In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study.

?Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationeri Monika Fagerholms Den amerikanska flickan?.Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap,framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet,Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria.Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Civil olydnad är en kontroversiell strategi för politisk påverkan. Men vilket inflytande haraktionerna? I studien jämförs sex fall i Sverige där miljöorganisationen Greenpeace har använt sig av civil olydnad för att förmå länsstyrelsen att bilda reservat av avverkningshotade skogar. I de tre fallen Raneboskogen i Västra Götaland, Snöberget i Norrbotten och Njakafjäll i Västerbotten har länsstyrelsen avbrutit avverkningarna i nära samband med Greenpeace aktioner och bildat reservat. I de tre fallen Bråtaskogen i Västra Götaland, Pakkojåkkå i Norrbotten och Arvliden i Västerbotten har däremot avverkningarna slutförts efter att aktivisterna har gripits.I studien genomförs en motivanalys och en Maktanalys för att klarlägga om och hur länsstyrelsens beslut att bilda eller inte bilda reservat har påverkats av Greenpeace aktioner.

People with certain types of disabilities have the legal right to ask for an individual plan. The idea is that the plan should be a tool for the disabled to get more power and influence over the planned actions that involves their lives. The aim of this thesis was to study the individual circumstances of interpersonal power and influence in the work of individual plans. The study was done with a qualitative approach, where three executing officers and three individuals were interviewed. The results show that the conditions for the individual?s influence are far more complicated than at first glance.

Denna uppsats redogör för och undersöker berättarperspektiv och maktrelationer i Emily Brontës roman Wuthering Heights. På vilket sätt läsaren tar del av romanens komplexa berättande, om det är samma berättare genom hela romanen eller om det skiftar, vilka maktrelationer som existerar mellan romangestalterna och förhållanden mellan makt och berättarperspektiv undersöks genom analys av verket..

Uppsatsen behandlar de maktförhållanden som rådde när Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrån begreppet herrschaftswissen som inlånas ur dettyska språket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhålls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen läggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgränsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. Strålkastarljuset riktas sedan på fråganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populärvetenskapligaframställningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrågasatts av lekmän.Den empiriska undersökningens resultat sättes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras på dem.Avslutningsvis berör uppsatsen även frågan hur det kunde hände att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under väldig kort tid..

Studiens syfte är att undersöka huruvida filmrecensioner i dagspress kan användas som en plattform för maktutövande med exemplet utvalda James Bondfilmer mellan 1979-2012. Mitt syfte med uppsatsen är således att diskutera hur massmedier behandlar ett utvalt populärkulturellt fenomen, i detta fall James Bondfilmerna, över en tidsaxel. Genom en genomförd kritisk diskursanalys och analys ur ett symboliskt maktperspektiv utgår studien ifrån de utvalda recensionerna för att undersöka om det förekommer teman, språkmönster eller liknande som ämnar skapa en bild åt publiken hur de bör förhålla sig till James Bond. I studien används teorier om identitets- och varumärkesskapande. I makt- och den kritiska diskursanalysen består den teoretiska grunden främst av John B. Thompson och Norman Fairclough. Valet av teorier till genre- och varumärkesidentitet utgår jag från André Janson, Steve Neal samt Ingalill Holmbergs teori om identitetsskapande kring varumärken. Studien resulterade i ett konstaterande att recensioner kan användas, och ibland används, som en plattform för maktutövande gentemot läsaren..

Syftet med denna studie har varit att öka kunskaperna om några lärares uppfattningar om hur de arbetar med de individuella utvecklingsplanerna. Mina teoretiska utgångspunkter har varit Foucaults Maktanalys (1998) och Permer & Permers (2002) makttekniksbegrepp. Utifrån ett maktperspektiv har jag synliggjort hur lärarna, utifrån vad de berättat, gör för att kontrollera och förmå eleverna att arbeta mot sina individuella mål. Min metod har varit kvalitativa intervjuer med fyra olika lärare för att försöka förstå deras syn på sin egen undervisning och planering runt arbetet med IUP. Resultatet av min studie tyder på att flera av lärarna la sig på en för de flesta elever låg nivå vid målformuleringen i IUP.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv Maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilken diskurs som präglar föreställningarna om vilka män som är våldsamma och vilka kvinnor som blir våldsutsatta. De två frågor som ligger till grund för studien är, "Vilka män tror du är våldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir våldsutsatta?" i en nära relation. Metod: En kvalitativ metod där två öppna svar i en skriftlig enkät analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys och en Maktanalys på diskursnivå. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att föreställningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill säga könsmaktsdiskursen.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.

The aim of the thesis is to examine how central collective actors in the Swedish subsystem of renewable fuels use their positions of power and influence to their own specific interests and needs. In particular the thesis looks at the problems of climate change and oil scarcity and how renewable fuels are described as a potential solution. Using agenda setting theory and Steven Lukes three dimensions of power as a framework, five actors are examined and analysed. The study has been done in two parts. In the first part policy documents are analysed concerning the actors general stance towards renewable fuels, and how this is communicated to the media, politicians and public.

Internationell och svensk forskning om betalt hushållsarbete visar att yrket är kvinnodominerat och utgörs av en ökad andel migranter. Främst internationella studier har uppmärksammat hushållsarbetares och migranters problematiska arbetssituation och arbetsvillkor samt avsaknad av rättigheter. Då den svenska forskningen kring detta är begränsad vill vi med denna studie höja några migrerade hushållsarbetares röster i städbranschen i Stockholm. Syftet är att undersöka hur deras yrkesidentitet skapas, hur de upplever sin arbetssituation, kundrelationer samt relation till lagstiftning. Detta problematiseras med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som möjliggör en flerdimensionell Maktanalys där genus, etnicitet och klass kan studeras som sammanlänkande maktstrukturer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer kring hälsa och ohälsa som förmedlas i tidningsartiklar under året 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrån Foucaults tankar om governmentality. Avsikten är att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstå ?hälsohets? utifrån ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjälp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.