Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.

Horse-hair lichen Bryoria bicolor is a red-listed lichen species in the category Vulnerable. It is an oceanic lichen and it is often found on boulders and cliffs in a semi-open environment with a high humidity in the agricultural landscape. The species can also be found as an epiphyte on trees, mostly in boreal forests in the provinces of Dalarna, Härjedalen and Jämtland. In the agricultural landscape, there has been indications on that B. bicolor show a decline, and this studie aimed at examining the extent and causes of this decline.

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av Lavar.

Saproxylic lichens in managed forests have less substrate available than in unmanaged forests due to the shortage of dead wood. However, a suitable substrate for these lichens could be dead branches on living trees. To this date, there has not been any systematically collected data about theabundance of dead branches on living trees and the lichens growing on these branches in managed forests. The aim of this study was to see where dead branches were located on living trees of Pinus sylvestris and Picea abies, how large the surface area of these branches was and what lichens grewof wood on these branches. The study was made in Finspång, Sweden, where 11 forest stands of P.sylvestris and P.

Lichens are adapted to bright and sparse forests on oligotrophic ground. Due to a slow growth rate and high light demand lichens will suffer from competition in eutrophic environments. Therefore, lichens have disappeared from managed forests where the forest industry has increased the productivity. A reduced abundance of lichens will affect both biodiversity of the forest and the reindeer winter graze lands. It is important to understand how and for how long fertilization affects the abundance and diversity of lichens in order to protect lichen rich ecosystems. We have registered the biomass and number of lichen species in eight plots (four nitrogen rich and four nitrogen deficient) and compared fertilized Sami settlements with their oligotrophic surroundings in the nature reserves of Tjeggelvas.

In search of Umbilicaria subglabra In Sweden Umbilicaria subglabra has its only known occurrence in Lybergsgnupens nature reserve in the county of Dalarna where it has been found only once in 1936. It was found on the east-facing rock spur, approximately 650 meters above sea-level. The lichen is now red-listed as Regionally Extinct (RE) in Sweden. The aim of this study was find U. subglabra.

This is a study on winter groups, ?siida?, of semi-domesticated mountain-migrating reindeers that move to lichen pastures in the lowland boreal forests during winter. The aim of the study was to determine reindeer habitat use in their winter ranges in a managed forest landscape. The reindeers use of three different types of forests was determined, 1) 100-130 year old, 2) 20-40 year old forest and 3) clear-cut areas. All sites were dominated by Scots pine, Pinus sylvestris, and had the same types of ground vegetation.

Forskning som rör varglav (Letharia vulpina L.) är relativt ringa både i Sverige och internationellt. Idag anses varglaven vara hotad och på tillbakagång. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka förekomsten av varglav i relation till nuvarande beståndsstruktur och skogshistorik i området kring Grundagssätern i nordvästra Dalarna. Undersökningsområdet är ca 135 ha stort och beläget ca 20 km norr om Idre tätort. Data samlades in med hjälp av transekter och provytor under juli 2007.Varglav hittades på både döda och levande träd på de tre trädslagen tall, gran och björk.

Not much is today known about how epiphytic lichens are effected by fire. A considerable part of the fires in Sweden today are prescribed fires for the purpose of environmental conservation. How these fires affect lichens is largely unknown. The aim of this study is to find out how epiphytic fruticose and foliose lichens on Scots pine are affected by fire, and to elucidate the relationship between fire intensity and the survival of lichens and later re-colonization. The study was performed at three locations just outside Umeå in Västerbotten that were burned 5-7 years earlier. In all locations there were larger groups of surviving Scots pines with varying amount of fire-damage in the crown, which enabled a reconstruction of fire intensity.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, Lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Betesmarker är viktiga för många arter av flera olika organismgrupper. Träd bidrar till biologisk mångfald i betesmarker eftersom träden är viktiga för bl.a. insekter, mossor, Lavar och svampar. Arealen betesmark minskade kraftigt i Sverige under 1900-talet och för att bryta den utvecklingen betalas sedan 1990-talet miljöersättning för skötsel av betesmarker. Det finns två nivåer på miljöersättningen för betesmarker, den lägre nivån heter allmänna värden och den högre nivån särskilda värden.

Villa Giacomina med park ligger 5 kilometer norr om Lidköping i ett område som idag nästan har vuxit ihop med själva staden. Detta examensarbete behandlar Villa Giacominas historia ur miljöns innehåll idag i avseende vegetation och fasta strukturer, samt presenterar ett koncept till framtida bevarande, vård, restaurering och förnyelse. I ett eget kapitel beskrivs även översiktligt parkens användning genom århundradena. År 1979 i samband med att Lidköpings kommun tog över förvaltningen av parken byggnadsminnesförklarades Villa Giacominas park. I parken har varje tid och person satt sin prägel, därför kan man använda Villa Giacomina som ett titthål för att förstå trädgårdshistorien i Sverige från sent 1700-tal och in på 2000-talet. I fallet med denna park, och det ibland bristfälliga faktaunderlaget, är det också intressant att göra det omvända, att genom trädgårdsarkeologiska spår och vad som finns bevarat från andra parker ifrån samma tid fundera kring om det kanske kan ha varit så även på Villa Giacomina. Parken växte fram under sent 1700-tal och dess placering styrdes av landskapets utformning, det sluttande läget ner mot Kinneviken, den kuperade marken och beståndet av gamla träd. Parken var till en början ett eremitage för Claes Julius Ekeblad, pensionerad hovman från Gustav III:s hov. Claes Julius Ekeblad hade vuxit upp på Stola säteri och efter ett liv i Stockholm flyttade han hem till Västergötland och valde här att leva ett liv i samklang med naturen.