Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken uppfattning SFI ? lärare har om hur de planerar och iscensätter sina Lektioner med tanke på att de undervisar i en mångkulturell miljö. För att ta reda på detta har jag utfört sju kvalitativa intervjuer med SFI- lärare verksamma i en storstad och en liten kommun i södra Sverige. Uppsatsen har ingen förutbestämd tes utan undersöker hur, och om, SFI ? lärare, enligt deras egna uppfattningar, tar hänsyn till olika kulturella bakgrunder i klassrummet när de undervisar.

Syftet med arbetet är att beskriva synnedsättning i skolan och hur den kan underlättas och stöttas. Detta på grund av att elever med funktionsnedsättningar kan vara mer utsatta och utelämnade i skolan. Jag har intervjuat lärare och rektor på högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjälpa elever med synnedsättning. Lärarna undervisar i teoretiska och praktiska ämne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lärare och rektor är medveten om svårigheter för elever med ett funktionsnedsättning.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur elevernas motivation för geografi påverkades genom att ha Lektioner utomhus. Undersökningen genomfördes i en klass 4 och i en klass 6 i Kiruna kommun. Under den sju veckor långa praktiken genomfördes Lektioner i geografi utomhus. Under Lektionerna observerade vi åtta elever för att utifrån deras beteende utläsa om de var motiverade för uppgifterna. I slutet av praktikperioden genomfördes två intervjuer i vardera klass som följdes upp med kompletterande intervjuer strax efter praktikperiodens slut.

Idag finns social och emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda Lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa Lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor..

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda Lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda Lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda Lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda Lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra Lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Syftet med arbetet är att undersöka och belysa lärarens arbete för att nå eleverna i sin undervisning. Frågeställningarna är: Hur kan lärare skapa Lektioner som innefattar elevers lärandebehov? Hur kan lärare se elevers lärandebehov i lektionssammanhang? Lena Boström har fyra olika lärstilar som tillsammans med Howard Gardners nio intelligenser och Roger Säljös teorier om lärande i ett sociokulturellt perspektiv utgör kärnan av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Undersökningen sker genom videoinspelning av fyra Lektioner, varav två är musikLektioner och två är matematikLektioner, dessa fyra Lektioner beskrivs i korthet och analyseras. I empirin förekommer även samtal med de filmade lärarna där deras syn på dagens forskning inom lärande och didaktik diskuteras.

Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför Lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med Lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten.

Uppsatsen handlar om aktivitetsgraden på Lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att mäta hur aktiva ett urval elever var under Lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Mätningarna gjordes med hjälp av stegräknare vid tre tillfällen i tre olika klasser, skolår 1, 5 och 9. Mätningarna kompletterades med observationer vid varje mättillfälle i vardera klass i skolår 1, 5 och 9. Ordinarie lärare som undervisar klasserna i Idrott och hälsa intervjuades.

Tidigare forskning visar att skillnaden mellan pojkars och flickors aktivitetsgrad skiljer under Lektioner i idrott och hälsa. Pojkarna har generellt sett visat sig ta fler steg än flickorna. Syftet med undersökningen är att kartlägga skillnaderna gällande aktivitetsgrad pojkar och flickor emellan under tre olika Lektioner i idrott och hälsa. Vidare finner vi det också intressant att se vad målpopulationen har för åsikter om vad de anser kan kategoriseras som ett manligt/kvinnligt, kvinnligt eller manligt lektionsinnehåll. Målpopulationen består av en åttondeklass med 32 elever i sydvästra Sverige.

Syftet med arbetet är att bidra till ökad kunskap om hur kontrabaspedagoger utformar gruppundervisning i sitt arbete med kontrabaselever. Det tycks finnas en stor brist på studier som behandlar gruppundervisning på kontrabas. I bakgrundskapitlet belyses därför gruppundervisning med dess för- och nackdelar, olika gruppundervisningsmetoder för stråkpedagoger samt forskning som visar positiva effekter av gruppundervisning. Föreliggande studie grundar sig på det designteoretiska och multimodala perspektivet. Datamaterialet består av två videodokumentationer från två olika kontrabaslärare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna i två skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att ställa olika intervjufrågor och utifrån studiens syfte har jag intervjuat 7 lärare i två olika skolor. På dessa intervjuer har jag använt mig av semistrukturerade frågor som hjälpt mig att djupt veta hur lärarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det är som ibland förhindrar de att använda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lärarna och deras elever upplever IT-användning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lärarna har stort intresse att använda datorer men det finns några barriärer som ibland hindrar dem att genomföra deras Lektioner med hjälp av IT.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarna i två skolor arbetar med digitala utrustningar i undervisningen. Genom att ställa olika intervjufrågor och utifrån studiens syfte har jag intervjuat 7 lärare i två olika skolor. På dessa intervjuer har jag använt mig av semistrukturerade frågor som hjälpt mig att djupt veta hur lärarna arbeta med IT-resurser i skolan och vad det är som ibland förhindrar de att använda IT under undervisningen. Studien försöker veta mer om hur de lärarna och deras elever upplever IT-användning i skolan. Resultaten visar att eleverna och lärarna har stort intresse att använda datorer men det finns några barriärer som ibland hindrar dem att genomföra deras Lektioner med hjälp av IT.

Syftet med denna studien är att undersöka vad dramapedagogiska övningar kan bidra med i ett projekt om läsförståelse med en andraklass samt att undersöka hur eleverna förhåller sig till gestaltandet med kroppen i studien. Studien undersöker även hur eleverna skapar förståelse om bokens innehåll tillsammans. Undersökningen omfattade tolv Lektioner i klassen med mig som lärare samt en intervju med klassläraren. Undervisningen i studien bestod av högläsning och dramatiskt berättande, textsamtal samt gestaltningsövningar. Dokumentationen bestod av observationsanteckningar från Lektionerna, ljudinspelningar från intervjun och två Lektioner samt videoinspelningar från tio Lektioner.