I dagens visuella samhälle är det medierna som skapar och förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, manligt eller kvinnligt, naturligt och onaturligt. Skolans styrdokument betonar vikten av arbete med medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur läroplanens och kursplanernas intentioner med Medieundervisning i grundskolan kan omsättas i praktiken. Min empiriska undersökning grundar sig i observationer och intervjuer med lärare på två skolor som har valt att satsa på en utveckling med hjälp av mediearbete. Den problematik som finns kring Medieundervisning går att utläsa även på dessa skolor.

Jag är bland de första studenterna som genomgått en utbildning med huvudämnet Kultur Medier och Estetiska uttrycksformer. Syftet är att undersöka hur relevanta mina mediekunskaper är för verksamheten ute på skolorna. Jag har gjort ett medieprojket i en åk 2-3. Min frågeställning är: Hur kan styrdokumentens direktiv om Medieundervisning omsättas i praktiken? Jag har använt mig av enkät, video, intervju och dagboksanteckningar som metodunderlag.

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers? answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment.

The aim of this study is to examine new interpretations of homosexuality in Islam based on Scott Kugle?s book ?Homosexuality in Islam? and the documentary ?A Jihad for love? by Parvez Sharma. Through a theological perspective, a critical analysis is performed in order to find new interpretations and compare them with each other and with the Islamic legal tradition. Argumentative analysis is also used for both the book and the documentary for this essay.     Both Kugle and Sharma use new interpretations and arguments about love to find space for homosexuality in Islam. They use a Muslim language to have relevance with their discussions to Muslim readers and viewers.

Syftet med denna rapport var att undersöka om det bedrivs undervisning kringmedia inom årskurserna 4 till 6. Undersökningen som jag bedrivet är en kvalitativundersökning kring ämnet. Jag har intervjuat fem stycken lärare inom dessaårskurser. Intervjuerna tog upp frågor som undersökte om lärarna använder olikamedieverktyg i sin undervisning, samt om det sker en viss form avMedieundervisning i deras klasser. Resultatet jag fick från dessa intervjuer varväldigt intressanta.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.

Titel: Media Literacy - En studie om mediepedagogik i forskning och empiriFörfattare: Kristin Nilsson, Sofia RidalAntal sidor: 52Abstract: In the society of today we are constantly exposed to media messages, and much research investigate people?s interest in the media. Whatever theory we choose to believe in, the facts remain: today the media is a major part of all people?s lives. During our teacher training we have encountered the concepts Media Literacy and Media Education and as future pedagogues of media we are interested in what research can tell us about them.The main aim of this paper was to find out what researchers write about Media Literacy and Media Education and to empirically investigate whether or not teachers in the Swedish secondary school teach about, with and for media.

Huvudsyftet med studien är att genom fyra djupintervjuer granska några unga läsares syn på HarryPotter och den kritik som framförts gentemot fenomenet, alltså att framhålla ungdomarnas röst, somen motpol till de vuxna som har kritiserat böckerna. Ett annat syfte är även att lyfta fram böckernasbetydelse inom Medieundervisning, då de idag är mer än bara böcker och oftast en del av dentransmedialisering, där böcker blir film och där böcker inte säljs utan medieuppbåd. I uppsatsenpresenteras fyra av de många kritiska åsikter som framförts gentemot Harry Potter-böckerna ochdessa kommenteras och diskuteras av fyra ungdomar i 17-årsåldern. De fyra kritiska åsikternagäller; magiinslaget i böckerna; rädsla för att de som inte läser böckerna skall känna sig utanför;den sneda familjebilden; samt de stereotypa könsrollerna. De fyra informanterna, två pojkar och tvåflickor, reagerar i stort sett likadant gentemot dessa.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av Medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt Medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av Medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt Medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Titel: Media Literacy ? En digital klyfta? En studie fokuserad på olika generationer avyrkesverksamma pedagoger och deras uppfattningar kring mediekritisk undervisning.Författare: Marcus EkmanKurs: Examensarbete i Medie- och Kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetInstutition: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet.Uppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborguniversitet. Kontaktperson: Karin Fogelberg.Handledare: Annika BergströmSidantal: 53, exklusive bilagaMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: Inspelade samtalsintervjuerCritical Literacy, Media Literacy, Media Syfte: Syftet med min studie är att ta reda på hur olika generationer av yrkesverksammagymnasiepedagoger uppfattar och förhåller sig till den mediekritiska delen i sin egenundervisning.Huvudresultat: Resultatet i min undersökning visar att det finns ett stort behov av att idagundervisa elever i mediekritik. Media Literacy-undervisningen måste omfattas av alla eleveroch på ett tydligare vis för att alla skall kunna tillägna sig de nödvändiga kompetenser som behövs idag, vilket även förespråkas utav högre instanser. De rådande styrdokumenten måste omarbetas och omformuleras kring den här delen av undervisningskontexten.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av Medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt Medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.