Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter luftföroreringar har på Lavar och grönalger som växer på lindar, genom att jämföra lavfloran i urban miljö och i landsbygdsmiljö. Mer specifikt var syftet att utreda hur avstånd till närmaste väg, trafikintensitet och trädets exponerade respektive icke-exponerade sida gentemot en väg påverkar lavfloran i urban miljö. 18 utvalda Lavarter samt grönalger eftersöktes på 86 lindar i urban miljö och 37 i landsbygdsmiljö inom Norrköpings kommun. Resultaten visade att artantalet, samt förekomsten och täckningsgraden för flertalet Lavar var större i landsbygdsmiljö jämfört med urban miljö. Kortare avstånd till närmaste väg och hög trafikintensitet hade negativ effekt på flertalet Lavar.

Många forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bålen hos epifytiska Lavar och påverkar dem. Detta gör att utifrån vilka Lavar som lever i ett område går det att dra slutsatser om hur påverkad miljön är av luftföroreningar. Utifrån detta faktum har busk- och bladLavar inventerats längs en sträcka av E4:an norr om Gävle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar längs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensområde några kilometer från E4:an. På dessa 64 träd och hittades 15 olika Lavarter och en alg.

Epifytiska Lavar utgör en viktig del av floran i den boreala zonen. Några miljövariabler är kända för att styra artrikedomen och artsammansättningen av epifytiska Lavar på beståndsnivå, såsom träddiversitet, beståndsålder, fuktighet och trädens barkstruktur. Skogsbränder utgör den viktigaste störningen i boreala skogar men studier på brandeffekter på epifytiska Lavar är mycket få. Detta arbete undersökte artrikedomen, diversiteten och artsammansättningen av epifytiska Lavar på basala delar av björkar längs en gradient av 30 skogsbeklädda öar som skiljer sig i storlek och brandhistorik i den norra boreala zonen i Sverige. Målet med studien var att undersöka hur lavfloran påverkades av östorleken och miljövariablerna längs gradienten.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och Lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Många forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bålen hos epifytiska Lavar och påverkar dem. Detta gör att utifrån vilka Lavar som lever i ett område går det att dra slutsatser om hur påverkad miljön är av luftföroreningar. Utifrån detta faktum har busk- och bladLavar inventerats längs en sträcka av E4:an norr om Gävle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar längs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensområde några kilometer från E4:an. På dessa 64 träd och hittades 15 olika Lavarter och en alg.

Många forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bålen hos epifytiska Lavar och påverkar dem. Detta gör att utifrån vilka Lavar som lever i ett område går det att dra slutsatser om hur påverkad miljön är av luftföroreningar. Utifrån detta faktum har busk- och bladLavar inventerats längs en sträcka av E4:an norr om Gävle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar längs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensområde några kilometer från E4:an. På dessa 64 träd och hittades 15 olika Lavarter och en alg.

Kantzoner är områden där olika ekosystem möts och de varierar i skarphet och omfattning. Områdena erbjuder hög biologisk diversitet då de är en blandning av de mötande ekosystemen samt erbjuder särskilda mikroklimat. Den biologiska diversititen påverkas av bredden, längden och strukturen på kantzonen och de har en biologisk betydelse i och med att de erbjuder habitat, skydd och föda till flera arter. För att påvisa var i landskapet det finns kantzoner kan verktyget GIS användas. I arbetet användes GIS för att avgränsa områdena som arbetet skulle handla om samt för att slumpa ut punkter för inventering i kantzonerna i dessa områden.

Sveriges vanligaste skogsbruksmetod, trakthyggesbruket, har medfört problem för skogens artmångfald. År 2010 fanns det i Sverige 319 stycken hotade mossor och Lavar som var kopplade till skogen. Varav vissa arter är beroende av lång skoglig kontinuitet, gammal multnande ved, skogsbrand eller andra naturliga fenomen som enbart finns i en mer eller mindre orörd skog. Alternativet till denna skogsbruksmetod finns i kontinuitetsskogsbruket som var vanligt förr, innan skogsbruket blev till en industri. På den tiden då bönderna själva plockade ut det virke dom behövde för sin egen överlevnad kunde skogen fortfarande fungera som ett ekosystem.

Ett ökat medvetande om äldre fodermarkers naturvärden under de senaste två decennierna har lett till att t.ex. lövängar restaureras med statligt stöd. I detta arbete undersöktes hur tidigare inventerade signal- och/eller rödlistade epifytiska Lavarter på hamlad resp. ohamlad ask och lönn påverkats av restaureringar utförda i lövängar i Skäraskog och Varshult, Kronobergs län. Lokalerna återinventerades varvid de aktuella Lavarnas förekomst samt utbredning noterades.

I dag råder det brist på död ved i Sveriges skogar. Detta på grund av det intensiva skogsbruket där man kalhugger och plockar bort all liggande ved. Dock är det viktigt med många döda träd i olika nedbrytningsstadier för många skogslevande arter. Svenska skogar har få urskogar där naturliga avdödningsprocesser av träd får ske och därför minskar den biologiska mångfalden i skogen. Tre arter som endast trivs i naturskog är tickorna ullticka, Phellinus ferrugineofuscus, gränsticka, Phellinus nigrolimitatus och vedticka, Phellinus viticola.

A high amount of dead wood is one of the most important prerequisites for high biodiversity on forest land in Sweden. Dead wood is most abundant in young forests, thinned forests, woodland key habitats and protected forest land. In old-growth forests most of the dead wood consists of logs and snags, whilst in managed forests a huge proportion of dead wood is made up of logging residues like stumps and FWD, fine woody debris (< 10 cm diameter). All these different types of dead wood may serve as substrates for epixylic bryophytes and lichens. However, few studies have been conducted on the relative importance of these different fractions of dead wood for the occurrence of bryophytes and lichens, especially when considering dead wood on thinned forest land.

Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.

Syftet med min undersökning är att ta reda på om två olika inlärningsmiljöer har någon inverkan på barns inlärning av faktakunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena.Detta har undersökts genom att två grupper med ett lika stort antal elever i varje, i årskurs ett, har genomfört två lektioner inom ämnet mossor och Lavar, Kaningruppen i utomhusmiljö och Nyckelpigegruppen i inomhusmiljö. Ett prov har genomförts för att testa de båda gruppernas faktakunskaper kring ämnet.  Resultatet av provet visar att det i inte fanns någon skillnad mellan grupperna kunskapsmässigt.  Mina slutsatser av detta är att en varierande undervisning är den bästa även i de naturvetenskapliga ämnena precis som forskningen anser..

Studies have shown that air pollution, as well as bark fissure depth and sun exposure of a tree can have an effect on lichen growth as well as abundance of lichen species. The aim of this study was to find out the relative importance of these factors. 211 oaks in south eastern Sweden were surveyed for presence of 17 lichen species, as well as the total number of lichen species. Half of the trees were situated in urban areas and half in the countryside. For each tree the bark fissure depth was measured and the sun exposure of the trunk was estimated.

Urbanization has for a long time been a threat to our biodiversity. Epiphytic organisms such as lichens have been negative affected by traffic pollution and the new urban environment surrounding their old habitat (van Her 2001). Another epiphytic organism is the green algae Desmococcus olivaceus. Unlike lichens the green algae is favoured by polluted areas. The aim of this study was to investigate if time in urban environments affected the cover of the green algae on old oaks.