Uppdragstaktik får stort utrymme inom manövertänkande, där uppdragstaktik tillämpas för att på bästa sätt ta initiativet i striden vilket är en förutsättning för en fungerande manöverkrigföring. Ett problem uppstår när uppdragstaktik idag beskrivs på olika sätt inom svenska Försvarsmaktens doktriner. Det gör att det blir svårt att få en tydlig bild av vad uppdragstaktik innebär och förvirring uppstår då olika begrepp används i de olika doktrinerna för att förklara uppdragstaktik. Ett exempel som skapar förvirring är att uppdragstaktik i vissa fall beskrivs som en ledningsfilosofi och i andra som en Ledningsmetod med olika underbegrepp till respektive synsätt.Syftet med uppsatsen är att framföra ett förslag på hur uppdragstaktik kan förklaras mer lättförståeligt främst genom att minska antalet underbegrepp men också genom att skapa klarhet kring huruvida uppdragstaktik bör ses som en ledningsfilosofi eller en Ledningsmetod.De viktigaste slutsatserna är att uppdragstaktik bör tydliggöras i våra doktriner för att skapa en ensad bild av vad uppdragstaktik innebär. Inom uppdragstaktik må en mer detaljerad styrform förekomma.

Syftet med uppsatsen är att beskriva uppdragstaktikens uppkomst och bakgrund samt när börjadeden tillämpas i Sverige som ledningsfilosofi och på vilket sätt bidrar dagens officersutbildningssystemtill att uppdragstaktik kan används i den svenska försvarsmakten. Med ledningsfilosofiavses ett förhållningssätt, mer än bara en metod. Inom ramen för syftet är följande frågeställningarintressanta och värda att försöka besvara:? När uppstod uppdragstaktik och när började den tillämpas i Sverigesom ledningsfilosofi och således också som Ledningsmetod?? På vilket sätt bör officersutbildningssystemet vara utformat ochstrukturerat för att säkerställa att de utbildade officerarna kan leda ochbli ledda enligt uppdragstaktikens grundtankar?? Är vårt officersutbildningssystem anpassat och utformat för att få fram officerare somanvänder uppdragstaktik som ledningsfilosofi och Ledningsmetod?.

Manövertänkandet har vuxit fram som ett resultat av ny tekniks tillämpning i gammal krigföring. Framförallt Tyskland och England har utvecklat det vi idag kallar manöverkrigföring. Kopplat till den utvecklingen uppkom nya teorier om framgångsfaktorer i striden. Idén om den indirekta metoden var banbrytande och fick stort genomslag för dagens syn på krigföring. Inom manöverkriget fick även en ny Ledningsmetod utrymme att växa sig stark, uppdragstaktiken är nu vida spridd runt om i världens försvarsmakter.Svenska försvarsmaktens grundläggande koncept för insatser med alla svenska förband är manövertänkandet.

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

Uppdragstaktik ? En studie i tillämpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon är under utveckling vid Artilleriregementet, därav har jag valt att bidraga till denna process inom området ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av Ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frågeställningar som har använts för att uppnå syftet med uppsatsen är:Tillämpas teorierna om uppdragstaktik i reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?Har uppdragstaktik tillämpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?Vad har påverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara på första frågeställning.

Människan har en förmåga att anpassa sig till en omvärld i förändring. Detta syns inte minst på den taktik- och teknikanpassning som sker i kampen mellan verkan och skydd inom den militära kontexten. Men idag sker inte bara förändring i den militära tekniken; även uppgifterna förändras. Exempelvis kräver de insatser som sker runt om i världen, inom ramen för FN-resolutioner, allt mer av civilmilitär samverkan samtidigt som enheterna måste vara ständigt beredda på att möta en motståndare i strid. Om anpassningsbarhet är det som gör att vi kan förändra oss för att möta nya uppgifter i nya miljöer torde ökad anpassningsbarhet i organisationen vara en fördel.Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida de svenska ledningsstyrdokumenten, i form av Uppdragstaktiken (Ledningsmetod-/filosofi) och Utvecklande ledarskap (ledarskapsmodell), är förenliga med utvecklandet av anpassningsbara officerare.Resultatet av analysen visar på god förenlighet mellan uppdragstaktik och utvecklande ledarskap å ena sidan och anpassningsbarhet å andra sidan.

