Hållbar utveckling består av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock på att fördelningen mellan dessa är mycket ojämn inom livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftast tyngre än de sociala. En jämn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. Fortsättningsvis menar forskning att, alla aktörer i Livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hållbar utveckling.

Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert.

Idag råder en hälsotrend vilket har lett till att det efterfrågas mer hälsosamma livsmedel än tidigare och detta skapar nya möjligheter för livsmedelsföretagen. Ica är den första Livsmedelskedjan som har pågående hälsotrenden. Detta arbete beskriver hur Ica har tagit fram Gott liv och hur Ica har gått tillväga för att skapa en medvetenhet kring dessa produkter. Dessutom redogör arbetet för om budskapet har nått fram till konsumenterna, om det stimulerar dem till köp samt hur de uppfattar Gott liv. Arbetet grundar sig på en intervju med Icas dietist Christina Karlsson samt en konsumentundersökning med 100 deltagande konsumenter.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som kräver spårbarhet på livsmedel och foder. Problemet är att upprätthålla en bra spårbarhet genom de olika leden i Livsmedelskedjan. Vår uppgift är att undersöka vilka krav lagen om spårbarhet ställer och hur bra spårbarheten är idag i Livsmedelskedjan. Vi vill också ta reda på myndigheternas syn på spårbarhet och vad som krävs med avseende på logistik, märkning och förpackningsteknik för att inte spårbarheten skall gå förlorad.Syfte ? Vårt syfte med rapporten är att skaffa en övergripande syn på vad som krävs för att behålla spårbarheten genom den svenska Livsmedelskedjan.

Mer än hälften av det nötkött vi konsumerar är importerat, samtidigt som den inhemska produktionen minskar. Frågan handlar inte om hur vi ska öka den svenska nötköttsproduktionen, istället bör vi ifrågasätta om det är rimligt att vi konsumerar den mängd nötkött som vi gör. Syftet med studien är att med utgångspunkt i den svenska Livsmedelskedjan kartlägga problematiken med svenskt nötkött ur ett hållbarhetsperspektiv. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer som senare analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. För att kartlägga distributionskedjan har vi utgått från systemteorin som beskriver relationen mellan aktörer inom distributionssystem av svenskt nötkött.

Corporate Social Responsibility, ett företags samhällsansvar, har på senare år fått större plats i näringslivet. CSR bygger på idén att företag frivilligt redovisar vilket socialt, etiskt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar de tar inför sina intressenter. En företagsbransch med daglig inverkan på världens samhälle är livsmedelsbranschen. Branschen har ett välutvecklat och komplext logistiksystem där transportverksamheten är en central funktion. Syftet med denna studie är att beskriva och utvärdera dagens CSR-arbete ur ett miljöperspektiv inom livsmedelsbranschens transportverksamhet.

Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problemblir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska Livsmedelskedjan Netto studerats,deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på .Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på densvenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandetoch värdlandet har påverkat detta.Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära somsekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med enförhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få enuppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i mångafall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett jointventure med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sigom en mycket okänd och avlägsen marknad.

I Sverige finns det nästan 300 myndigheter som kontrollerar olika delar av Livsmedelskedjan från jord till bord. De flesta av dessa myndigheter är kommunala nämnder som genom sina tjänstemän sköter tillsynen av många olika sorters livsmedelsverksamheter. En av dessa verksamheter är gårdsmejerier och andra mindre mejerier som i många kommuner är de anläggningar med högst riskklassning och dessutom oftast unika i sitt slag, vilket ställer storakrav på de kommunala livsmedelsinspektörerna.Den konflikt som ofta kan uppstå vid de tillsynsbesök som inte motsvarar båda parters förväntningar och önskningar kan ofta leda till misstro och en dålig dialog. Detta kan leda till problem både för företagare och för inspektörer som får ett sämre arbetsklimat. För att komma till rätta med dessa problem måste man undersöka vad som fungerar bra och lära sig av dessa goda exempel.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, är en energikrävande verksamhet som tar stora markarealer i anspråk. I västvärlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmängder än vad kroppen behöver ur näringssynpunkt. Syftet med studien är att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhållanden kvantifiera den användbara energi från förnyelsebara resurser som kan ersätta användningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och fläskkött motsvarande 5 kg protein per person och år. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och år, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och år. Det rekommenderade intaget av protein är 20 kgper person och år.

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala Livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Livsmedelsindustrin har förändrats under de senaste decennierna. En gradvis globalisering av livsmedelsmarknaden har bidragit till förändringar i hela Livsmedelskedjan. Flera sjukdomar hänförda till livsmedel har rapporterats i media de senaste åren. Som en följd av detta ifrågasätter fler konsumenter leverantörskedjans distributionsmetoder. Det har även lett till en ökad efterfråga på närproducerade livsmedel.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ?från vaggan till färdig produkt?, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

SammanfattningBakgrund Att minska matsvinnet är en viktig del i arbetet mot att nå en hållbar utveckling. Utsläpp av växthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i Livsmedelskedjan från producent till konsument och utgör en negativ klimatpåverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mängder varor och tillhandahåller mat till många hushåll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slänger men få studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tänker kring ämnet.Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anställda i livsmedelsbutiker.Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie där butikschefer och anställda vid åtta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat ?Matsvinn sågs som ett problemområde som deltagarna upplevde svårt att motverka.

Ungefär en tredjedel av maten som produceras i världen slängs. I Sverige slängs över 1,2 miljoner ton mat varje år. En stor del av det är så kallat matsvinn, onödigt matavfall som skulle kunna använts om den hanterats annorlunda. Matsvinn påverkar miljön och samhällsekonomin med förluster genom hela Livsmedelskedjan och genom den avfallshantering matsvinnet ger upphov till. Matavfall kan användas för produktion av biogas, kompost och värme men det är bättre att reducera produktionen än att återanvända eller omvandla produkten. Svenska skolkök slänger runt 30 000 ton mat varje år, varav drygt hälften beräknas vara matsvinn.