Fett till mjölkkor
Examensarbetet har genomförts i samarbete med Karlshamns AB, husdjursföreningarna i Blekinge-Kronoberg och Halland, samt Svenska Lantmännen i Skåne. Arbetet handlar om fettutfodring till mjölkkor. Fetterna som har använts är två olika sorters kalciumförsåpat fett som består av 85% fett och ca 15% kalcium samt ett härdat fett som består av 98 % fettsyror. De kalciumförsåpade fetterna innehåller en hög andel C18:1 och C16:0 och det som skiljer de två fetterna åt är i princip förhållandet mellan C18:1 och C16:0 fettsyrorna. Det härdade fettet består i stort sett enbart av C16:0 och C18:0 fettsyror, se tabell 2 och 12.
Försök I är en sammanställning av resultat från ett försök med utfodring av kalciumförsåpat fett (Akofeed Kalkfett, tabell 2). Försöket pågick under en längre tid (15 månader) på två gårdar i Blekinge med normal avkastning och normala halter av fett och protein. Korna på gårdarna delades upp i två grupper efter laktationsnummer och kalvningsdatum. Den ena gruppen fick 0,6 kg Kalkfett (kalciumförsåpat fett) lagt ovanpå ordinarie kraftfodergivan medan den andra fungerade som kontrollgrupp. Syftet var att testa Kalkfettet så att det hade god smaklighet samt att se hur mjölkens sammansättning och avkastning påverkades av Kalkfettsutfodring. Man ville även se hur Kalkfettet påverkade mjölkens lukt och smak.
Under hösten 2001 utfördes försök II med fettutfodring till mjölkkor. Två (vid starten tre) besättningar i Halland respektive Kronoberg deltog. Besättningarnas kor delades upp i två grupper efter laktationsnummer och kalvningsdatum. Den ena gruppen fick Kalkfett och den andra gruppen Torrfett (härdat fett) tillsatt i sina foderstater. Syftet med försök II var att studera hur mjölkens sammansättning och avkastning påverkas av utfodring av härdat respektive kalciumförsåpat fett i besättningar med låg fetthalt (10 000 kg ).
I försök I fanns det inga signifikanta skillnader i mjölkavkastning och fetthalt i mjölken mellan gruppen som fick Kalkfett och kontrollgruppen. Proteinhalten i mjölken tenderade till att vara lägre hos de kor som fick Kalkfett. Trenden var att kor som fick extra fett i foderstaten fick ett senare laktationsmaximum, men också en mer utdragen laktation. I försök II fanns det inga signifikanta skillnader i mjölkavkastning, fett- och proteinhalt mellan gruppen som fick Kalkfett och gruppen som fick Torrfett. Fetthalten i foderstaterna i försök I var relativt hög redan innan försöket började vilket kan ha påverkat att det inte blev några signifikanta resultat på mjölkproduktionen då ännu mer fett tillsattes. Fettsyrasammansättningen på foderstaterna i försök II skilde en del mellan grupperna vilket även gav genomslag i mjölken. Gruppen som fick Torrfett hade lägre koncentration av oljesyra i mjölkfettet jämfört med gruppen som fick Kalkfett. Mjölken från kontrollgården med en normal fetthalt i mjölken innehöll en större andel kortkedjiga fettsyror än mjölken från besättningarna med låga fetthalter.
Lukt och smak på mjölk från enskilda kor och från samlingsprov utfördes på mjölken från försök I. Det fanns ingen anmärkning på lukt och smak på mjölken varken hos de kor som utfodrades Kalkfett eller hos de kor som utgjorde kontrollgruppen. Under försök II fanns det ingen anmärkning på lukt och smak på gårdarnas tankmjölk. Smakligheten på Kalkfettet bedömdes vara godkänd. Korna åt Kalkfettet efter en kort periods tillvänjning. Torrfettets smaklighet var dock tveksam vid utfodring i lös form. På en gård i försök II vägrade korna att äta Torrfettet och den gården fick uteslutas från försöket.