På Derome Skog AB vill man öka sitt användande av skördarmätning som betalningsgrund vid virkesaffärer. Anledningen till att man vill öka användandet är att det finns möjlighet att minska kostnaderna för virkesmätningen samt att det är en snabbare metod att mäta timmer, i dagsläget är stockmätningen en flaskhals på Deromes sågverk. Som ett första steg i utvecklingen mot betalningsgrundande skördarmätning vill man använda skördaren till hjälp vid bestämning av en prisgrundande Medeldiameter som används i samband med travmätning av sågtimmer. Syftet med detta examensarbete är att undersöka förutsättningarna för att använda en Medeldiameter mätt av skördaren för att bestämma virkespris. Arbetet skall också belysa vissa ekonomiska konsekvenser av att införa metoden med dagens mätning och rapportering av Medeldiameter.

Inom skogsbruket i Sverige framställs årligen ett stort antal Skogsbruksplaner (SBPL) där subjektiva fältmätningar vanligtvis används för skattningen av de skogliga variablerna. Denna studie syftade till att undersöka möjligheterna att uppdatera Södras befintliga SBPL med hjälp av den nya nationella höjdmodellen och punktmoln med 3D data genererat genom automatisk stereomatchning av Lantmäteriets flygbilder. Skattningarna gjordes på avdelningsnivå med hjälp av en areabaserad metod. För detta användes Riksskogstaxeringens provytedata som referensdata vid framtagningen av skattningsfunktioner i form av regressionsmodeller. Sambandet mellan provytedatat och metriker beräknade från 3D punktmolnet användes för att utveckla regressionsmodellerna.

Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, Medeldiameter, kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

Insamling av skogliga data är en viktig komponent i alla skogsorganisationers eller företags planeringsprocess. Traditionellt har man använt sig av flygtolkning och uppföljning i fält för att ta fram skogliga data. Men metoden är relativt dyr och därför har jag valt att titta på alternativa metoder där man använder satellitbilder eller variabler som skattats utifrån satellitbilder för att automatiskt avgränsa bestånd med hjälp av segmenteringsteknik. För undersökningen har jag använt skogsvårdsstyrelsens skogsinnehav i Bäcksjön. Fastigheten ligger ca.

Främmande trädslag har i modern tid intresserat skogsbruket i sin jakt på ökad produktion, minskad känslighet för skador, förbättrad anpassning med mera. Ett tidigare oprövat trädslag var banksianatallen (Pinus banksiana, Lamb.), en nordlig, välspridd, pionjär från Kanadas inland med en utpräglad etableringsstrategi för torra, nybrända sandjordar. Studiens övergripande syfte var att utvärdera utfallet från 22 år gamla försök av banksianatall och analysera banksianatallens odlingsvärde i norra Sverige genom att på fem lokaler jämföra överlevnad, tillväxt och skador med tall (Pinus sylvestris L.), contortatall (Pinus contorta var. latifolia Engelmann) och hybriden mellan contortatall och banksianatall. Ett ytterligare syfte var att utreda eventuella effekter av odlingslokalens temperatursumma och trädens latitudförflyttning från ursprungslatituden. I metoden har fältförsök använts där varje enskilt träd mätts och bedömts. Materialet var insamlat i naturbestånd i nordvästra Kanada från 12 provenienser med en latitudinell spridning av cirka fem breddgrader.

Bergvik Skog utarbetade en ny gallringsmall 2008 där stamantal och övre höjd blev beslutsgrundande. Syftet var att tydliggöra sambandet mellan stamantal under hela omloppstiden och ge en klarare målbild för framtida slutavverkningsbestånd. Genom en tidig och hård låggallring är avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna träd med bäst förutsättningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs gallringsmall gallras bestånd med lägre växtförutsättningar lika hårt som bestånd med goda växtförutsättningar, vilket får till följd att beståndsvolymen varierar och ingen hänsyn tas till beståndsvolym vid beslut om gallring. Vid prognostisering av beståndutvecklingen och framtida skötselingrepp använder Bergvik Skog prognosverktyget Heureka.

Blädningsbruk kan enbart bedrivas med sekundära trädslag i fullskiktade skogar. I Sverige är gran (Picea abies (L.) Karst) det dominerande trädslaget för denna form av skogsskötselsystem. Skötselsystemet har länge varit kontroversiellt på grund av missuppfattningen att det är synonymt med de dimensionshuggningar som i början på 1900-talet härjade de svenska skogarna. Denna studie inriktade sig mot att analysera den volymproduktionsökning som under de senaste 53 åren ägt rum på Siljansfors försökspark, blädningsyta 9082. Data bearbetades och variablerna som huvudsakligen analyserades var diametertillväxt, stamantal samt medelhöjd.

Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.

Ett av målen med detta arbete var att utforma inventeringsmetoder för bäckar och strandskogar. Ett annat var att beskriva tre olika bäckar samt strandskogen på olika avstånd från bäckarna samt utforma allmänna riktlinjer för hur strandskogen kan skötas. Studien genomfördes 1997 i ett område beläget cirka l O km nordost om Vindeln i Västerbottens län. Data insamlades dels genom totalinventering, dels genom provyteinventering av bäckarna och strandskogen samt tolkning av flygbilder från 1954, 1963, 1975 och 1985. Studien visade att skogsbruket allt sedan 1960-talet delat upp bäckarnas närmaste omgivningar i segment av bestånd i olika utvecklingsstadier.

Vid skogsbruksplanläggning är det viktigt att kunna samla in data med så hög kvalitet som möjligt om skogstillståndet samtidigt som kostnaderna för inventeringen hålls på en rimlig nivå. Det är också viktigt att kunna ange ett ekonomiskt optimalt åtgärdsförslag för att markägaren ska få ut högsta möjliga avkastning från sitt skogsinnehav, förutsatt att det är målet. I dagsläget använder sig Norrskog m.fl. av en subjektiv inventeringsmetod där de med hjälp av olika stödmätningar uppskattar skogstillståndet och utifrån en bedömning föreslår åtgärder. I detta arbete har två olika planläggningsmetoder studerats med avseende på kvalitet och tidsåtgång där resultatet har jämförts mot en objektiv cirkelyteinventering.

Långsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i någon större skala, till skillnad från storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits på marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för långsiktig planering, vidareutvecklats så att det går att använda även på mindre fastigheter. IP optimerar nuvärdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet Utifrån avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvändiga provytedata till varje avdelning från en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krävs vid användning av IP undviks. En analys med IP sträcker sig över hundra år.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­ metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillämpas med tillfredsstallande resultat i sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvårdsgård ägd av skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om Växjö. En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996). Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.

Varje år lämnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. Deröjningsbestånd man låter vara orörda, växer upp till att kallas konfliktbestånd. Konfliktbeståndenkan väljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebär biobränsleuttag i dessabestånd. Biobränsle från skogen kan bestå av udda träslag, träd från renodlade energibestånd ochavverkningsrester. Det biobränsle som berörs i detta arbete kommer från småträdshantering.Utgår man från konfliktbestånden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehåll, finns ca 64TWh i dessa.