Utvecklingen av egna märkesvaror (EMV) är i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hålla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit så framträdande inom just Mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-Mejeriprodukterna ökat, då Mejerier har gått med på att tillverka EMV-Mejeriprodukter åt dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna växa tillsammans med dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillväxtstrategi då det förvärvade ett eget Mejeri som nu är i drift.

Ekonomistyrningen inom den svenska processinriktade livsmedelsindustrin beskrivs och analyseras. Detta görs genom en kvalitativ studie av två fallföretag, SkåneMejerier och Åbro Bryggeri. Resultatet visar att det finns stora likheter mellan fallföretagens val av ekonomistryrningsverktyg. Företagens ekonomistyrning har stort finansiellt fokus och budgeten är det primära styrinstrumentet..

Detta examensarbete har utförts på Arla Foods Mejeri i Linköping. Mejeriet har länge haft problem med höga lagernivåer av emballage som resulterat i stora hanteringssvårigheter och höga kostnader. Syftet med detta arbete är att föreslå en effektivare lagerstyrning med målet att minska de höga lagernivåerna av emballage på Mejeriet.En nulägesanalys visade att medelbeläggningen för perioden 2010-05 ? 2011-02 var ca 70 % av maxkapaciteten varav ca 30 procentenheter utgjordes av säkerhetslagret. Totalkostnaden för lagerföring och beordring för ett år baserat på dessa siffror blir ca 1 716 000 kr/år.Alternativa lagerstyrningsmetoder har undersökts i två olika scenarier.

De senaste årens kraftiga prissvängningar på mjölk i Europa har lett till en ökad osäkerhet för många mjölkproducenter. I andra länder finns det verktyg för att hantera en ökad prisrisk vilket saknas i Sverige. En statlig konkurrenskraftutredning har tidigare konstaterat att avsaknaden av prissäkringsinstrument inom animaliesektorn är problematisk. Tidigare studier visar att det finns ett intresse hos svenska mjölkproducenter att kunna prissäkra mjölk. Däremot saknas studier som undersöker vilka faktorer som påverkar svenska mjölkproducenters intention att prissäkra.

Bakgrunden till att jag valt detta ämne för mitt examensarbete kommer från mitt intresse för getter och gårdsMejeri. Det började redan i min barndom och har vuxit fram med tiden. Jag har jobbat med getter och tycker att de är underbara djur att jobba med. Min målsättning är att bli getbonde med eget gårdsMejeri.Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad man behöver tänka på för att utforma ett gårdsMejeri som klarar kraven för att få tillverka ostar till försäljning.För att klara kraven på gårdsMejerier är det viktigt att tänka på hygien och renlighet. Väggarna skall vara släta och täckta med ett ljust ytskikt.

Detta arbete handlar om hur teorier om offentlig gestaltning av bostadsgårdar, miljöpsykologi och corporate garden kan hjälpa till med verktyg för gestaltningen av en trädgård med flera funktioner; näringsverksamhet i form av Hotell- och Restaurangrörelse samt privat boende.Litteraturstudier genomfördes i ovan nämnda områden och ägarnas önskemål samlades in via enkät, mail korrespondens och samtal vid besök på platsen. Då noterades även platsens förutsättningar och de delar av tomten som skulle gestaltas mättes upp.Den samlade informationen har sedan resulterat i ett designförslag som omfattar fem platser i trädgården. Dessa platser representerar områden som betecknas som privata, halvprivata, halvoffentliga samt en del som representerar en corporate garden..

Kvalitetssäkringssystem används i livsmedelsproduktionen för att identifiera och kontrollera de potentiella faror som kan påverka slutproduktens kvalité och säker-het. I produktionen av pastöriserad dryckesmjölk är Hazard Analysis Critical Con-trol Point (HACCP) ett väl etablerat redskap som används för att eliminera de mi-krobiella, kemiska och fysikaliska risker som kan drabba mjölk. Kvalitetsförsäm-ring hos mjölk kan orsakas av flera olika bakterier och kvalitetsledningssystem genomförs på både mjölkgård och Mejeriföretag för att säkerställa att mjölkens bakteriehalt hålls på en godkänd nivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa den information som publicerats om de mikrobiologiska faror som hotar produktionen av kvalitetssäker mjölk samt vikten av att kontrollera dem med hjälp av kvalitetssäkringssystem som HACCP. Fokus har lagts på de bakterier som är vanligt förekommande i miljön kring mjölkproduktion samt hur de riskerar att kontaminera mjölk, vars kvalité och säkerhet därmed försämras.

