Bakgrund: Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upple-velser av att vara närstående till en person som akut in-sjuknar i en kritisk sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar granskades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara chockad och rädd, att vilja veta och förstå, att få stöd, trygghet och hopp samt att vilja medverka och be-skydda. I kategorierna framgår att närstående var i behov av ärlig information och att de ville vara nära den sjuke. När de fick information upplevde de att det gav stöd som resulterade i att de kunde medverka.

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

Denna uppsats behandlar publiceringen av bilder av döda på sociala nätverk. Forskningsfrågan är vad som karakteriserar publiceringen av dödsbilder på sociala nätverk vad avser just framställningen av bilderna. Den teoretiska bakgrunden är i huvudsak David Campbells teorier kring hur publicering av bilder av lidande och död styrs genom tre etiskt normativa regulatorer. Metoden är semiotisk analys och i tre fallstudier fastslås att publiceringarna är otypiska främst för att de förekommer medan det är mycket ovanligt att se publiceringar av denna typ i traditionella medier. Bilderna uppfyller inte rådande standard i medieindustrin vad gäller smakfullhet och anständighet.

Introduktion: Den vårdande relationen kräver att sjuksköterskan har ett empatiskt förhållningssätt och känner Medlidande med patienten. Om sjuksköterskan inte kan hålla lidandet ifrån sig på ett personligt plan kan sjuksköterskan drabbas av compassion fatigue/ sekundär traumatisk stress (CF/STS), vilket är två snarlika begrepp som beskriver emotionell utbrändhet. Prevalensen av CF/STS är hög inom onkologin. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn eller vuxna inom slutenvård kan motverka att drabbas av CF/STS. Metod: En litteraturstudie genomfördes med hjälp av tolv kvalitativa forskningsartiklar.

Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) har utvecklats till en världsomspännande epidemi. HIV präglas av tankar, synsätt och inställningar vilket gör det svårt att leva med sjukdomen. Det är tidigare påvisat att patienter med HIV upplevt ett negativt förhållningsätt av sjuksköterskan, vilket hindrar en god relation. Ett gott förhållningssätt, utövat av sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten, samt en god relation är av stor betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV.

Närstående till svårt sjuka patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning blir delaktiga i diskussionen kring att avbryta eller avstå behandling, då behandlingen ses meningslös. Detta kan upplevas som en kris för de närstående. Responsen på denna kris kan resultera i utmattningssyndrom, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Det är viktigt för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet att känna till vilka de närståendes upplevelser är för att kunna bemöta dem på ett adekvat sätt, då beslut ska tas om att avbryta eller avstå livsuppehållande behandling. Syftet med litteraturstudien var att ta reda på vilka upplevelser de närstående känner då beslut om att avbryta livsuppehållande behandling ska tas.

Palliativ vård innebär att ge aktiv total vård till patienten i ett skede när sjukdom inte längre kan botas. Sjuksköterskor som jobbar inom den palliativa vården måste kunna fånga upp patientens behov. Det måste också finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för patienten, samt att sjuksköterskan ska kunna se döden som en naturlig del av livet. Enligt sjuksköterskorna är kommunikationen grundläggande för förståelsen mellan henne och patienten, för att kunna känna igen och förstå de känslor och reaktioner som patienten visar. Syftet med studien var att belysa vad sjuksköterskkor upplever vara viktigt i mötet med patienter inom palliativ vård.

Syfte: Studiens syfte var att ur ett etiskt perspektiv belysa hur psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats. Öppna intervjuer med fyra psykiatrisjuksköterskor låg till grund för innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen resulterade i fyra teman vilka är Sjuksköterskan som professionell vårdare, Sjuksköterskan som patientens advokat, Det hotfulla mötet och Det motsättningsfulla mötet. Slutsats: Psykiatrisjuksköterskan skapar en relation med patienten i en hotfull situation, förklarad med hjälp av Lévinas etik, genom att bli djupt påverkad av Medlidande och sorg över patientens öde, genom att med sitt bestående ansvar ta initiativ att närma sig patienten i lyssnande och tillit, genom att i detta lyssnande få stöd av arbetsgruppen, för att utvidga ansvarstagandet i relation till patienten, den Andre och genom att, när tvång används, vara övertygad om att det är för patientens bästa.

Palliativ vård innebär att ge aktiv total vård till patienten i ett skede när sjukdom inte längre kan botas. Sjuksköterskor som jobbar inom den palliativa vården måste kunna fånga upp patientens behov. Det måste också finnas ett starkt engagemang och lyhördhet för patienten, samt att sjuksköterskan ska kunna se döden som en naturlig del av livet. Enligt sjuksköterskorna är kommunikationen grundläggande för förståelsen mellan henne och patienten, för att kunna känna igen och förstå de känslor och reaktioner som patienten visar. Syftet med studien var att belysa vad sjuksköterskkor upplever vara viktigt i mötet med patienter inom palliativ vård.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och närvaron av människor från andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden är att migrationsfrågorna diskuteras både på politisk nivå och i vardagslag mellan människor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförläggning på den ort där studien är genomförd, och då platsen är liten blev de asylsökande ett märkbart inslag i samhället. Då lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mångkulturellt samhälle undersöktes användes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men även anteckningar från en samling om de asylsökandes situation i samhället, samt insändare i lokaltidningen, användes som data. Resultatet blev att en kärnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstänksamhet emot de asylsökande har uppdagats.

Abstrakt Vi har studerat hur människor som använder rullstol upplever och hanterar stirrandet. Enligt Garland-Thomson (2009) så kan stirrandet fixera en persons kön, etnicitet, klass och funktionsförmåga, vilket kan hindra personen som använder rullstol att vara något annat än sin funktionsnedsättning. Stirrandet kan fungera både stigmatiserande och kategoriserande, enligt Garland-Thomson. Alla informanterna har erfarenheter av stirrande, och vi har hittat fem olika blickar som vi tematiserat och kallar för den nyfikna blicken, den Medlidande blicken, den beundrande blicken, den undvikande blicken och den utstirrande blicken. Klart är att de alla påverkar informanterna olika, och hur man reagerar över stirrandet är beroende av kontexten.

Caritasmotivet är kärnan i den vårdvetenskapliga värdegrunden. Det innebär att motivet för vårdandet är medmänsklig kärlek, Medlidande och barmhärtighet. God vård utgår från ett genuint intresse att lindra patientens lidande och värna om dennes värdighet. Vårdandet är mer än vårdåtgärder och behandling. Det finns en efterfrågan av att kunna mäta och utveckla kvaliteten på omvårdnaden.

This study deals with the distinct difference in media attention the earthquake-disaster in Haiti and the flood-disaster in Pakistan got in 2010. There may be many reasons to this divergence, but this study focuses on how news articles can create compassion.   This study, with its critical perspective, examines how two daily papers in Sweden portray the suffering of the victims of the catastrophes in Haiti and Pakistan, and create compassion for them. Furthermore it asks the question who benefits from the newspaper?s description of human suffering in the third world.   The result shows that the manner of which Swedish daily newspapers report from the catastrophe in Haiti creates an emotional involvement, which most likely leads to compassion. Furthermore it shows potential to lead the readers to identify with the suffering people in Haiti.   The Swedish daily newspapers report of the catastrophe in Pakistan on the other hand, does not involve the reader on an emotional level, but gives them the role of a spectator.