Relationens, narrationens och caritas betydelse för att lindra lidande i en omvårdnadskontext
En systematisk litteraturstudie
Bakgrund: Baserat på en humanistisk människosyn ska sjuksköterskan kunna möta patient och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Mötet mellan sjuksköterskan och patienten är centralt i omvårdnaden. I mötet är samtalet ett redskap för sjuksköterskan att lindra lidande. I mötet kan sjuksköterskan träda in i patientens värld och dela lidandet genom lidandeberättelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur relationen, narrationen och caritas lindrar lidande, ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv. Metod: Vi har använt systematisk litteraturstudie som metod. Resultat: Resultatet visade att relationen bidrar till minskat lidande genom att patienten får vara en unik människa i nära relation med en annan människa eller med gud. Det är också en form av tröst. Narrationen bidrar till lindrat lidande genom att en medaktör bidrar till minskad ensamhet. Caritas bidrar till minskat lidande genom att patienten upplever medlidande och blir sedd. Slutsats: Medmänsklighet, medlidande och mod är de kvaliteter som krävs av sjuksköterskan, för att mötet mellan sjuksköterska och patient ska bidra till lindrat lidande.