Uppsatsen behandlar dels Maktdelning och normkontroll, dels uppenbarhetskravets betydelse gentemot svensk rätt samt praxis i det för uppsatsen relevanta ämnet.Vi har även för avsikt att introducera läsaren i de regelverk som gäller i svensk- och EG-rätt, detta för att läsaren skall få en förförståelse i ämnet.Vi har även redovisat för vilken slags lagprövning som finns runtomkring oss i norden samt uppmärksammat de förslag som regeringens expertgrupp tagit fram gällande lagråd och förstärkt förhandskontroll mm. Vi har i detta arbete försökr analysera svensk lagprövningsrätt och gjort en bedömning om hur vi ser på framtida lagprövning i svens rätt. Vi har kommit fram till att uppenbarhetsrekvisitet kommer att ha en avgörande roll för hur Maktdelningen i sverige kommer att se ut. Vi har funnit att uppenbarhetsrekvisitet bromsar rättssäkerheten för den enskilde och att en utökad lagprövning inte skulle innebära någon urholkning av folksuveräninteten. Vi anser att grundlagen är det yttersta uttrycket för folkviljan och då finns det inte något hinder mot att ändra i grundlagen gällande lagprövningsrätten..

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och Maktdelning.

Lagförarbeten intar en unik position i Sverige vid en jämförelse med andra rättsystem genom sin starka ställning bland de andra rättskällorna. Sverige är antagligen det land där lagförarbetena åtnjuter starkast ställning i världen. Varför Sverige är så annorlunda är en fråga som det inte har reflekterats över eller diskuterats om i någon större utsträckning i den offentliga debatten. En intressant frågeställning som aktualiseras angående förarbeten är emellertid frågan om Maktdelning mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten, dvs. riksdag, regering och domstolarna.

Ett offentligt uppköpserbjudande definieras i 1 kap. 2 § 1p. Lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) så som ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt aktiebolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. Innan ett offentligt uppköpserbjudande lämnas vill den potentiella budgivaren som regel genomföra en due diligence-undersökning på målbolaget. Syftet med denna uppsats är att söka fastslå (1) om det föreligger en skyldighet för målbolaget att medge en due diligence-undersökning, (2) under vilka omständigheter denna eventuella skyldighet föreligger samt (3) vilka sanktioner som står till buds för aktieägarna då en eventuell skyldighet inte efterföljs.

The topic of this master thesis in legal science is state law and constitutional law, or more specific judicalization, with the division of power and thus increased individual legal rights in various forms. Sweden has traditionally had a weak constitutional protection for the individual?s legal rights. The public power has been concentrated to the government and the courts have only played a marginal role. Since the implementation of the European convention of legal rights and with the ever-increasing importance of the legal system of the European Union, the Swedish legal system gone through changes of historical dimensions.This master thesis is based on the legal dogmatic method where laws, preparatory work, case law and doctrines have been systemized.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt på användningsområdet för begreppet ?judikalisering?. Trots att termen används relativt ofta i samhällsdebatten finns mycket lite vetenskaplig forskning på området och en välutformad definition lyser med sin frånvaroDen gängse begreppsförklaringen fokuserar på ökad domstolsmakt och ställer principen om folksuveränitet mot rättsstatens grundsatser. Därmed blir debatten mycket ideologiskt färgad. Att det kan finnas ytterligare tänkvärda aspekter än den klassiska Maktdelningsläran lämnas därhän.

Protracted social conflicts, as those in Cyprus and Northern Ireland, are based on deep rooted perceptions of identity and definitions of "the other". According to the theory of discursive conflict transformation, war is primarily a social phenomenon, which is legitimated by a discourse of identity defined in terms of exclusionist boundaries and structural ideas of the social relations in society. In order to develop positive peace, the discourse of violence has to be challenged and the discursive structures that enable war have to transform into a counterdiscourse of inclusion and individuality. For the purpose of making a critical peace analysis, I have, with the assistance of established conflict theories, analysed the basic ideas behind the the Annan Plan and the Belfast Agreement and thus been able to interpret to what extent they may foster positive peace. I argue, that in order to provide basic needs on a group basis, power sharing arrangement, based on ethnicity or religion, exacerbates division rather than ameliorating it.

Denna uppsats syfte är att ta reda på hur hur den vertikala Maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är hur den vetikala Maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gällande detta är att det vid år 1991 rådde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta är ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat kräva mer självständighet från centralmakten.

ABSTRACTUniversity: Växjö University, school of social science, department of political scienceLevel: Bachelor?s thesis in political scienceTitle: SHIFTING BALANCE OF POWER? ? an analyze of the new EU-treaty?s consequences for the EC-court.Academic adviser: Associate professor Stefan HöjelidAuthor: Magnus NordahlThis study focuses on the increased role of the European Court of Justice through the establishment of a Constitution for Europe and its impact on the balance of power, both horizontal and vertical.To do this, the study takes its aims from the research problem, formulated as follows:Does the establishment of a constitution for Europe contribute to an increased role for the European Court of Justice and does it create a more legible horizontal and vertical division of power?To reach the relevant analyses and conclusions two precise questions are presented as well as an analytical model. The precise questions are:? Which are the relevant contributions for the balance of power from a perspective of juridification in the new EU-treaty?? What impacts do those contributions have on the so called ?European federalism??The theoretical perspective of this study is rooted in the concept of federalism with special emphasizes on constitution and sovereignty as well as a part about the process of juridification. Along with the presented analytical model consisting of a horizontal and vertical division of power, the empirical material is presented with focus on the new EU-treaty about a constitution for Europe and the European Court of Justice.

Spänningsförhållandet mellan det allmänna och den enskilde är särskilt påtagligt i den verksamhet som Försäkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten ägnar sig åt utpräglad myndighetsutövning vid sin ärendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det är därför nödvändigt att den enskilde skyddas från godtycklig maktutövning och tillförsäkras rättssäkerhet enligt grundläggande rättsstatliga principer. Försäkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den återkommande kritiken mot Försäkringskassan är befogad ur ett rättsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgränsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsäkringen.

Arbetet behandlar den svenska parlamentarismens upprinnelse, utveckling, framsteg,kodifiering samt enligt min uppfattning begynnande deklination från sin ursprungligaidealmodell. En naturlig startpunkt anser jag därför vara 1809-års RF som föregicksav revolten och statskuppen mot Gustav den IV Adolf samt dess envälde.Representationsreformen år 1866 markerade ytterligare det förlegade svenskapolitiska ståndssamhället genom inrättandet av en tvåkammarriksdag. Sverige ansesha varit det parlamentariska systemet troget allt sedan den Edénska ministärenstillträde år 1917, trots att parlamentarismens kodifiering inte sker förrän i 1974-årsRF. Regeringsformen från år 1974 utgör en viktig brytpunkt ur många aspekter. Delsföregås den av den politiskt viktiga partiella författningsreformen år 1969, somavvecklar tvåkammarsystemet och inför enkammarriksdagen samt ett proportionelltvalsystem.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.