This essay studies the christening rites in Church of Sweden and what theological motives that are present herein, and how the current revision of the rites have brought in new theological motives with the basis in the contemporary theological debate about the liturgy and theology surrounding the christening rites.The conclusion of the essay is that the revised christening rites have not included any new motives, but has rather restructured and re-emphasized the motives to adopt the christening rites to the findings of contemporary research regarding the christening..

Den övergripande frågeställningen i uppsatsen utgörs av att utröna vilka risker och förtjänster som är kopplade till ett ökat användande av Marknadsmekanismer, i form av B/U-modell, konkurrens, valfrihet och alternativa driftsformer, som styrsystem inom akutsjukvården i den s.k. Stockholmsmodellen. Hur påverkas de olika aktörernas agerande vad avser mål om att åstadkomma kostnadseffektivitet, kvalitetsutveckling, ändamålsenliga prioriteringar samt kostnadskontroll? Resultatet av studien är att det föreligger stora tveksamheter kring om det skapats en intern sjukvårdsmarknad i enlighet med de ambitioner som ställdes upp vid införandet. Idag sker istället en återgång mot tidigare styrformer.

Many organizational changes have been accomplished in elder care since the 1980's and many of those have been influenced by market mechanisms. The purpose of this study is to examine how the implementation of these market mechanisms has affected three important aspects in the work situation for personnel. These aspects are, demand, control and support. To attain the purpose of this study, five qualitative interviews with home care personnel have been carried out. The interview material has been analyzed and structured with the help of Karasek and Theorells demand-control-support model.

Föreliggande studie tillämpar diskursanalys i syfte att förstå var det råder samstämmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sälja, spara eller annullera överskottet på utsläppsrätter inom EU:s och FN:s utsläppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan åren 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kämpar om tolkningsföreträde. Bortsett från samstämmigheten att handel med utsläppsrätter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? är ett viktigt verktyg för att minska klimatförändringar; råder öppen kamp kring hur ett överskott på utsläppsrätter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat på huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krävs en utredning först, 2) en annullering är en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försäljning leder till ökade utsläpp, 4) på vilket sätt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försäljning av överskott på utsläppsrätter, 6) utsläppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller Marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott på utsläppsrätter bör ses som ett lyxproblem.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet.

SammanfattningFör att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre Marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp.