"Att utöva Matematikdidaktik" På senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring Matematikdidaktik. Slutsatsen är entydig; medvetenhet om Matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det räcker inte att matematiklärarna har kunskap i matematik utan de måste också kunna förmedla den kunskapen till eleverna så att lusten och intresset för matematik väcks och vidmakthålls. Syftet med föreliggande studie är att undersöka två fjärdeklasslärares tillämpande av Matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgår från en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus är lagt på begreppet Matematikdidaktik.

Denna uppsats behandlar frågan om lärarens förhållande till Matematikdidaktik. Genom intervjuer av fyra lärare i år 3 och 4 har denna fråga försökt besvaras. Resultatet visar att lärarna har ett visst matematikdidaktiskt tänkande även om detta inte är något direkt medvetet utan snarare ett förhållningssätt gentemot de olika begreppen lärarkompetens, didaktik och ämnesdidaktik som tillsammans ger begreppet Matematikdidaktik dess innehåll. Lärarna förhåller sig till Matematikdidaktiken genom att de ställer sig de så viktiga didaktiska frågorna vad, hur och varför i sin matematikundervisning. Att göra just detta är en matematikdidaktisk handling i sig.

Syftet med arbetet var att främja barns lärande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi använde oss av olika forskningsmetoder såsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund där representerades läroplaneras kunskapsmål i matematik vi beskrev även forskningar kring Matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar där vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lärande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med räknesätten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.

Sammanfattning Ann Matti & Rawaa Najjar (2014) Lust att lära matematik Malmö högskola, ULV projekt Handledare: Anna Henningsson-Yousif Examinator: Haukur Viggosson Syftet med arbetet är att främja barns lärande och förståelse i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som har sin grund i lek i förskola och skola. Vi har använt oss av olika forskningsmetoder såsom aktionsforskning, observationer, loggböcker och samtal med pedagoger för att beskriva resultatet. Vi skrev också om teoretisk bakgrund och där representerades läroplanens kunskapsmål i matematik. Vi beskrev även tidigare forskningar kring Matematikdidaktik och lekteorier. Resultatet omfattade observationer, planering av olika aktiviteter, genomförda aktiviteter, reflektion och dokumentering av barns lärandeprocess och utveckling. I skolan arbetade vi med subtraktion medan i förskolan handlade arbetet om hur man synliggör matematik i en barnbok.

En studie har gjorts i vilka arbetsmetoder lärare använder i ämnet geometri för barn i åldrarna 10 - 12 år. Resultatet visar på att lärarna arbetar med praktisk matematik i geometri, men att det även är viktigt med konkret matematik där eleverna kan koppla sina kunskaper till verkligheten utanför skolan..

Under den verksamhetsförlagda tiden i vår utbildning till lärare, har vi mött en Matematikdidaktik som mer liknar den vi själv fått uppleva, under vår skolgång, än den vi lärt oss under utbildningen. Eftersom läraren idag har frihet att själv välja undervisningsmetod, ställde vi oss frågan; Varför ser det likadant ut nu som då vi gick i skolan? Vi ville därför undersöka om kunskaperna studenter får under sin utbildning används eller ej. Vi utförde en enkätundersökning bland de lärare som gick sista terminen hösten 2006, där de bl.a. fick svara på hur ofta de använder sig av Matematikdidaktiken de lärt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda på om de på något sätt blivit påverkade till att använda sig eller inte använda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svårigheter att få möjlighet att använda sig av kunskaperna bl.a.

Denna C-uppsats utgår i från den omfattande debatten i samhället om elevernas matematikkunskaper i dagens skola. Arbetet har i hög grad motiverats av Skolverkets kvalitetsgranskning ?Lusten att lära? från 2003, som har visat att matematikundervisningen i Sverige många gånger domineras av läroboken och saknar variation, kreativitet, aktivitet och att appellera till flera sinnen. Arbetet har syftat till att beskriva det undersökande förhållningssättet i matematikundervisningen utifrån forskning och teori samt att undersöka hur detta tillämpas i läromedel för årskurs 6 i Sverige och i Danmark. Jag har i arbetet tagit del av teori om lärande och Matematikdidaktik med fokus på det konstruktivistiska perspektivet.

