Examensarbete 20p Företagsekonomi Tekonomprogrammet vid Örebro Universitet ESI VT 2007Titel: -Order, var god dröj! - En studie i Ledtidsanalys av ett TQM-företag utifrån ett SCM perspektiv.Författare: Pär Alfredson, Mikael Eriksson, Jonas HellmanHandledare: Leif SannerExaminator: Detlef QuastBakgrund Marknader skapar ett behov av kortare ledtider och mer effektiva leveranser när konkurrensen ökar. Utifrån denna verklighet har PartnerTech fått incitament från deras största kund att de vill förkorta den totala ledtiden på leveranser. När materialet som används i produktionen är metall som det i det här fallet så försvåras arbetet med ledtidsförkortning då efterfrågan idag är större än utbudet på den marknaden.Syfte Att i en fallstudie kartlägga och analysera företagets problematik med långa ledtider för produkt AT4CS.Metod Studien har en deduktiv forskningsansats där vi utifrån teorin undersöker vårt fallföretag. Vi har använt oss av både kvalitativ och kvantitativ data som egenhändigt samlats in men också sekundärdata. Vi har avgränsat oss till PartnerTech i Karlskoga och en av deras produkter.Teori I studien har vi använt oss av tre olika teorier, Total Quality Management, Supply Chain Management och Supply Chain Risk Management.Slutsats Den aktivitet som tveklöst står för den största andelen av den totala ledtiden är materialanskaffning.

This report is the result of a case study at Peltor AB during the spring semester of 2007. The task Peltor gave us was to improve the delivery accuracy and to lower the high finical value of delayed orders (backorder), and to divide the products into logical groups. The logical group will be a useful tool to remain a high level of service. If the level of service increases the company will be more competitive.The electronic department at Peltor has problems with delayed orders. According to Peltor, the problem is based on delivery lead time which is presumed.To increase the delivery accuracy, a lead time analysis is made to find the accumulated delivery lead times for each product.

Detta examensarbete är utfört på Saab Training Systems AB i Huskvarna. Saab Training Systems utvecklar, tillverkar och säljer kompletta militära träningssystem.Syftet med arbetet var att minska ledtiderna, då korta leveranstider blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Arbetet innebar en kartläggning av nuvarande reserv- och reparationsflöde samt att identifiera problem och komma fram till förbättringsförslag.Vidare har vi studerat reservdelslagrets lagernivå och dess kapitalbindning.Arbetet genomfördes med hjälp av intervjuer med berörd personal, observationer, enkätundersökning samt statistiska studier. Vi har även arbetat med Supply Chain Operations Reference Model som är en öppen referensmodell med vars hjälp man kan kartlägga, förändra och optimera sin verksamhet.Saab Training Systems har som mål att ledtiderna för reservdelsflödet och reparationsflödet skall vara 14 dagar, men i själva verket är det inte så. Dessa ledtider är idag längre, hur långa är dock oklart.De långa ledtiderna beror främst på att i flödena förekommer det mycket passiv tid.

Avverkningsuppdraget är den vanligaste köpformen som används i Sverige idag då privata skogsägare säljer virke från egen skog. Det traditionella avverkningsuppdraget bygger på att virket avverkas och körs till industrin där det i de flesta fall mäts in av en virkesmätningsförening. Ett alternativ till industrimätning är att använda sig av den volym som skördaren registrerar vid avverkningen som betalningsgrund till skogsägaren. I detta examensarbete undersöktes vad som motiverade privata skogsägare att välja Södras skördarmätning med stampris och hur deras kundnöjdhet såg ut efter avslutat uppdrag. Vidare har olika delar av ledtiden för de genomförda stamprisuppdragen och de traditionella uppdragen jämförts. Arbetet genomfördes genom en kombination av registeranalys i Södras system, kvalitativa intervjuer och en enkätundersökning bland de skogsägare som använt skördarmätning med stampris samt en Ledtidsanalys. Det som motiverade skogsägarna att välja stampris var framförallt att virkeslikviden inte påverkas av vrakning eller att skördaren apterar med övermål samt att de ansåg att en mer tillförlitlig virkesmätning erhålls. Skogsinspektorn var den viktigaste källan för informationsspridning om stampris till skogsägarna.

Detta examensarbete är utfört på Sandvik Materials Technology (SMT) i Sandviken. SMT har under ett antal år arbetat mot att infria deras två största kunders, Atlas Copco Secoroc och Sandvik Mining and Construction, önskemål om en leveransprecision på 95% och en ledtid på tre dagar för storvolymprodukter av bergborrstål. Idag är leveransprecisionen tillfredsställande medan ledtiden är fem dagar. Examensarbetets syfte är att analysera vad som krävs för att infria Atlas Copco Secoroc's och Sandvik Mining and Constructions önskemål om tre dagars ledtid för storvolymprodukter. Ledtidsreduceringen ska åstadkommas med nuvarande skiftform och utan att leveransprecisionen påverkas i negativ riktning.

Detta examensarbete är skrivet vid den s.k. A-härden i Göteborg, på uppdrag av SKF Sverige AB. A-härden härdar i dagsläget ringar, brickor samt stora rullar åt framförallt interna kunder inom SKF koncernen. Dessa komponenter ingår sedan i slutprodukterna kul- och rullager. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder A-härden bör ta när den nya D-härden kör igång för fullt vid halvårsskiftet 2005.

Today Scania give a high priority to the continuous improvements on the quality of their vehicles. To follow up the flaws in product quality, which are recognized by the repairs at the local workshops, material requests are carried through to be able to analyze the defects at the plant in Södertälje ? in purpose to improve the product quality. The material requests are also carried through to compensate the workshop for their expenses and to check that they are working according to the company?s warranty manual.Due to local routines and different distribution structures at the different markets the lead times and the costs caused by the flow of material are hard to estimate.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer på inhemska energiresurser. Energi från skogen (skogsbränsle) fick återigen ett industriellt värde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgångar. Idag är Sveaskog Sveriges största skogsmarksägare och tillika en av de största skogsbränsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbränsle på 2,7 TWh, en ökning med 42 % från föregående år. Konsumtionen i Sverige för samma år var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall.