Sök:

Sökresultat:

105 Uppsatser om Lukt - Sida 1 av 7

Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv : Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak

Vid bytet från grundvattentäkt till ytvattentäkt i Bjuvs kommun började klagomål om dricksvattnets kvalitet att strömma in till Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie är att kartlägga klagomålen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning låg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehåll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol då dessa föreningar är kända för att orsaka dålig Lukt och bismak på dricksvatten.

Människors upplevelse av venösa bensår och påverkan på dagligt liv

Vardagen kan innebära en dramatisk förändring för människor som drabbas av venösa bensår. Bensår kan förekomma från några månader upp till många år. Svårläkta venösa bensår är ofta mycket smärtsamma och avsöndrar kraftig Lukt och läckage vilket kan påverka de drabbades livskvalitet negativt. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av Lukt, läckage och smärta vid venösa bensår och hur det påverkar det dagliga livet. Åtta kvalitativa studier analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys.

IPv6 handlingsplan

Vardagen kan innebära en dramatisk förändring för människor som drabbas av venösa bensår. Bensår kan förekomma från några månader upp till många år. Svårläkta venösa bensår är ofta mycket smärtsamma och avsöndrar kraftig Lukt och läckage vilket kan påverka de drabbades livskvalitet negativt. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av Lukt, läckage och smärta vid venösa bensår och hur det påverkar det dagliga livet. Åtta kvalitativa studier analyserades med kvalitativ manifest innehållanalys.

Edition i skiljeförfarande : särskilt om kompetensfördelningen avseende bevisbetydelserekvisitet vid edition enligt 26 § LSF

Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inomautismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskänslighet vad gällerhörsel, syn och känsel men få studier har undersökt Lukt känsligheten. Syftetmed föreliggande studie är att få en djupare förståelse för Luktfunktioner hosvuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades iLuktkänslighet, fri- och stödd Luktidentifiering. Samtliga deltagaresjälvskattade även den upplevda Luktkänslighet samt genomgick ettscreeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt känslighet,fri och stödd Luktidentifikation skiljde sig inte åt mellan de båda gruppernaSjälvskattning av Luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQpoäng vilket visar att personer med högre grad av ASD också upplevde sigsom mer Luktkänsliga. Föreliggande resultat påvisade att personer medhögre AQ-poäng upplevde att de hade en känsligare Luktfunktion.

Lukt i sporttextil - nödvändigt ont eller möjligt att motverka?

Sporttextil som Luktar illa är ett utbrett problem och något som de flesta motionärer är bekanta med. En enkätstudie som genomfördes visade att mer än hälften av respondenterna någon gång upplevt att deras träningskläder Luktat illa även efter tvätt. Även om Lukt i sig inte är något farligt eller skadligt kan det ändå leda till obehagskänslor hos individen och det finns därför ett önskemål om en lösning på problemet. Lukt i sporttextil kan delvis härledas till bakteriers metabolism av utsöndrad svett. Dessa doftämnen tros kunna ackumuleras i textilen vid tvätt och användning.

Luktfunktion hos vuxna med diagnos inom Autismspektrumet

Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inomautismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskänslighet vad gällerhörsel, syn och känsel men få studier har undersökt Lukt känsligheten. Syftetmed föreliggande studie är att få en djupare förståelse för Luktfunktioner hosvuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades iLuktkänslighet, fri- och stödd Luktidentifiering. Samtliga deltagaresjälvskattade även den upplevda Luktkänslighet samt genomgick ettscreeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt känslighet,fri och stödd Luktidentifikation skiljde sig inte åt mellan de båda gruppernaSjälvskattning av Luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQpoäng vilket visar att personer med högre grad av ASD också upplevde sigsom mer Luktkänsliga. Föreliggande resultat påvisade att personer medhögre AQ-poäng upplevde att de hade en känsligare Luktfunktion.

Upplevelse av att leva med venösa bensår

Venösa bensår kan orsaka stort lidande som kan påverka livet på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med venösa bensår. Denna studie är en kvalitativ studie där tio kvalitativa artiklar analyserades med en manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Ständigt påmind och begränsad av smärta; Fångad och isolerad av Lukt och bandage; Osäkerhet och maktlöshet över situationen; Kompetent bemötande och delaktighet är viktigt. Resultatet visade att personer som lever med venösa bensår upplever begränsningar i livet orsakade av såret.

Personers upplevelser av att leva med kroniska bensår: En litteraturstudie

Att drabbas av kroniska bensår innebär för en del personer en kronisk sjukdom. En befolkning med stigande ålder leder till en ökning av personer som drabbas av sjukdomar som orsakar kroniska bensår. Bensår går inte alltid att behandla och kan orsaka invalidisering. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med kroniska bensår. Denna studie baserades på 13 vetenskapliga artiklar.

