Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors Likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser på skolornas Likabehandlingsplaner där vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (2012) samt Lika rättigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgått ifrån fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hämtat från Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Detta examensarbete är en kvalitativ studie kring Likabehandlingsplaner i grundskolans senare år. Syftet med studien har varit att med hjälp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att på så vis få en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i sina Likabehandlingsplaner. Vidare har vi även ställt skolornas Likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets Allmänna råd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgått från följande frågeställningar: Frågan till de nationella styrdokumenten är följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets Allmänna råd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? Frågor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina Likabehandlingsplaner?Hur förhåller sig grundskolornas Likabehandlingsplaner till Skolverkets Allmänna råd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ textanalys.

Detta examensarbete är en studie av två nationella rådgivande dokument och sex gymnasieskolors Likabehandlingsplaner. Syftet med studien är att undersöka hur sex gymnasieskolors Likabehandlingsplaner förhåller sig till Skolverkets allmänna råd samt Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionens handledning. För att kunna göra detta undersöks hur arbetet med likabehandling beskrivs i Skolverkets allmänna råd, DO, BEO och Skolinspektionens handledning samt gymnasieskolornas Likabehandlingsplaner. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ textanalys.Vår huvudfrågeställning är följande:Hur förhåller sig de sex gymnasieskolornas Likabehandlingsplaner till Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?För att kunna ta reda på detta har vi även följande två frågeställningar:Hur beskrivs arbetet med likabehandling i Skolverkets allmänna råd samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning?Hur beskrivs arbetet med likabehandling i de sex gymnasieskolornas Likabehandlingsplaner?I denna studie har vi kommit fram till att det skiljer sig åt hur väl Likabehandlingsplanerna förhåller sig till de nationella rådgivande dokumenten.

Syftet med studien är att undersöka vilka metoder samt likabehndlingsplaner skolorna använder sig av, och hur dessa fungerar i arbetet mot mobbning. Bakgrunden till studien är den stora förekomst av mobbning som finns i skolans värld och hur försöken till att bekämpa mobbningen går till. Metoden för studien bygger påintervjuer gjorda me dtvå rektorer från två kommuner. I intervjuerna ställdes frågor om hur skolorna arbetar förebyggande mot mobbning och hur eleverna onvolveras i detta arbete. Resultatet visar bland annat att de berörda skolornaanvänder sig av Likabehandlingsplaner och egna mobbningsmodeller i sitt arbete för att minska och förebygga mobbning.

I första delen av denna uppsats gör vi en teoretisk undersökning av Likabehandlingsplaner från tre skolor i Lunds kommun. Vi studerar hur dessa Likabehandlingsplaner är utformade och om skolorna har valt att ta hjälp av något utomstående anti-mobbningsprogram. Varför skolorna har valt att få inspiration från ett specifikt anti- mobbningsprogram, och varför skolornas likabehandlingsplan ser ut som den gör, är några frågor som vi har studerat. Vi jämförde dessa handlingsplaner, studerade vad de har gemensamt och vad skiljer dem åt. Syftet med detta är att använda den insamlade fakta till att konstruera vår egen likabehandlingsplan. Resultatet av vår studie visade att Likabehandlingsplanerna har en del gemensamma åtgärder men det finns även en del skillnader.

Mobbning i skolorna har funnits i alla tider och i olika former så som psykisk, fysisk och verbal mobbning. I dagens samhälle har den elektroniska utvecklingen haft stor framgång och intresset för elektronikens möjligheter och hjälpmedel har krupit sig allt längre ner i åldrarna. Det finns en rad olika fördelar med elektronikens utveckling. Människors tillgänglighet till varandra ökar och har underlättat vardagen för många individer tack vare de olika hjälpmedel som mobiltelefon, datorer, Internet etc. Det har även blivit ett nytt sätt för barn och elever att kommunicera med varandra och på de platser människor umgås med varandra förekommer även kränkande behandling samt mobbning.

Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån.

Syfte: Genom skollag (2010:800) och Diskrimineringslag (2006:67) har varje skola ansvar för att ta fram en likabehandlingsplan för att undanröja riskerna för diskriminering eller mobbing. Till si hjälp att kunna producera som följer lagarna har skolans personal Allmänna råd (2009 a). Trots detta kommer larmrapporter om att en stor del av de Likabehandlingsplaner som skrivs är bristfälliga. Föreliggande studie har för avsikt att kritiskt granska detta problem. Syftet är att ge en bild av hur 15 skolors Likabehandlingsplaner formuleras och vad de innehåller.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 Likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med Likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då Likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om Likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters Likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta.

Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om Likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av Likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat.

Vårt arbete Att arbeta mot mobbning, en jämförelse av två skolor i Malmö, har som syfte att undersöka och jämföra två skolors arbete mot mobbning och ta reda på hur personalen upplever och tänker kring detta. Undersökningen bygger på intervjuer med sex personer på två olika skolor, för att få en inblick av deras verksamheter. Vi valde att intervjua skolornas huvudansvariga, rektor och biträdande rektor, två pedagoger och elevvårdspersonal som kurator och skolsköterska. Empirin har vi sedan jämfört och kopplat till tidigare forskning och styrdokument. Vi har kunnat se skolornas Likabehandlingsplaner och deras olika metoder och modeller som de använder sig utav.

Syftet är att undersöka och beskriva hur arbetet mot kränkande behandling och mobbning i grundskolan ser ut och hur verksamma pedagoger och ledning upplever arbetet med Likabehandlingsplaner och den metod de använder..

AbstractDetta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors Likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka hur prepubertala barn rekommenderas att styrketräna och hur detta motiveras.1. Vilken träningsmodell ger enligt de genomgångna studierna störst styrkeutveckling hos barn?2. Skiljer sig de rekommenderade styrketräningsmodellerna åt för pojkar resp. flickor?3.