Syftet med denna uppsats är att med en målgrupp som utgångspunkt undersöka vilken typ av formspråk och känsla de vill ha gällande utseende och innehåll i Livsstilsmagasin. Den målgrupp som är överrepresenterad inom denna kategori av magasin är kvinnor i åldrarna 20-35. Vi har därför avgränsat oss till denna målgrupp i vår undersökning. För att få svar på frågeställningen ?vad vill målgruppen kvinnor i åldern 20-35 ha för ämnesinnehåll och formkänsla i ett Livsstilsmagasin för kvinnor?? har vi genomfört en enkätstudie och en workshop.

Bakgrund: Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även Livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på Livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.Syfte: Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal Livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för.

Denna uppsats handlar om Livsstilsmagasin för kvinnor. Anledningen till att vi skrev arbetet är att vi länge sett en likriktning i tidningshyllan gällande formen inom genren. Det är således inte innehållet som vi har tittat närmre på. Vi ville förstå varför genren är så likriktad vilket ledde oss till vår frågeställning: Varför är Livsstilsmagasin för kvinnor så likriktade och hur uppfattar målgruppen likheterna? Underfrågan blev: Är målgruppen nöjd med utseendet eller vill de se något nytt? Vi använde oss av kvalitativa metoder för att besvara frågeställningen.

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska Livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre.

I studien undersöks genom semiotisk analys hur Livsstilsmagasin representerar och tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur Livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur Livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa Livsstilsmagasin och i så fall hur?.

The purpose of this work is to examine gender rols in lifestyle magazines. In order to do this, two magazines were used and analyzed using a qualitative content analysis. In addition the authors also analyze the advertisements for each gender. Interviews in King of Sweden and Elle are also analyzed. The thesis is examined on the basis of gender theory, and theories about stereotypes and myths.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling har som syfte att studera hur landsbygden representeras i två Livsstilsmagasin; Drömhem & Trädgård och Lantliv. För att kunna besvara uppsatsens syfte utförs en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, samt en semiotisk bildanalys på materialet. Detta utförs för att kunna urskilja rådande och florerande tankefigurer kring landsbygden, som både medvetet och omedvetet kan påverka människors föreställningar och agerande och som i sin tur kan vara avgörande för den svenska landsbygdens framtid. Den centrala slutsatsen i den här studien är att landsbygden framställs som förskönande och idyllisk, vilket kan sammanfattas med begreppet och teorin kring den lantliga idyllen. I min studie byggs den lantliga idyllen upp och bekräftas av fem sub-tankefigurer och tidskrifternas bilder, dessa bidrar till att den lantliga idyllen inte är tillgänglig för alla..

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur Livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar Livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i Livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i Livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.

I studien undersöks genom semiotisk analys hur Livsstilsmagasin representerar och tilltalar kön. Vidare undersöker vi hur Livsstilsmagasinet Damernas Värld representerar och tilltalar kvinnan och kvinnligheten samt hur Livsstilsmagasinet King of Sweden representerar och tilltalar mannen och manligheten. För att genomföra vår studie har vi använt oss av frågeställningen: Hur representerar och tilltalar Damernas Värld kvinnan och kvinnlighet samt hur representerar och tilltalar King of Sweden mannen och manlighet? Vilka skillnader och likheter kan man se i Damernas Världs representation och tilltal av kvinnan och kvinnligheten och King of Swedens representation och tilltal av mannen och manligheten? Kan studien genom att synliggöra kvinnan och kvinnlighetens representation och tilltal i Damernas Värld samt mannen manlighetens representation och tilltal i King of Sweden, belysa huruvida könen konstrueras i dessa Livsstilsmagasin och i så fall hur?.

