This thesis has been written with our society?s current energy-situation in mind.Although it only deals with one particular block of buildings, the solutions and suggestions presented herein are quite applicable on other objects of the same type.This thesis is intended to be used as a guideline for energy-preserving projects in general, with an eye to buildings erected during the Swedish ?million-programme? in the sixties and seventies.The paper starts with the acquiring of all necessary blueprints and technical specifications. It then moves on to a thorough description of the buildings in question, and their heating- and ventilation-systems.Followed by this the reader is guided through the successive stages of energy-perseverance measures that are available, and possible. Reasoning around the economic factors concerning all measures is also held.The paper ends with conclusion, and a discussion concerning the delicate issue of the higher return-temperatures possibly reaching the district-heating plant..

Denna rapport är en litteraturstudie i geometri, topologi och fysik, skri- ven med avsikten att förbereda för studier i allmän relativitetsteori. Den har karaktären av en lärobok och dess målgrupp är personer med kunskaper likvärdiga med en kandidatexamen i teknisk fysik, teknisk matematik eller liknande. Rapportens fokus ligger på matematiska metoder för allmän relativitetsteori och förkunskaper nödvändiga för att förstå detta. Texten avslutas med några inledande exempel på allmän relativitet som demonstrerar några av begreppen som avhandlas i rapporten. Rapporten behandlar sitt ämne på en inledande nivå och dess främsta syfte är att ge en överblick och en motivation för fortsatta studier..

Denna uppsats behandlar bostadspolitiken, och dess påverkan på integrationen. Stockholm genomgick stora förändringar när Miljonprogrammet genomfördes på 1970-talet. Idag ser man tendenser i Helsingborg att man är på väg att göra samma misstag än en gång. H+ projektet i Helsingborg har som vision att motverka den starka segregation som existerar i Helsingborg idag. Denna uppsats ska försöka att bevisa att resultatet av denna utbyggnad kommer att leda till det motsatta vilket är en ökad segregation i en redan så segregerad stad..

Underhållet av Miljonprogrammet blir alltmer eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist påkunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter.Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av Miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter somfinns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential.Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägreenergianvändning och billigare driftskostnader.

Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för Miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena.

The purpose of this thesis is to cast light on the residential area Rosengård in Malmö which during the years between 1965 to 1975 was part of a programme known as "Miljonprogrammet", a project which was supposed to put an end to the housing shortages. The purpose of this thesis is also to investigate the social consequences in Rosengård, which arose as a result of Miljonprogrammet. Rosengård is one of many immigrant-dense suburbs in Sweden that by the media is given an exaggerated negative portrayal. Through our work, we also want to bring out and highlight the true image of Rosengård. The questions that have served as our starting ground include; what were the thoughts behind Miljonprogrammet? What were the consequences of Miljonprogrammet? What does the true image of Rosengård look like? What can the new government do in order to improve the situation in Rosengård? In order to answer these questions, four interviews were conducted with specifically chosen people.

SAMMANFATTNINGI denna uppsats studerar jag social hållbarhet i djupare bemärkelse i syfte att undersöka och definiera åtgärder och arbetssätt som skulle kunna lämpa NCCs byggkoncept - Hållbar renovering. I min studie utgår jag ifrån akademisk forskning och statliga utredningar (som avser bl a Miljonprogrammet) samt bostadsområdet Orrholmen som en inspirationskälla. Mitt empiriska material erhålls från intervjuer med NCC, Karlstads Bostads AB och brunnberg & forshed AB.I min analys fokuserar jag på hållbar utveckling, social hållbarhet, brister och potential avseende Miljonprogrammet och dess gårdsmiljö, gemensamma och offentliga rum, blandning av bostäder och verksamheter, olika upplåtelseformer, sociala hållbarhetsåtgärder och förslag på fysisk utformning samt analys av bostadsområdet Orrholmen.Sammanfattningsvis visar erhållna slutsatser att social hållbarhet är en dynamiska och komplex dimension och likaså åtgärderna. Kärnan i social hållbarhet är människan och därtill även främjandet av hennes välfärd.De åtgärder som ämnas komplettera Hållbar renovering, bör väljas och bearbetas med omsorg. Brukarnas deltagande före en totalrenovering i kombination med omhändertagande av de faktiska problemen i bostadsområdena skapar positiva och gynnsamma resultat.De allra viktigaste åtgärderna är blandning av såväl bebyggelse och boendegrupper samt låg skala av bebyggelse och blandning av olika upplåtelseformer.Omätbara värden såsom identitet, platskänsla, skönhet och deltagande skapar mervärde och berikar områden.

Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området..

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som Miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 ? 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till Miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.         Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Detta är en uppsats som har fått sin utgångspunkt från rapporten ?Om sociala problem i nya bostadsområden? från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggts enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överrens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Anderberg.

Många hus från Miljonprogrammet är idag i behov av flera större renoveringsåtgärder. Husen från Miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning än vad dagens byggkrav tillåter, och med nya mål från bland annat EU och Sveriges regering som snart träder i kraft, är det viktigt att något görs åt dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten är att jämföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. Målet är att föreslå det mest lönsamma alternativet. För att nå målet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon användas samt litteraturstudier.

Examensarbetet behandlar energieffektiviseringsåtgärder för ett flerbostadshus byggt underMiljonprogrammet. Miljonprogrammet innebar kortfattat att man inom tioårsperioden 1965 till1975 byggde ca en miljon nya bostäder i Sverige. Anledningen till detta var dels bostadsbristenoch dels låg standard på de befintliga bostäderna.Flerbostadshus från just Miljonprogrammet valdes i detta examensarbete eftersom det är idag ettmycket aktuellt ämne med tanke på att dessa hus är allmän kända för hög energiförbrukning.Studier visar att möjligheten för energibesparing är stor inom bostadssektorn, detta gäller i höggrad för hus från Miljonprogrammet.Miljonprogramshusen har nu stått i 35-45 år, och 40 år var deras uppskattade livstid då debyggdes. Dessa hus står nu därför inför omfattande renoveringar och det är därför viktig att görarätt energibesparande åtgärder i samband med dessa renoveringar.Uppgiften till detta examensarbete blev i första hand att ta fram byggnadens energitekniskastatus idag och att sedan komma med några praktiska och tillämpbara förslag på åtgärder förminskad energianvändning.Energieffektiviseringsåtgärder som undersöktes var inre och yttre tilläggsisolering med 100 mmisolering, fönsterbyte, fönsterrenovering, tätning runt fönster och dörrar, inglasning av balkongeroch värmeåtervinning med frånluftsvärmepump.Den relativa luftfuktigheten och temperaturen i väggkonstruktionen beräknades för denbefintliga väggen samt med inre och yttre tilläggsisolering. Resultatet av fuktberäkningen visadetydligt att den yttre tilläggsisoleringen på både väggkonstruktioner ? lättbetong ochsandwichelement ? är det bästa alternativen ur fuktsynpunkten.Alla undersökta energieffektiviseringsåtgärder tillsammans visade sig enligt beräkningarnaminska byggnadens energianvändning från ca 167 kWh/m2 och år i dagläget till ca 90 kWh/m2och år efter att åtgärderna utförs.

Att känna sig trygg i sin omgivning är en förutsättning för att trivas och må bra. Trygghet är en känsla som innebär frihet från oro eller hot. I dagens samhälle är otrygghet ett utbrett problem och många människor känner sig otrygga i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man väljer omvägar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar människor från varandra. Trygghetskänslan påverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör ämnet relevant för landskapsarkitekter.