I publika börsföretag kan kostnad eget kapital estimeras med hjälp av Capital Asset Pricing Model ? CAPM utifrån Marknadsdata av dess aktiepriser. Eftersom Marknadsdata saknas för ickepublika företag måste estimering av kostnad eget kapital utföras på annat sätt, varpå approximativa metoder utvecklats. Då inga av dessa metoder fungerar tillfredsställande har syftet i denna undersökning varit att utreda om Analytisk Hierarki Process kan användas för att utifrån redovisningsdata estimera den systematiska riskpremien för ickepublika företag. Undersökningen har sin utgångspunkt i Cotner & Fletchers (2000) användande av AHP för estimering av den totala riskpremien.

The purpose of this master thesis was to explore and develop prototypes for visualization of trade statistics in a market surveilance application. In such an anapplication a large amount of information is processed. This information is then summarized and presented to the market surveillance staff. The practical part of this thesis was done at Scila AB in Stockholm. Three prototypes were developed based on modern visualization methods.

Syftet med vår studie är att studera förhållandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vi ämnar också studera effekten av analytikernas uttalanden på företagens aktiekurser. Därmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi använder en kvantitativ studie, där vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vidare användes ?Event study? metoden och finansiell Marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

SammanfattningHögfrekvenshandeln är ett mycket uppmärksammat och aktuellt fenomen. Många är skeptiska till högfrekvenshandeln vilket delvis kan bero på hur media har framställt det. Allmänheten känner en viss oro till högfrekvenshandelns och dess samband till marknadsmissbruk. Handeln sker på en fragmenterad marknad som gör det svårt med en hundraprocentig insyn på de svenska börserna. Därför vill författarna undersöka om regleringar bör introduceras för att skapa en säker och kontrollerad marknad i syfte av att undvika framtida krascher.Studiens primärdata har samlats in genom tre semi-strukturerade intervjuer med respondenter som är bekanta med högfrekvenshandel.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012.Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning.Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via Marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab.Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde.

Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.Metod: Genom att använda finansiella Marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

BAKGRUND: År 2007 infördes MiFID-direktivet bland EU:s medlemsländer vars främsta mål var att öka konkurrensen på den europeiska aktiemarknaden. I samma veva avskaffandes börsmonopolet vilket lett till att det idag finns fler handelsplatser som erbjuder aktiehandel, så kallade multilateral trading facilities (MTF). Genom denna etablering har aktiemarknaderna genomgått en marknadsstrukturförändring, vilket kan ha lett till förändring av transaktionskostnader och möjliggjort uppkomst av eventuella oväntade effekter. Det här är något som idag fem år efter implementeringen av MiFID-direktivet diskuteras frekvent.SYFTE: Huvudsyftet med uppsatsen är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur införandet av multilateral trading facilities förändrat och påverkat transaktionskostnader på svenska marknadsplatser som bedriver handel med aktier. Ett delsyfte är också att beskriva institutionen multilateral trading facility och dess framväxt.GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med ett kvalitativt tillvägagångssätt genom intervjuer med berörda parter på aktiemarknaden i Sverige.

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning står inför är hur de ska gå tillväga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsväg är genom nyemissioner, vilket innebär att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieägarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner på börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts många undersökningar av framstående forskare som testat den priseffekt som uppstår vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar på att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt på aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder på följande sätt:Sker en kursreaktion hos aktier noterade på OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i så fall i vilken riktning? Gör det någon skillnad om nyemissionen är öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förändringarna är signifikanta samt undersöka om det finns något samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen på annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av Marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av Marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av Marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena.

Bakgrund: I finanskrisens spår har redovisningen genomgått en snabb förändring när detgäller upplysningskraven för finansiella instrument värderade till verkligt värde genom enomarbetad IFRS 7. Så väl IASB som FASB har länge arbetat med standards för redovisningav finansiella instrument med anledning av att dessa är en allt viktigare komponent iföretagens riskhantering. Historiskt har anskaffningsvärde varit den värderingsmetod som hartillämpats beroende på dess tillförlitlighet. Men i takt med att finansiella instrument handlasmed allt mer kan värdering ske med hjälp av prisnoteringar där marknaden är tillräckligtaktiv. Värdering till verkligt värde har därför allt mer blivit den metod som har förespråkatsav normgivarna.

Studiens syfte är att undersöka hur allmännyttiga fastighetsbolag som verkar på marknader med rådande efterfrågeunderskott väljer att värdera och redovisa informationen om och kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde (de facto) efter införandet av K3-regelverket. Vidare ämnar studien undersökta hur redovisningen av det verkliga värdet står i relation till vad som efterfrågas inom regelverket K3 (de jure), samt undersöka vilka skillnader relaterade till storlek, metodval och ägardirektiv som förekommer kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Ytterligare ämnar studien även undersöka förekomsten av värderingsdifferenser gällande de allmännyttiga förvaltningsfastigheternas värdering i enlighet med verkligt värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet inom respektive kommun. Samt huruvida differensen kan förklaras via faktorerna värderingsmetod, ägardirektiv eller bolagens storlek.Studien har genomförts genom en kvantitativ metod utefter en deduktiv forskningsansats. De data som undersökts har insamlats genom en dokumentstudie av årsredovisningar, Marknadsdata från Lantmäteriet samt sammanställd data av avkastningskrav för berörda bolag från Boverket.