Livsmedelsindustrin har förändrats under de senaste decennierna. En gradvis globalisering av livsmedelsmarknaden har bidragit till förändringar i hela livsmedelskedjan. Flera sjukdomar hänförda till livsmedel har rapporterats i media de senaste åren. Som en följd av detta ifrågasätter fler konsumenter leverantörskedjans distributionsmetoder. Det har även lett till en ökad efterfråga på närproducerade livsmedel.

Livsmedelstillsatser är ämnen som används i maten för att uppnå bättre näringsvärde eller för att påverka konsistens, hållbarhet, smak eller färg. I media har tillsatser varit uppmärksammat och omdebatterat den senaste tiden, och ämnet framställs ofta som något negativt. Inte sällan menar media att tillsatser kan medföra ohälsa och försämrad Livsmedelskvalitet. Den pågående debatten väckte vårt intresse för ämnet, och ledde till att vi ville undersöka människors inställningar till och uppfattningar om tillsatser. Vår avsikt var också att undersöka ifall utbildningsnivå påverkar människors tankar kring detta ämne.Undersökningen var av kvalitativ karaktär och genomfördes i form av fokuserade gruppintervjuer.

Mögelkontaminering är ett problem inom livsmedelsindustrin eftersom den kan orsaka minskad hållbarhet och minskad säkerhet av livsmedel. Aspergillus niger är ett vanligtförekommande mögel i varmare klimat och hittas därför ofta i importerade livsmedel. A.niger kan till exempel orsaka stor förstörelse av färsk frukt och grönsaker. En vanligkonserveringsmetod för att inhibera mögeltillväxt i livsmedel är att tillsätta de svaga organiska syrorna sorbin? och bensoesyra.

SAMMANFATTNINGNuförtiden ställs högre och högre krav på Livsmedelskvalitet, vari det ingår hållbarhet beträffande fysikaliska förändringar. När det handlar om öl, är dessa förändringars omfattning i stor grad beroende av hur hög halten löst syre är i ölet. Oxidation av smakämnen sker till följd av en hög syrekoncentration i produkten. De ämnen som bildas då kan ge upphov till en skämd lukt och smak. Oxidation av proteiner och polyfenoler resulterar i olösliga fällningar vilket yttrar sig i form av ett grumligt öl.I slutet av jäsningsprocessen bör syrehalten vara så låg som 10 ppb.

The background of this research is that Swedish food products have hard to compete at the home market, depending on imported food products that increase more and more for every year that pass by. The ethic values LRF associate with Swedish food products, many customers have hard to put in relation with condition of foreign agriculture. Most customers today inquire high quality, safety and convenience in the food which they are eating. The source of their food seems to have less meaning. Many restaurants and bigger households appreciate Swedish food products and wants to buy them but price differences against foreign wares are to high. We have done oral interviews with wholesale dealers, restaurants, public purchasers and with different market organisations, there we have discussed buying strategies, the way they see the primary producer, the conscious of guests, choice and attitudes to Swedish and foreign products, distribution of power in the food market chain and to what position and suspension, they want the ranks of suppliers to have. The result shows the share of imported wares within restaurants and bigger households are at a high level and will continuing increasing. Within these sectors the final consumer in many cases put less effort in the origin of the raw source of food.

I detta examensarbete ges en resultatbaserad slutsats om dagsläget för livsmedelsbutikers hantering av grill-, kött-, chark- och kallskänkshanteringen jämfört med hanteringen år 2008 i Gislaveds kommun.År 2008 genomförde livsmedelsinspektörerna på Bygg- och miljöförvaltningen i Gislaveds kommun ett projekt där samtliga livsmedelsbutiker i kommunen med någon typ av grill-, kött, chark-, och kallskänkshantering inspekterades och ingick i livsmedelsprovtagning av de nämnda hanteringarnas produkter. Vid projektet togs det prover på butiksförpackat kött, kallskänksprodukter och pålägg som skivats i butiken.Under hösten 2011 gjordes detta examensarbete där syftet var att få fram underlag, på samma sätt som i det tidigare genomförda projektet 2008, och göra en kvalitetsjämförelse mellan produkterna av skivning, kallskänkshantering och kötthantering i butik år 2008 och 2011 och därmed få en indikation på de hygieniska förhållandena i butikerna i Gislaveds kommun.Underlaget till jämförelse och slutsats framkom genom intervjuer, inspektioner och provtagningar av livsmedel. Vid inspektionerna kontrollerades framförallt grillhanteringen och kallskänkshanteringen och deras separata utrymmen bl. a. lokalernas underhåll, kylrum, personlig hygien, temperatur i diskar och kylar etc.