Syftet med studien är att undersöka vilken roll livsmedelsbutikerna har när det gäller att öka efterfrågan och konsumtionen av Lokalproducerade livsmedel. Faktorer så som utbud, prissättning, variation samt marknadsföring och exponering har undersökts. Studien omfattar totalt 15 butiker i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Järvsö, och har varit en del av projektet,?Ditt val spelar roll ?Konsumentens roll i den moderna livsmedelsproduktionen?, som är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Gävleborg och Högskolan i Gävle. Undersökningen har genomförts genom att enkäter har skickats ut till de 15 butikscheferna.

SammanfattningEn av vårt årtiondes viktigaste frågor är människans påverkan på miljön och det alltmer växande klimathotet för samhället. Då utsläpp av synbara halter och energiförbrukning är en av de främsta miljöpåverkande orsakerna bedrivs det idag en omfattande diskussion kring problemområdet. Då livsmedelsindustrin står för en femtedel av all energiförbrukning i Sverige, läggs det mycket fokus på forskning kring miljövänliga och till stor del ekologiska livsmedel. Vi har därför valt att undersöka området genom ett mer lokalt perspektiv och lyfta fram lokalt producerade livsmedel. Dessa livsmedel upplevs oftast som dyrare än andra varor samtidigt som att konsumententer blir mer och mer prismedvetna och benägna att minska sinmatkostnader.

I dagsläget har Sverige ett antal stora aktörer som dominerar den svenska dagligvaruhandeln. Ica, Coop, Axfood och Bergendahl har tillsammans 85 % av de totala marknadsandelarna i landet. Utvecklingen de senaste decennierna har varit att antalet butiker minskat och att antalet storvaruhus ökat. Detaljhandelns styrka har ökat de senaste åren och gör det svårt för mindre producenter att klara av att driva en lönsam verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka hur Lokalproducerade livsmedelsprodukter blir en del av sortimentet i dagligvarubutiker på den lokala marknaden.

Denna uppsats i landsbygdsutveckling beskriver ett producentperspektiv på det ökande intresset för olika former av Lokalproducerade livsmedel. Utifrån detta förs även en diskussion om de förväntningar som finns kring det Lokalproducerade för landsbygdsutveckling. Undersökningen är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom observation och semistrukturerade forskningsintervjuer. Avgränsningen har gjorts till grönsaksproducenter för lokala marknader i Västmanlands län. Studien fokuseras kring hur odlarna relaterar till förutsättningar för sin verksamhet i och med det ökande intresset för lokalmat, ett fenomen jag kallar lokalmatstrenden.

Historiskt sett har det varit svårt för småskaliga livsmedelsproducenter att få marknadstillträde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strävat mot ett fåtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp småskaliga livsmedelsproducenter i Västeråstrakten startat en ekonomisk förening vid namn Gårdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers grad av framgång.

Detta kandidatarbete är skrivet våren 2010 inom planering på institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet är en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrågan av Lokalproducerade livsmedel och behovet att minska användandet av fossila energibärare. I arbetet framkommer det att kommunens syn på lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig åt mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en säkerhetsfråga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vårt konsumtionssamhälle och de nya frågeställningar dessa förändringar medför syftar denna uppsats till att jämföra norrländska konsumenters attityder till KRAV-märkta kontra Lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de två ?märkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val så som pris, närhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkätundersökning där vi, med hjälp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger på den slumpmässiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters värdeteori) kunde härleda betalningsviljan. I enkäten ställde vi även frågor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

The purpose of this study was to examine how local producers in the food and confectionery segment in Västernorrland, Sweden, working to communicate that the product is locally produced through its packaging design. We have chosen to look at how they work with the right packaging design because it is such an important part of the product marketing. A further aim was to examine how consumers perceive the packaging design of the locally produced products and how they consider that the packaging design communicates the product as locally produced. We have also analyzed the graphical elements contained in the locally produced product packaging through a semiotic analysis.The theoretical framework is based on theories in brand communication and Visual Communication, specializing in packaging design?s visual elements.The method used in this study is a qualitative method.

Den svenska alkoholpolitiken bygger på bevarandet av folkhälsan i landet. En konsekvens av den politiken är inrättningen av Systembolaget som har detaljhandelsmonopol på alkoholhaltiga drycker. När Sverige nu börjar utvecklas mer och mer till ett vinland av verklig potential så har diskussionen om gårdsförsäljning av Lokalproducerade viner börjat engagera både vinodlare, politiker och journalister. Idén till denna uppsats skapades i samband med att regeringen tillsatte en utredning som hade till uppgift att undersöka huruvida ett alkoholmonopol parallellt med gårdsförsäljning var förenligt med EU-rätten. Att utveckla vingårdarna i Sverige kan skapa tillväxt på landsbygden genom besöksnäringen.

Konsumenter i Sverige i dag har stor tillgång på livsmedel och mat från hela världen. Möjligheten till att välja och vraka i sitt val av livsmedel och att inte behöva fundera över om det är säsong eller inte ställer högre krav än tidigare på våra svenska producenter. De måste producera mer och marknadsföra sig tydligare. Det visar sig i vår undersökning att ett stort antal konsumenter väljer att handla lokalt producerade livsmedel, mycket med hänsyn till den lokala producenten. Att handla lokalt är ett sätt att överbrygga avståndet mellan producenten och konsumenten och att bevara mångfalden.

Svenska mjölkgetter hålls vanligen för ostproduktion, där ostarna oftast tillverkas i egna gårdsmejerier. Det finns idag en växande marknad för getost i Sverige och efterfrågan på Lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebär att den svenska getnäringen har en betydande roll inom ramen för miljö och närproducerande livsmedel. Vid osttillverkning är mjölkens sammansättning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité på produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansättning från svenska mjölkgetsbesättningar saknas i nuläget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och laktos är bristfällig. Huvudsyftet var att genom gårdsbesök på ett antal svenska getgårdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehåll av kasein, fett, protein och laktos på gårdsnivå med hjälp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla Lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

Scandic Hotels AB driver två hotell i Umeå, Scandic Umeå Syd samt Scandic Plaza Umeå. Det förstnämnda är beläget på Teg ca 15 minuters promenad från centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefär tre år sedan hette restaurangen på Scandic Plaza Umeå Viskningar & Rop, något som varit restaurangens namn sedan hotellet byggdes. Därefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande åren har Scandic Plaza Umeås hotellrestaurang sett en nedåtgående trend på deras försäljning.