Denna studie är skriven inom fältet för språkvetenskap med fokus på hur reklamtexter använder värderande språk och språkliga strategier för att tilltala en manlig målgrupp, och i förlängning förstärka fördomar och heteronormativa värderingar genom språket som utgångspunkt. Studien har utgått från kvalitativ innehållsanalys samt diskursanalys för att besvara frågeställningarna, och metoden som brukats är närläsning av materialet som utgörs av diverse reklamannonser och artiklar ur Livsstilsmagasin riktade mot män. Den teoretiska bakgrund som använts är genusteori, mediateori och språklig teori i kombination, framförallt utifrån etablerade teorier om den konstruerade och hegemoniska manligheten. Resultatet av studien är att även om källmaterialet varit alltför begränsat för att  dra definitiva slutsatser om den manliga reklamvärldens språkbruk i helhet, finns ändå tydliga tendenser att skaparna av dessa material använder språkliga strategier baserade på normativa värden för att tilltala sin primära konsumentgrupp..

Total amount of words: 15 269.In this essay, the purpose is to examine the personalization of Swedish national coaches during international championships in the Swedish tabloids. Research shows that a leader nowadays is representative for her organization. Therefore it could be assumed that the way the national coach is portrayed can have some kind of effect on the public opinion about the team as a unit and their sport federation in total. This essay is a quantitative study of the sport tabloids Sportbladet och SPORT-Expressen during three international championships: Euro 2012 in football, WC 2013 in ice hockey and Euro 2014 in handball. We have studied the coverage of the national coaches Erik Hamrén, Pär Mårts and Ola Lindgren/Staffan Olsson in contrast to the coverage of their teams in total.The main results are that the national coaches are mentioned in every second article that is written about the national teams during the championships. They are mainly portrayed in a neutral way, even though the coverage of them is affected by the results in the matches.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda Livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang.

This study was a qualitative analysis of the covers of six lifestyle magazines, three addressed to women and three addressed to men. We have studied the cover photographs, the teasers and their relations. The purpose of this study was to answer the questions: According to the magazines, what are male interests and what are typical female interests? Who is the ideal man and who is the ideal woman? Is there a certain way you need to look to be able to be on a magazine cover? And how often do the magazines encourage you to consume? The study was based on thirty covers, five from each magazine. The Swedish magazines are VeckoRevyn, Amelia, Damernas Värld, King of Sweden, Café and the American version of GQ. We?ve used semiotics and rhetorical methods to analyze the material.

Folkbladet är en dagstidning i Norrköping med en stark lokal prägel vars prenumeranter till största delen är sportintresserade män. För att försöka bredda sin läsekrets har man sedan 2009 gett ut en tidning kallad Trend, som vänder sig till kvinnor i åldern 20 - 50 år. Denna tidning med lokal prägel, i form av ett Livsstilsmagasin för kvinnor, handlar om mode, skönhet, heminredning och resor. Maga- sinet ges ut i fyra nummer per år och delas ut gratis till alla hushåll i Norrköping med omnejd. Det har inte tidigare genomförts någon grundläggande målgruppsanalys för att identifiera vilket innehåll eller utformning läsarna tilltalas av.

Mot bakgrund av att medier kan definieras som en socialiseringsfaktor samt att sexualitet är ett ämne som ofta vädras i olika medier är syftet med den här kvalitativa studien att undersöka hur Livsstilsmagasin, i sina texter, skildrar sexualitet och då närmare bestämt kvinnors sexualitet. Kvinnors sexualitet undersöks av den anledningen att kvinnor under 1800-talet drabbades av en avsexualisering, det vill säga deras sexualitet förminskades i förhållande till männens, vilket sannolikt påverkar samhället än idag.                      Studien har tre frågeställningar där den första rör huruvida denna avsexualisering präglar Livsstilsmagasin. Den andra frågeställningen undersöker vilka ord som används i Livsstilsmagasinen för att beskriva det kvinnliga könsorganet. Den tredje frågeställningen har fokus på hur stor del av innehållet i Livsstilsmagasinen som präglas av sexualitet, på ett direkt eller indirekt sätt.Ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv lutar sig studien mot ett teoretiskt ramverk kring mediers påverkan, då främst hur unga människor påverkas, samt agenda setting. Jenny Kitzingers forskning har en central roll.