Det här är slutreflektionen för ett examensarbetet Recúrrens, skapat av Mikael Berglund och Johan Cederholm från Medieteknik och Joel Arwidson och Charlie Persson från digital Ljudproduktion. Recúrrens är en novellfilm vi gjorde från idé till färdig film och vi kommer beskriva hela vår arbetsgången i den här slutreflektionen. I den andra, reflekterande delen, diskuterar vi hur arbetet gick, motgångar, framgångar och slutresutlatet. Bifogat finns även manuset och bildmanuset..

Det här är slutreflektionen för ett examensarbetet Recúrrens, skapat av Mikael Berglund och Johan Cederholm från Medieteknik och Joel Arwidson och Charlie Persson från digital Ljudproduktion. Recúrrens är en novellfilm vi gjorde från idé till färdig film och vi kommer beskriva hela vår arbetsgången i den här slutreflektionen. I den andra, reflekterande delen, diskuterar vi hur arbetet gick, motgångar, framgångar och slutresutlatet. Bifogat finns även manuset och bildmanuset..

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig på praktik på ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vårterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda på vilka faktorer man bör man ta hänsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kännetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor från t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. säger "Att exponera sig är inte samma sak som att beröra någon" (Öhlin, 2009;16) Med hjälp av denna litteratur har jag analyserat, utifrån mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

Inom ramen för kandidatexamen i Digital Ljudproduktion har jag befunnit mig på praktik på ett produktionsbolag vid namn Donadoni AB. Under vårterminen 2011 har jag i samband med praktiken gjort ett arbete som syftar till att ta reda på vilka faktorer man bör man ta hänsyn till i en radioreklamproduktion samt vad som kännetecknar en effektiv radioreklam. I arbetet tar jag upp utsagor från t.ex. Per Robert Öhlin, som bl.a. säger "Att exponera sig är inte samma sak som att beröra någon" (Öhlin, 2009;16) Med hjälp av denna litteratur har jag analyserat, utifrån mitt syfte, de produktioner jag har deltagit i.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Sammanfattning Med målet att utöka antalet lyssnare för vår grupp, har jag undersökt hur man somartist kan gå tillväga för att etablera sig en fanbase. Genom intervjuer,seminariebesök, efterforskning på internet och litteratur ämnar jag mig åt att finnasvar på frågan. I samband med detta arbete har jag även tillsammans med minsånggrupp och en producent skrivit en radiolåt, som bland annat bygger på tidigarestudier i kursen ?projekt i musik och Ljudproduktion B 15 hp?.  .

Hur fungerar ett musikförlag? Hur bygger man upp ett musikförlag från grunden? Vad utgör grunden för ett musikförlags val av musik? Målet med vårt arbete är att du som läsare ska få en inblick i hur ett musikförlag arbetar och fungerar..

Johansson, Fredrik (2012). Filmljudets funktioner i dramafilm ? En audio-visuell analys av filmen The King´s Speech. Examensuppsats inom Ljudproduktion, Högskolan Dalarna, Akademin för språk och medier, Falun.I denna uppsats undersöktes filmljudet i dramafilmen The King´s Speech. Detta för att ta reda på vilka funktioner filmljudet fyller i de valda sekvenserna ur nämnda film, samt hur ljudet är placerat i filmens flerkanalsmix.Filmen granskades med hjälp av en audio-visuell analys.

I denna uppsats undersöker jag hur musikerns prestation påverkas av medhörningen. Jag har inriktat mig på sångare och sånginspelning i studio. I undersökningen har jag använt mig av tre informanter som fick sjunga till fem olika mixar i medhörningen. Jag analyserade sedan deras intonering, rytmisering och sångstyrka. Resultaten av undersökningen blev att intoneringen till viss del påverkas av medhörningen, rytmiseringen och sångstyrkan påverkas i hög grad av medhörningen..

I uppsatsen söks svaret på frågan om musikalisk bakgrund (t.ex. musiksmak) påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet. Två grupper med olika musikalisk bakgrund och musiksmak (pop/rock respektive klassiskt) jämförs med varandra för att hitta samband mellan deras förmåga att bedöma ljudkvalitet och deras musikaliska bakgrund. En metod för denna jämförelse presenteras. Resultatet ger att det mellan grupperna råder en viss gemensam kvalitetsuppfattning, men att den musikaliska bakgrunden påverkar förmågan att bedöma ljudkvalitet och att gruppen pop/rock har en högre bedömningsförmåga än gruppen klassiskt..

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital Ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får.

Under vårterminen 2011 har jag studerat hur ett verktyg påverkar en arbetsprocess. Från en idé har ett projekt vuxit fram och två ljudbanker för musikproduktion har producerats, detta har gjorts möjligt genom att jag har studerat digital Ljudproduktion på Blekinge Tekniska Högskola, där intresset för det som blivit mitt kandidatarbete, har väckts till liv. Mitt kandidatarbete har resulterat i två ljudbanker, den ena banken har fokus på digitala trummor medan den andra har fokus på synthar. Slutreflektionen berättar hur denna process har gått tillväga, och hur resultatet blev. Jag för fram för- och nackdelar av arbete i Dune, hämtar fakta från kända producenter inom elektronisk musik och bedömer det resultat jag har får. På både gott och ont har dessa två ljudbanker blivit två produkter.

En fallstudie i huruvida mångfalden av valmöjligheter och funktioner i en modern synth påverkar musikskapandeprocessen. Undersökningen fokuseras på att undersöka hur dagens kompositörer använder sig av ljudskapande i moderna synthar. Syftet med denna undersökning är att se om mångfald av funktioner i en modern synth påverkar musikskapandet, för att ge läsaren en tankeställare angående arbetsflödet i sitt musikskapande, så att en effektivisering av processen kan tillämpas och att om möjligt, ge rum för mera musikskapande och mindre teknikförståelse. Denna undersökning gjordes genom att genomföra ett antal intervjuer samt en kompletterande enkätundersökning. Slutstsen jag kommit fram till är att en mångfald av funktioner påverkar musikskapandet, antingen negativt eller positivt beroende på genre och kompositörens erfarenhet av synthar..

Detta arbete syftar till att skapa en bättre förståelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivå på en konsert, och varför dessa ljudnivåer är så pass höga som de är idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fått besvara några frågor om ljudnivån på konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fått svara på bl.a. om de tycker att ljudnivån på konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nästan två tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivån brukar vara för hög.