Syftet med studien var att studera hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i Likabehandlingsplaner upprättade i en västsvensk kommun läsåret 2012/2013. Iförhållande till detta formulerades följande frågeställningar. Hur konstrueras begreppetlikabehandling genom språkets användning i Likabehandlingsplanerna, vilka likheter ellerskillnader kan urskiljas i hur begreppet likabehandling konstrueras genom språketsanvändning i de olika Likabehandlingsplanerna? Studien tar sin utgångspunkt idiskrimineringslagens föreskrifter om att en likabehandlingsplan ska uppträttas iutbildningsverksamheter samt i tidigare forskning om likabehandling i relation till begreppsom rättvisa, diskriminering och värdering. Studiens teoretiska utgångspunkter ärsocialkonstruktionism och symbolisk interaktionism.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors Likabehandlingsplaner. Syftet är att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjälp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i Likabehandlingsplanerna, samt vad som påverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förväntas påverka hur arbetet utformas vilket får konsekvenser för såväl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i främjande och förebyggande arbete. Det råder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina Likabehandlingsplaner. De frågeställningar som jag utgår ifrån är: Vilka textuella drag utmärker de undersökta Likabehandlingsplanerna? Finns det influenser från andra genrer inom skolkontexten i de undersökta Likabehandlingsplanerna? Går det att finna textuella egenskaper i de undersökta Likabehandlingsplanerna som kan försvåra läsningen och förståelsen av Likabehandlingsplanerna för någon av mottagargrupperna ? skolledning, lärare, elever och föräldrar? Mitt material består av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag använder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att Likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gäller textuella drag.

Syfte: Erfarenheter visar att vuxnas förhållningssätt till barn kan vara av (omedveten) kränkande karaktär och ha en negativ påverkan på elevers självkänsla och identitet och därmed påverka elevers lärande och känsla av delaktighet. Denna form av omedvetna verbala kränkningar benämns i denna studie för dold kränkning. Barn i behov av särskilt stöd är extra utsatta vilket jag har för avsikt att kritiskt granska. Syftet med studien är att analysera huruvida och på vilket sätt ett antal skolors lokala Likabehandlingsplaner beaktar dold kränkning, på vilket sätt det omnämns och diskuteras som problem, huruvida det i Likabehandlingsplanerna finns rutiner för hur man skall komma tillrätta med problemet samt i vilken mån det finns en specificerad ansvarsordning för detta arbete.Forskningsansats: Innehållsanalys utifrån hermeneutisk tolkning. Denna studie är en kvalitativ innehållslig dokumentstudie där språket ses som en del i ett socialt system.

Skolan är Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande på barn och ungdomar under en lång tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans värld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trädde i kraft den 1 april 2006 är skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat kränkande beteende. Dock är både forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning många och olika skolor arbetar på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning på, utifrån tre olika skolors åtgärdsprogram.

Detta examensarbete har fokuserat på vilka normer som finns i åtta Likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten är en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller återskapa normer i verksamheterna. Utifrån Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna är i sin helhet antingen det ena eller det andra. Förändringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut..

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning..

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och Likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskrimineringfungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lärare beskriver att planenfungerar vad gäller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lärarnabeskriver att de arbetar med hbt-frågor. Teorier som rör sig kring avvikande beteendeanvänds. Undersökningen omfattar sex lärare på tre gymnasieskolor med relevanta,fungerande Likabehandlingsplaner. Lärarna i undersökningen uppger att de läggerner olika mycket tid på arbetet och de beskriver också olika arbetsmetoder.

These days, schools are obliged by the law to prepare an annual plan for the prevention of bullying and degrading treatment. The purpose of my work is to investigate the 2 schools efforts to prevent bullying and abuse and how they live up to legal standards. But I have also examined how students in school are experiencing anti-bullying work in their school. I have also examined how much funding schools put on to prevent bullying I school. In this study, I have done interviews with school principals and students to have a clear picture about the school?s anti-bullying work.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Syftet med denna studie är att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lärares och fritidspedagogers uppfattning om förutsättningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien består av analyser av enkätintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lärare. Avsikten med intervjuerna är att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot kränkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att kränkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller på fritidshem kan vara svårt och speciellt att använda en övergripande strategi mot kränkande behandling som fungerar.

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag i fråga om att arbeta med värderingar och motverka diskriminering i samhället. Skolan arbetar med Likabehandlingsplaner som syftar till att skapa en skola där alla behandlas med respekt och på lika villkor. Likabehandlingsarbetet fokuserar mer ofta på faktorer som genus och etnicitet än sexualitet, vilket är en aspekt som ofta förbises. Denna studie har sin utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och syftet är att undersöka hur lärare konstruerar sexualitet i aspekten likabehandling och hur detta påverkar deras undervisning. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med hjälp av perspektiv som socialkonstruktionism, queerteori och diskursanalys. Resultatet visar att lärarna skapar en sexualitet som i första hand handlar om identitet och kärlek.