There is a shortage of locally produced high quality protein concentrates in Europe andSweden. Local production would decrease the dependency on imported soybean and meet thedemand for organically grown feedstuff from ecological dairy farmers. Field bean (Viciafaba), peas (Pisum sativum) and sweet Lupin (Lupinus angustifolius) are good alternatives tosoybean, but contain anti-nutritional substances (ANS) that could reduce their use as proteinconcentrates in dairy cow diets. The aim of this literature study was to review which ANSfield bean, peas and sweet Lupin contain and whether they affect dairy cows negatively.Trypsin inhibitors and Chymotrypsin inhibitors (TI) were present in all three crops. TI couldbecome inactivated and degraded in the rumen, but due to the high passage speed of thedigesta, most TI left the rumen in an active state.

Soja är den mest använda proteinkällan till fjäderfä i Sverige och mycket soja importeras i dagsläget. Då soja nämns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mångfald, är användning av svenskodlade proteinfodermedel som ärt, åkerböna och Lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt är ärt, åkerböna och Lupin bra grödor i växtföljden då de är bra förfrukter. De passar även bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begränsas användningen pga.

Under år 2007 observerades dålig etablering och svag tillväxt hos blåLupin i ett odlingssystemsförsök i Bollerup, Skåne. Förfrukten var hampa. I led med sockerbetor som förfrukt var blåLupinetableringen god och visade inga tecken på försämrad uppkomst eller tillväxt. Samma iakttagelse gjordes år 2008. En misstanke väcktes då om att baljväxters etablering och tillväxt blir tillbakasatt av att odlas I en växtföljd med industrihampa på grund av dess allelopatiska ämnen.

Kvävgas kan inte tas upp direkt av växter men genom biologisk kvävefixering kan vissa symbiosbildande bakterier omvandla kvävgas till ammonium. Med bakteriens hjälp kan en växt tillgodogöra sig ammonium och på så sätt bilda protein. Ett exempel på denna typ av symbios är den som kan uppstå mellan en särskild grupp av bakterier, Rhizobium ssp och baljväxter, så kallad rotknölssymbios. Detta är ett exempel på en ekosystemtjänst, en fördelaktig interaktion mellan växt och mikroorganism, som gynnar alla parter, inklusive människan som odlar baljväxten. Hur allmän förekomsten av Rhizobium genotyper är i svenska odlingsjordar är ej klart dokumenterad och därför är frågan om behovet av inokulering av utsäden fortsatt aktuell.

Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och Lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Invasive alien plant species have historically caused major damage to ecosystems and are considered to be amongst the greatest threats to biodiversity globally. The lurking threat of harm to well functioning ecosystems has led to the development of global and regional goals and regulations which seek to stop the spread of invasive species. The Swedish Environmental Protection Agency has proposed a list of species that are specifically harmful to the Swedish flora and fauna, which includes (amongst others) garden Lupin. The management of invasive species is however largely dependent on local actions, making municipal public servants key players. This qualitative study uses interviews to investigate how municipal public servants who are responsible for managing invasive alien species view this work.

Närproducerat foder har varit en viktig fråga den senaste tiden, då alternativet är sojabönor som odlas i Amazonas området och exporteras över hela världen. Sojabönan är en viktig proteinkälla för Sveriges mjölkkor, dock bidrar den till en negativ klimatpåverkan. I Sverige har vi tillgång till några inhemska proteinfodermedel, till exempel åkerböna, ärter, Lupin, lusern, raps/rybs samt biprodukterna agrodrank och rapsmjöl/kaka. Dessa grödor och biprodukter kan inte ersätta sojabönan helt idag, då de inte har lika högt proteininnehåll som sojan, samt att de inte kan odlas över hela landet då grödorna behöver olika förutsättningar. Mjölkavkastningen, djurvälfärden, miljö och ekonomin är viktiga faktorer som kommer påverka lantbrukarens foderval och foderkvalité.

Inom den ekologiska mjölkproduktionen finns det krav på att hälften av fodret ska komma från den egna gården. En hög självförsörjning av foder ger i många fall även en bättre ekonomi. I Sverige ökar den ekologiska produktionen medan trenden är att självförsörjningsgraden av foder på gårdarna minskar. För att täcka behovet köps importerade fodermedel in, främst proteinfoder innehållande ekologiska sojabönor. Anledningen till importen är att den högmjölkande kon kräver mycket vomstabilt protein, vilket många av de hemmaproducerade proteinfodermedlen har en mindre andel av jämfört med sojabönan. Syftet med arbetet har varit att finna foderstater med hög andel hemmaproducerat foder som klarar att näringsförsörja den högavkastande kon. Målet har varit att jämföra olika foderstater för att finna den optimala foderstaten. Fokus har legat på proteinförsörjningen hos gårdar med hög självförsörjning. En ekologisk mjölkko måste ha ett grovfoderintag på minst 60 %.

At seed-growing the aim is to produce a commodity with high germination capacity, good soundness and purity, and also slight admixture of seeds from other species. The capacity of germination and the vigour of the seeds may become impaired in consequence of mechanical damage, infection of diseases, growth of mould, attacks of vermin, high drying temperature, secret germination, sprouting in the ears etc. The germ belongs to the outer and most unprotected parts of the seed, and consequently this is much exposed. Even quite sound seeds can instantaneously have low capability of germination. It can be due to the fact that the seeds are in rest of germination, i.e.