Arbetet ger en inblick i hur lärare arbetar med matematik och vilka faktorer som påverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssätt lärare kan tillgå för att Matematikkunskap ska uppnås hos elever..

Med förskoleklassen i centrum är syftet att få utökade kunskaper kring matematiksvårigheter samt vilken betydelse självkänslan kan ha för matematiklärande. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer byggt på Diamant samt en observation med materialet The Bears kopplat till testet. Tidigare studier tillsammans med vår empiriska undersökning visar att Matematikkunskap och självkänsla har ett samband och att de båda kan påverkas av undervisningens upplägg. I studien framkommer det att diagnoser och observationer samt lärarens roll är betydelsefulla pedagogiska redskap, både för självkänsla och Matematikkunskaper..

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet Matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter.Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande Matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre Matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad Matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre Matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad Matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

Syftet med uppsatsen är att se hur elever värderar Matematikkunskaperna som fås i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjälp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna värderar Matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundläggande matematiken? som innebär addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen värderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till ämnet finns och eleverna beskriver att lärarens motivation till vad och varför de skall lära sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.

SAMMANFATTNING Inledning Syftet med examensaretet var att studera hur stor andel av eleverna i årskurs sex till nio som behärskar den grundläggande matematiken i addition och subtraktion. Jämförelser mellan könen, årskurserna och inom addition respektive subtraktion görs i undersökningen. Kunskapsbakgrund och teoretiskt perspektiv Enligt Vygotskij så lär sig barn/elever och utvecklas när de får samtala och göra relevanta aktiviteter tillsammans med andra. Det finns många olika anledningar till att elever har räknesvårigheter såsom t.ex. bristfällig undervisning eller stimulans eller inte haft en fullständig skolgång, men det kan även bero på oförmåga att hantera tal och kvantiteter. Eleven som får ge uttryck för sina egna tankar, lyssna på andras tankar och komma på nya lösningsförslag genom samtalen i små¬grupper eller helklass kan leda till att eleven finner andra lösningsförslag, som kanske är bättre än sitt eget.

Många faktorer och kunskaper förutom de direkta Matematikkunskaperna kan påverka betygbedömning i matematik i gymnasiet. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka sådana faktorer för bedömningen som är kopplade till eleven, som beteende, attityder, ambition och andra kunskaper. Finns de? I vilken grad? Finns det någon skillnad mellan de olika programmen i gymnasieskolan? Finns det någon skillnad i olika bedömningars syfte?För att kunna identifiera de faktorer som inte är direkt kopplade till matematik studerade jag först vad som definieras som kunskap, vad som definieras som Matematikkunskap och kompetens, samt vad, hur och i vilket syfte bedömningen sker. Jag genomförde fyra kvalitativa intervjuer med fyra matematiklärare som är verksamma på gymnasiet i minst ett teoretiskt och ett praktiskt program.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett elevperspektiv belysa hur ett individanpassat specialpedagogiskt stöd i matematik på grundskolan kan utformas för speciallärarens yrkesprofession genom att studera elevers uppfattning om lärande, specialpedagogiskt stöd samt elevers förväntningar på speciallärarens kompetens och arbetssätt i ämnet matematik på grundskolan. Den sociokulturella utvecklingsteorin har fungerat som teoretisk förankring. Studien utgörs av en kvantitativ enkätundersökning utförd bland samtliga elever i årskurs nio i en kommun för att belysa problemområdet samt en kvalitativ intervjustudie. I de kvalitativa intervjuerna deltog endast elever med erfarenhet av specialpedagogiskt stöd i matematik under sin grundskoletid. Resultaten av min undersökning pekar på att elever generellt har uppfattningen att lärande sker i interaktion med andra, i enlighet med den sociokulturella utvecklingsteorin, och anser att specialpedagogiskt stöd kan ske på individ-, grupp- och organisationsnivå, med tonvikt på gruppnivån i form av särskilda undervisningsgrupper. Elevuppfattningarna av hur specialpedagogiskt stöd skall organiseras överensstämmer med bilden hur specialpedagogiskt stöd i huvudsak organiseras i svensk grundskola enligt tidigare forskning trots styrdokuments intentioner om inkluderat stöd för elever i behov av särskilt stöd. En majoritet av eleverna, 86 %, anser att det finns ett behov av speciallärare i grundskolan, 23 % uppger att de själva berörts av specialpedagogiskt stöd i matematik i grundskolan.

Bakgrund: Matematik är fortfarande enligt forskning ett ämne med hög status, men trots detta är det få elever som har förståelse för varför matematik är ett viktigt ämne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sällan till att det är ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). Likaså menar Björklund (2009) att vi inte är uppmärksamma på att matematik till större del omringar vår vardag. Språket är nyckeln till att förstå och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lärande i ämnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och språkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.