstår då konsumenter tecknar snabblån och brister i återbetalning, är i dagsläget ett stort problem på konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av kreditgivare vid snabblån är delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebär att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblån. KSV ser till att snabblåneföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestämmelser, FI utövar en begränsad tillsyn över kreditgivare vid snabblån vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblåneföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer där oklarhet råder avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

De operativa tillsynsmyndigheterna ska utföra tillsyn i den omfattning som behövs. Diskussioner om en oklar struktur på tillsynsansvaret samt resursbrist har visat att det krävs en belysning av ämnet för att kartlägga de ansvarsfördelningar som åläggs tillsynsmyndigheterna. Denna uppsats har syftat till att belysa tillsynsmyndigheternas ansvarsroller med fokus på tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Arbetet har utgått från en rättsvetenskaplig metod genom att utgå från gällande lagstiftning och förarbeten. Juridisk litteratur har används för bekräftelse av tolkningen av lagtext.

I denna studie har det framkommit att de sakkunniga består av två kategorier; de som är registrerade och därmed utgör föremål för RN:s tillsyn och normering, samt övriga sakkunniga. Det har framkommit att RN bedriver indirekt tillsyn över den kommunala revisionen i strid med grundlagsföreskrifter. I övrigt anses RN:s roll vara i överensstämmelse med teoretisk referensram, till skillnad från SKYREV:s, där det föreligger tydliga brister i övervakningen av sakkunniga. Dessa brister torde kunna överbryggas utifrån den teoretiska referensramen om organisationen kunde erhålla en civilrättslig status. I avsaknad av explicit tillsyn över de sakkunniga, existerar det kvalitetssäkringar utförda av de sakkunniga de själva.

Enligt Lagen om skydd mot olyckor är en av länsstyrelsens viktigare uppgifter inom verksamhetsområdet att bedriva tillsyn över kommunerna. Denna tillsyn ska syfta till att skapa en likvärdig utveckling och likvärdiga förhållande i hela landet med avseende på de lokala förhållandena.Detta examensarbete är konstruerat för att förbättra länsstyrelsen i västra Götalands region förmåga att genomföra tillsyn över kommunernas resultat av deras verksamhet inom LSO.Detta görs genom att skapa en ny kommungruppering, inhämtning av relevant information över tätorterna, utveckla tillsynen över kommunernas resultat samt ta fram en presentationsmodell som ska användas vid tillsynsbesök.En ny kommungruppering har tagits fram genom att tillämpa betygsättningen som genereras ur tillsynsmodellen som har skapats från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Ett dokument med faktauppgifter över risker, befolkning, offentliga, ? privata verksamheter och förmåga att genomföra räddningsinsatser över samtliga tätorter i länet har tagits fram. Tillsyn över kommunens resultat har utvecklats genom att ta fram nya och utveckla de befintliga faktorerna inom skydd och säkerhet.

Sverige har sedan miljöbalken blev antagen 1 januari 1999, efter nya EU-direktiv, utövat tillsynen efter denna. Detta som ett led i utvecklingen mot hållbar utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka hur miljötillsyn upplevs av företagare och miljöinspektörer och vilka effekter miljöinspektioner har på företag. Det ska även undersökas om eller hur långvarig erfarenhet av inspektioner påverkar företagares attityder och verksamhet. Dokumentanalys och intervjuer har varit grunden till undersökningen. Tre inspektörer och sex företag har blivit besökta och intervjuade. Dokumentanalysen bestod i att analysera tidigare inspektionsloggar och detta lade sedan grunden till intervjufrågorna. Resultaten visar att både inspektörer och företag är relativt nöjda med den tillsyn som bedrivs.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav.

Uppsatsen behandlar frågan om det är möjligt att införa en ordning där anonyma vittnen tillåts som bevismedel i svensk rätt. Med anonyma vittnen menas att den tilltalade aldrig får kännedom om vittnets identitet. Detta har länge ansett strida mot Europakonventionens krav på rättvis rättegång samt den grundläggande rättigheten om partsinsyn. Attityden har dock förändrats ute i Europa och Europadomstolen har ändrat sin ståndpunkt. Ett flertal länder, bland annat vårt grannland Norge, har infört en ordning där anonyma vittnen tillåts som bevismedel.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen..