Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Makroalger - Sida 1 av 1

Makroalger och deras användning som livsmedel och livsmedelstillsatser

Makroalger är ett annat ord för tång. Tång som livsmedel har traditionellt sett an-vänts i kustområden på flera platser i världen. I asiatiska länder har den använts länge och det är fortfarande där den används allra mest. I Europa har platser som Irland, Island, Wales och Bretagne som tradition att använda sig av tång som livs-medel, men i övriga Europa har alger ändå mestadels använts i livsmedel som emulgeringsmedel och för att förbättra livsmedelsprodukters viskositet och gelbild-ning. Det som utvinns ur algerna i störst utsträckning är karragenan, alginat och agar.

Musselodling : en alternativ reningsmetod för kväveutsläpp i Östersjön

Eutrofiering är ett stort problem för Östersjön där den största tillförseln av näringsämnen kommer som diffusa utsläpp. I Östersjön leder eutrofieringen till ökad tillväxt och algblomningar. Den ökade tillväxten leder även till grumling av vattnet vilket försvårar för Makroalger, samt till bottendöd då stora mängder organiskt material faller ner på botten och måste brytas ned med syreförbrukning och svavelbildning som konsekvens.På västkusten, utanför Långevik vattenreningsverk, bedrivs musselodling i syfte att renavattnet från kväve. Det är ett alternativ till utbyggnad av kvävereduktionssteget i reningsverket.Syftet med den här rapporten är att undersöka om det är möjligt att genom musselodling minska kvävebelastningen i Östersjön. Den tittar på praktiska och ekonomiska effekterrörande odling och avsättning av musslorna.Analysen visar att de metoder och material som används på Västkusten skulle kunna användas i Östersjön.

Kan intag av brunalger s?nka LDL-kolesterolet? En systematisk ?versiktsartikel om brunalgers effekt p? LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi

Syfte: Syftet med den systematiska ?versiktsartikeln var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring huruvida ett intag av brunalger kan p?verka LDL-kolesterol hos vuxna med dyslipidemi Metod: Litteraturinsamlingen gjordes genom s?kningar i databaserna Scopus och PubMed fram till den 23 januari 2023. S?kningarna gjordes i block om tre d?r s?kblock ett riktade sig mot alger, s?kblock tv? mot dyslipidemi och s?kblock tre mot RCT. Inkluderade s?kord var bland andra ?seaweed?, ?dyslipidemi? och ?RCT? Endast RCT med interventioner p? minst ?tta veckor inkluderades.

Metoder för att motverka beväxning på fartygsskrov

Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan.Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet.

Biodrivmedel från alger - En jämförelse av två tänkbara modeller

Då dagens industrialiserade samhälle är i behov av att minska sitt beroende av fossila bränslen, bedrivs mycket forskning för att utveckla förnybara alternativ till dessa. Ett område där denna typ av forskning har bedrivits länge är transportsektorn, där biodiesel och bioetanol är exempel på förnybara bränslen utvunna från växter.Alger odlas sedan länge i kommersiellt syfte, i huvudsak som livsmedel eller för utvinning av värdefulla ämnen såsom proteiner och pigment. På senare tid har det dock även bedrivits ett flertal testodlingar för biodrivmedelsframställning. Vissa arter av alger är mycket rika på oljor eller kolhydrater, och genom att utvinna dessa kan drivmedel såsom biodiesel och bioetanol framställas.Denna rapport beskriver hur en drivmedelsproduktion från alger skulle kunna utformas på en fiktiv ö i Stilla havet, ± 10? om ekvatorn.