Den svenska regeringen satsar på småföretagande på landsbygden som omfattar bland annat gårdsbutiker och livsmedelsförädlande företag. Uppsatsen studerar denna bransch i Stockholms län och för att hitta de underliggande faktorerna till framgång används en kvalitativ studie. En serie intervjuer med Herrvik, Järna Mejeri, Nilssons Köttaffär och Saltå Kvarn bygger upp det empiriska innehållet och från dessa intervjuer studeras vilka strategival som gjorts inom respektive fokusområde. Med hjälp av produktklassificeringarna bekvämlighetsprodukter, preferensprodukter, shoppingprodukter och specialitetsprodukter dras slutsatser om företagens förmåga att hålla sig till sin målklassficering.Analysen visar att Saltå Kvarn, det företag som har vuxit sig störst, hör till klassificeringen preferensprodukter och har i princip optimal strategi över alla fokusområden. Enda avvikelsen är i marknadsföring.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Titel:?Gapa så får du en release. Svälj den så anses du samarbetsvillig? Konstruktionen av journalistrollen i tidningen journalisten 1960-2010Författare: Sanna LindmarkKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet, Hösttermin 2012Uppdragsgivare: Jenny Wiik JMGHandledare: Jenny WiikSidantal: 47Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av journalistrollen i tidningen Journalisten under 50 år, 1960-2010Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Journalistförbundets facktidning Journalisten årsutgivningar; 1960, 65, 70, 75, 80, 85, 90, 95, 2000, 2005 och 2010.Huvudresultat: Konstruktionen av journalistrollen har skapats ur olika diskurser under perioden frånprofessionaliseringens start 1960 fram till idag.

Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hälsa har under de senaste åren ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen är en av de främsta källorna till information om nutrition som finns tillgängliga för konsumenten. Därför är det viktigt att konsumenterna tillhandahålls korrekt information och inte vilseleds. Sedan år 2006, med tillämpning från 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gällande närings- och hälsopåståenden som mycket detaljerat reglerar hur ett påstående som används i marknadsföring av livsmedel får utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar följer gällande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utsträckning detta sker. Det är således de faktiska förhållandena ute på marknaden som kommer att undersökas.

Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hälsa har under de senaste åren ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen är en av de främsta källorna till information om nutrition som finns tillgängliga för konsumenten. Därför är det viktigt att konsumenterna tillhandahålls korrekt information och inte vilseleds. Sedan år 2006, med tillämpning från 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gällande närings- och hälsopåståenden som mycket detaljerat reglerar hur ett påstående som används i marknadsföring av livsmedel får utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar följer gällande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utsträckning detta sker. Det är således de faktiska förhållandena ute på marknaden som kommer att undersökas.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att SkåneMejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.

Livsmedelsmarknadens förutsättningar har ändrats de senaste åren. Marknader runt om i världen avregleras successivt och jordbrukspolitiken ändras, så även i Sverige. Konkurrensen hårdnar, och för många producentkooperativa föreningar krävs stora investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Traditionellt har medlemmarna i föreningen stått för det kapitalet, men i framtiden kan andra finansiella lösningar komma att bli aktuella. Det kan exempelvis vara delägda dotterbolag eller börsintroduktion av något av föreningens bolag.

De senaste åren har varit en turbulent tid inom Mejeribranschen. På kort tid har många förändringar skett, både internt inom Mejeriföretagen och i deras omgivning. Flera fusioner har skett, nya samarbeten har ingåtts, nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden. Mycket tyder på att även framtiden kommer att medföra många förändringar. Detta examensarbete avser att kartlägga hur den svenska Mejeribranschen kommer att utvecklas fram till 2010. Studien har gjorts genom att identifiera de viktigaste trenderna och drivkrafterna för förändring. Med så kallad delfiteknik har de olika drivkrafterna granskats av tretton sakkunniga, huvudsakligen forskare i ämnet och personer, som är verksamma inom Mejeribranschen.