Variationen i mängden lättlösligt markkväve inom fält på våren är stor och anledning till variat-ionen är svår att förklara. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur det lättlösliga kvävet i marken varierar på ett 20 ha stort fält i Halland. Jag ville undersöka om orsakerna till denna variation kan förklaras med olika oberoende faktorers (som kan fås ut vid markkartering) påverkan och om det kan beskrivas med linjära ekvationer. Jag har använt analysdata från 21 platser i fältet för att söka samband mellan markvariabler och mängden lättlösligt kväve i marken på våren i matjorden respektive alven. Det fanns positiva, men osäkra, samband mellan mängden lättlösligt kväve och Lerhalt respektive pH i matjorden.

The increasing oil prices during the last years have made it profitable to use cereal grains as a fuel. When compared with wood, cereals contain higher amounts of Cl, S and ash. The Cl and S content makes the gases from cereal combustion more corrosive than gases from wood combustion. The goal of this master thesis was to find out the variation of Cl, S and ash content for oat grain grown under different conditions. Oats was chosen because in Sweden it's considered as the cereal with the best fuel qualities.

I den här studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering på Bjertorp Egendom, Lantmännen SW Seed, i Västergötland. Bakgrunden till detta arbete är att ta till vara på information om fälten på gården i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna få bättre förståelse för fältens avkastning och dess potentiella avkastningsförmåga. Utifrån detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsåtgärder ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bättre förståelse för teknikerna som används vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bättre förståelse för vad det begreppet innebär. För skördekartering även en mer ingående förklaring till hur man från rådata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden påverkas av olika faktorer såsom väder, näringstillgång och jordart. Skördedata som på gården samlats in under ett flertal år har använts tillsammans med befintlig markkartering.