Kroniska bensår : Personernas upplevelser

Bensår är ett ökande problem i samhället, detta som följd av att vi blir allt äldre. Bensår är svåra att läka och det är vanligt att de återkommer. Kroniska bensår definieras som sår som inte läker inom sex veckor. De vanligaste orsakerna till bensår är venös insufficiens, arteriell insufficiens eller en bladning av dessa.Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med kroniska bensår.Det här arbetet har utförts som en litteraturstudie, där sökning av artiklar har gjorts i två databaser CINAHL och PubMed. Efter sökning i databaserna har 16 artiklar valts ut och granskats.

Luktreduktion i biofilter Fågelmyrens deponi Borlänge

Biofilter har som funktion att rena kompostgaser från Lukt via biologiska, fysiska och kemiska processer. Luften i en komposteringsanläggning kan innehålla hundratals olika ämnen, vissa ämnen kan enskilt vara Luktfria men i samverkan med andra Luktgivande. En del Luktämnen reagerar lätt med sin omgivning och Luktreduceringsprocesserna kan påverkas av temperatur, fukt och pH-värde. I denna studie undersöktes hur den Luktrenande effekten i biofiltret på Fågelmyrens komposteringsanläggning påverkades av en vattentillsats till filtermaterialet eller den luft som skulle behandlas, detta för att kunna utveckla metoder för egenkontroll av barkfiltret. Prover togs en gång i veckan på in- och utflödande luft från filtret under en treveckorsperiod.

Servicescape : - hur används det för att höja kundens upplevelse?

Företagen försöker skapa en tilltalande lokal för kunden, dockinte på ett organiserat och systematiskt sätt. Ingen avrespondenterna vid intervjun hade vetskap om servicescapebegreppet och hur stor påverkan det har för kundens upplevelseav tjänsten. Ett mer aktivt och förbättrande av servicescapedimensionerna inom företagen bör skapa en bättre upplevelseför kunden..

Fett till mjölkkor :

Examensarbetet har genomförts i samarbete med Karlshamns AB, husdjursföreningarna i Blekinge-Kronoberg och Halland, samt Svenska Lantmännen i Skåne. Arbetet handlar om fettutfodring till mjölkkor. Fetterna som har använts är två olika sorters kalciumförsåpat fett som består av 85% fett och ca 15% kalcium samt ett härdat fett som består av 98 % fettsyror. De kalciumförsåpade fetterna innehåller en hög andel C18:1 och C16:0 och det som skiljer de två fetterna åt är i princip förhållandet mellan C18:1 och C16:0 fettsyrorna. Det härdade fettet består i stort sett enbart av C16:0 och C18:0 fettsyror, se tabell 2 och 12.

Personer med demens- Omvårdnadsåtgärder vid beteendemässiga och psykiska symtom : En litteraturöversikt

Syfte: Syftet med studien var att belysa olika omvårdnadsåtgärder som bidrar tillatt minska beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). Metod:Examensarbetet har utförts som en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklarvarav fem kvantitativa och tio kvalitativa. Datainsamling har genomförts i devårdvetenskapliga databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De olikaomvårdnadsåtgärderna som bidrog till att minska BPSD var att anpassa vårdmiljöngenom färgsättning och möjlighet till enkelrum samt egen toalett, även att användasig av personcentrerad och behovsanpassad vård för att beakta hela människan ochdess behov, att stimulera hörsel, Lukt och känsel med hjälp av taktil ochfotmassage, aromaterapi, akupressur och musik. Samt att använda sig avmontessori baserade aktiviteter som innebar att personer fick ägna sig åt intressensom de haft innan sjukdomen uppkom och teoretiskt baserade aktiviteter såsom attläsa tidning och lösa korsord.

Fritidsodlarens främsta försvar : trädgårdsväxter som skydd mot skadedjur

Fritidsodling är ett stort intresse i Sverige och det odlas trädgårdsväxter både för prydnad och för konsumering. Det finns ett stort antal skadedjur som kan förstöra växterna och reducera skörd. Denna litteraturstudie undersöker om det finns trädgårdsväxter som kan påverka skadedjuren negativt. Det ska göras genom att repellera/reducera skadedjuren, attrahera nyttodjur eller påverka odlingsmiljön och därmed stärka trädgårdsväxter att bättre motstå ett angrepp. Trädgårdsväxter som inte är typiska för skadedjuret att angripa kan förvilla dem genom att maskera värdväxtens Lukt och därmed registrerar inte skadedjuret trädgårdsväxten. Utöver att maskera Lukt kan vissa trädgårdsväxter även utsöndra flyktiga kemikalier som verkar motbjudande för skadedjuren och vara repellerande.

Ätandeproblem hos patienter med cancer och cytostatikabehandling: en litteraturöversikt

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva hur intravenös cytostatikabehandling vid cancersjukdom påverkar patienters ätande. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att patienter hade problem med förändrad smak och Lukt, illamående och kräkning samt smärta, muntorrhet och sväljning. Dessa symtom påverkade ätandet i stor utsträckning och hade en negativ inverkan på livskvaliteten. Smakförändringarna och problem från munnen var mer besvärande och påverkade ätandet i större utsträckning än vad som kunde förutses.

1 Nästa sida ->