Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett Mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett Mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Studiens syfte var att undersöka ambivalent sexism på ett Mansdominerat industriföretag. Ambivalent sexism är ett begrepp som innefattar två typer av sexism, fientlig (hostile) och välmenande (benevolent). Glick och Fiskes verktyg Ambivalent Sexism Inventory (ASI) användes i undersökningen. Deltagarna bestod av 744 anställda i organisationen. Studien visade att graden av ambivalent sexism var förhållandevis låg.  I organisationen var män mer sexistiska än kvinnor och arbetare var mer sexistiska än tjänstemän.

Få flickor gör ett otraditionellt val och väljer ett Mansdominerat gymnasieprogram. Vad är det då som får dessa flickor att gå mot strömmen? Syftet med vår studie är att förstå varför flickor söker till mansdominerade gymnasieprogram. Vårt syfte har brutits ned i fem frågeställningar rörande social bakgrund, signifikanta andra, valet till gymnasiet, gymnasieinformation och framtiden. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sju kvinnliga respondenter från årskurs ett på bygg-, el- och fordonsprogrammet.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett Mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Heinz Leymann betraktades som en pionjär i forskning om fenomenet vuxenmobb-ning redan på sjuttiotalet. Syftet var att undersöka vilka beteenden som ansågs vara mest kränkande med fokus på sexuella trakasserier och könstrakasserier bland an-ställda på ett Mansdominerat näringslivsföretag. Dessutom att ta reda på om det finns ett samband mellan företeelser och scenarier. Faktorer som studerades utöver samband var kön, ålder utbildning och yrkeskategorier. Respondenterna var an-ställda på ett Mansdominerat näringslivsföretag (N = 396; 54 kvinnor och 236 män) med följande yrkeskategorier: 187 tjänstemän, 54 kollektivanställda, 44 konsulter.

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/år: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StåhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, Mansdominerat.På 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av männen aktiva på arbetsmarknaden. 35 årsenare, 2005, hade situationen förbättrats avsevärt då var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock är det inte lika jämställt på de ledande positionerna, där kvinnorna fortfarande ärunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod år 2004 endast av 28 %, medanmännen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen män och kvinnor på ledande positioner varierar från bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits någon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men även generellt sett på ledande positioner. Kvinnor har däremot haft större möjligheterinom andra områden så som vård och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan länge varit två mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation.

I dagens samhälle eftersträvas jämställdhet. Polisen ska spegla det svenska samhället, detta är en process som tar tid, då det har varit ett Mansdominerat yrke. Det krävs ett aktivt arbete för att nå detta mål. En viktig del blir att marknadsföra yrket till de underrepresenterade grupperna som utgörs av kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund. Vårt syfte är att undersöka om marknadsföringen brister i detta avseende.

Studier har visat att kvinnor har lägre självkänsla och lägre förväntan på den egna prestationen än männen, trots att fler kvinnor än män studerar på högskolan. För att undersöka hur högskolestudenter upplevde självkänslan och upplevda studieprestationen beroende på mansdominerad eller kvinnodominerad utbildning, genomfördes en enkätundersökning med 86 studenter varav 40 var män och 46 var kvinnor. Fyra mätinstrument användes varav ett var Rosenbergs (1965) Self-esteem scale, de övriga mätinstrumenten utformades av författaren och mätte upplevd studieprestation. Fyra hypoteser ställdes med könsjämförelse i fokus. Resultatet visade att deltagarna upplevde kvinnliga studenters studieprestation högre än manliga studenters.

Sverige är ett av de länder som har den mest könssegregerade arbetsmarknaden i världen. Ansträngningar görs för att bryta denna seglivade trend. Malmö brandkår rekryterade under år 2002 fem kvinnliga brandmän varav det utbröt kraftiga protester från brandmännen. En annan svensk brandstation har framgångsrik rekryterat två kvinnliga brandmän utan några större protester från de anställda. Jag fann det därför intressant och relevant att belysa hur förändringsarbetet av brandmännens attityder sett ut på brandstationen.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra Mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll.

Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister.Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena.Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring.

Polisyrket har alltid varit ett Mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande.

I denna studie analyserar vi kvinnligt ledarskap i en mansdominerad bransch. Genom åtta kvalitativa intervjuer undersöker vi vilka gemensamma egenskaper, strategier samt hinder och möjligheter kvinnliga mellanchefer upplever i sin ledarroll. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Hirdmans genussystemteori, vilken bidrar till att förklara hur kvinnlighet och manlighet skapas, samt aspekter kring det maktförhållande som råder mellan kvinnor och män. I den teoretiska referensramen tar vi även upp organisationsteorin utifrån Wahl, Alvesson och Due Billing, där kvinnans underordning inom organisationer beskrivs. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma strategier, egenskaper och upplevda hinder och möjligheter hos kvinnorna.