Vilka problem med den matematiska förståelsen anser matematiklärare att elever med problem i svenska språket har? Vilka undervisningssätt anser lärare är bäst för att utveckla den matematiska förståelsen hos elever med problem i svenska?.

Detta examensarbete i Matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklärare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning är ett tänkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Uppsatsen hade sin utgångspunkt i hur lärarens val av Matematikdidaktik skapade möjlighettill pedagogisk och social delaktighet, för elever som hade uttalade koncentrationssvårigheter.Denna definition innefattade elever som uppvisade svårigheter att genomföra och slutförauppgifter och elever som inte behövde ha en fastställd diagnos. Jag har även valt att studeraelevernas möjlighet till måluppfyllelse beroende på lärarens didaktik och måluppfyllelsenutgick ifrån strävansmålen för ämnet matematik.Studien innefattade observationer under tre lärares matematiklektioner i klasser på högstadiet.Efter observationerna har sedan intervjuer med lärarna genomförts. Resultatet visade attrespondenterna gemensamt var övertygade om att läraren som person hade en stor inverkan påelevernas lärandeprocess samt möjlighet till delaktighet och måluppfyllelse i undervisningen.Däremot valde respondenterna olika motiveringar som stödde denna åsikt. Meningarna bestodav ett vitt spektrum från lärarens personlighet till didaktikens innebörd. Lärarens reflektionkring val av didaktik samt elevsyn inverkade på elevernas möjlighet till utrymme iundervisningen för måluppfyllelse och delaktighet.

   I internationella tester såsom TIMSS och liknande kan man se en neråtgående trend i resultaten från de svenska eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i sin undervisning arbetar för att hjälpa elever med matematiksvårigheter. För att ta reda på det har jag intervjuat lärare i årskurs ett och två. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjälpa enskilda individer utan om att förändra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre läroboksbaserad och innehålla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan.

Storyline är en undervisningsmetod som ursprungligen kommer från Skottland. Metoden används i hela världen, men har blivit väldigt populär främst i de nordiska länderna, Danmark och Norge, men också i Sverige. Storyline är ämnesövergripande och används oftast i grundskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur storyline lämpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket är baserat på ett utgångsmaterial som heter CSI:Math.

Syftet med att undersöka läroböcker i matematik är att få en insikt i hur stor vikt läroböckerna lägger på själva utförandet istället för på slutprodukten. Vi vill även undersöka om läroboken visar att det kan finnas mer än en lösning till en och samma uppgift. Vi bestämde oss för att granska läroböcker i årskurs fyra och utifrån en mall med fem större analysfrågor och dess undergrupper kategoriserade vi de olika läroböckernas uppgifter. Resultatet har visat att ingen av de tre läroböckerna är stora representanter för uppgifter som stimulerar eleverna till ett självständigt tänkande..

I detta examensarbete undersöks lärares erfarenheter av laborativ matematik. En översikt av relevanta styrdokument och litteratur ges. Två undersökningar är gjorda, dels en kvantitativ enkätundersökning och dels en kvalitativ intervjuundersökning. De deltagande i undersökningarna är verksamma matematiklärare på en gymnasieskola i mellanskåne. Utifrån undersökningarna kan ett antal erfarenheter delges.

Det finns ett behov av att kombinera förmågor och variation i undervisningen i högre kurser på gymnasiet då det uppfattas som att kurserna blir mer abstrakta, ensidiga och läroboksbundna. Syftet är att höja elevernas måluppfyllelse. Genom litteraturstudie av matematisk förmåga och variationsteori tillverkas eller väljs ut exempeluppgifter som sedan analyseras på vilket sätt de kan variera. Det visar sig att begreppsförmågan varieras mest följt av problemlösningsförmågan och båda har ovanliga uppgifter som den mest varierbara uppgiftstypen. När det gäller verklighetsnära uppgifter är det viktigt att de är anpassade till elevernas förkunskaper för att erbjuda meningsfull variation..