Marinen måste i framtiden kunna hantera uppdragstaktik och kommandostyrning, i hela konfliktskalan såväl nationellt som internationellt.Detta ställer höga krav på nyanserad användning av marina stridskrafter. Uppsatsens syfte har varit att klarlägga om det föreligger skillnader i val av Ledningsmetoder vid ledning av marina förband.I denna studie har jag funnit att det finns ingen klar gräns mellan kommandostyrning och uppdragstaktik. Begreppen är svårdefinierade och tolkas på olika sätt av olika individer. Utbildning, erfarenhet, förbandstraditioner samt motivation och vilja kan vara exempel på faktorer som påverkar den enskildes uppfattning om huruvida det är ledning genom uppdragstaktik eller kommandostyrning.Det förefaller också vara så att kommandostyrning kommer bäst till sin nytta vid lägre konfliktnivåer samt vid funktionsledning. För att säkerställa ledningskvalitet, kommer chefer i mer komplexa och svår överskådliga situationer tvingas till delegering av beslutsrätten, om hur uppgifter skall lösas till underställda chefer.

Ledningsmetoden Försvarsmakten använder sig av är uppdragstaktik och utbildningen mot den har kunnat riktats ganska fritt. När kadetternas utbildning nu strävar mot akademiska mål, snarare än praktiska, kan innehållet av uppdragstaktik i den numera teoritunga utbildningen ifrågasättas. Ytterligare en aspekt som kan ifrågasättas i den teoritunga utbildningen är det ledarskap som kadetterna utbildas mot.Det övergripande syftet är att undersöka om kadetterna vid officersprogrammet utbildas mot den Ledningsmetod och ledarstil som Försvarsmakten använder sig av, det utvecklande ledarskapet och uppdragstaktik.Utifrån kursplanerna, utbildas kadetterna vid OP 08-11 mot utbildningsmål som kan härledas mot uppdragstaktik och utvecklande ledarskap?I vilken mängd återspeglas dessa i sådant fall?Förenandet av uppdragstaktik och utvecklande ledarskap möjliggörs vetenskapligt i en rapport av Lena Stenlund och Gerry Larsson. Den utgör grund för det analysverktyg som används i granskandet av kursplanerna.Studien är att betrakta som att en kvalitativ innehållsanalys gjorts av kursplanerna för OP 08-11, där en deskriptiv jämförelse har gjorts mellan varje kursplan och analysverktyget.Sett till frågeställningarna kan diskussion knappast väckas enligt denna studie om att lärandemålen vid officersprogrammet inte kan härledas mot uppdragstaktik eller utvecklande ledarskap.

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet är i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthåller och färdigställer förband. Under genomförandet av insatser lämnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den Ledningsmetod som passar denna verksamhet bäst ? uppdragstaktik.

IKEA har under hela sin verksamhetstid befunnit sig i den strategiska position som benämnes hybrid, men har på senare tid tack vare ett förbättrat produktsortiment förflyttat sig närmare en differentieringsposition. Det har i sin tur medfört en höjd image som gjort att kunderna nu kräver mer service av IKEA Helsingborgs personal, en begäran som inte tillgodoses. Servicemötet ? interaktionen mellan frontpersonal och kund ? på IKEA Helsingborg har således kvalitetsproblem och fungerar inte tillfredsställande för vare sig kund, personal eller ledning. Uppsatsens primära syfte är att undersöka vilka ledningsåtgärder som behövs för att nå god kvalitet på servicemötet på IKEA: s varuhus i Helsingborg.

I såväl boken ?grundsyn ledning? som i alla våra fastställda eller utkast till doktriner framgår att vierkänner oss till manöverkrigföringen med uppdragstaktik som Ledningsmetod. Uppdragstaktikanger att högre chef skall ställa uppgift, tilldela resurser och sedan överlåta till den underställde attlösa tilldelad uppgift. Härvidlag är det intressant att se på hur just uppgifterna skall ställas. I dagensoch morgondagens krig är och kommer tempot i striden att vara högt varför kravet på ömsesidigförståelse i kommunikationen mellan chefer är stort.