Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en Lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, denbehöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydrauliskredskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. Föratt få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena..

Målet med undersökningen är att få kännedom om hur stort intresset är för Kramer Allrad?s fyrhjulsstyrda Lastmaskiner. Genom vår studie vill vi ta reda på kundernas uppfattning av för- och nackdelar med Kramer Allrad´s Lastmaskin. Studien behandlar fyrhjulsstyrda Lastmaskiner av märket Kramer Allrad. Styrsystemet på den här Lastmaskinen gör den unik i sin storlek på marknaden. Efterfrågan på mindre och smidiga maskiner ökar i takt med att arbeten skall utföras allt mer effektivare.

Detta arbetes uppgift är att konstruera ett redskapsfäste för en Lastmaskin av modellVolvo BM 840. Lastmaskinen är idag försett med ett gammalt mindre bra fäste, denbehöver därför ett bättre, modernare och mer användbart redskapsfäste med hydrauliskredskapslåsning. Den typen av redskapsfäste som ger detta är ett Stora BM-fäste. Föratt få rätt mått har måttuppgifter tagits på andra maskiner och redskap. Resultatet blevkompletta ritningar för att kunna tillverka delarna till fästet på en verkstad.Hållfasthetsberäkningar har gjorts på de viktigaste ställena..

I detta examensarbete har vi jämfört dieseldrivna Lastmaskiner med eldrivna för att kunna föreslå bättre alternativ inför framtida produktionsökningar. Användning av specialbyggda hjullastare i underjordsgruvor sker framför allt vid transporten av lossprängt berg från sprängplatsen till schakten. Drivningen av maskinerna kan vara antingen med dieselmotor eller med elmotor. Problemen med de eldrivna Lastmaskinerna i Kiirunavaara är framför allt flexibiliteten. Maskinens elmotor matas via en kabel som är fästad i ett eluttag på bergväggen som bland annat gör att bara en eldriven Lastmaskin kan köras i ett lastområde.

Underhåll av maskinerna är en mycket viktig del av gruvbrytningen idag och utan god underhållsplanering och utförande går det inte att bedriva denna verksamhet. Underhållsplaneringen på de stora grävlastarna är en viktig pusselbit för att produktionen av malm och gråberg kan flyta på utan störningar. Underhåll på dessa giganter görs av naturliga skäl där maskinerna står, nere i gruvan. Syftet med denna rapport är att analysera dagens underhåll och komma med förslag på förbättringar på maskinen och underhållsrutinerna. Vi har i denna rapport analyserat dagens underhåll på Lastmaskinerna. Vi inriktade oss på en specifik typ av Lastmaskin av fabrikatet Bucyrus 495BII. Maskinen är en elektriskt driven grävmaskin som har en totalvikt på 1 220ton och en skopkapacitet på 110ton (43m3)..

Aitik i Gällivare kommun är en dagbrottsgruva vars huvudprodukt är kopparkoncentrat som transporteras till Rönnskärsverken för vidareförädling. Gruvbrytningen sker på ett konventionellt sätt med stora producerande enheter, i likhet med andra dagbrottsgruvor. För att säkerställa dagens produktion och vara förberedd för en framtida produktionsökning vill man identifiera och därigenom möjliggöra en eliminering av de flaskhalsar som finns i brytningsprocesserna. Syftet med denna studie har varit att identifiera flaskhalsar som ger upphov till produktionsminskningar och brist på malm till anrikningsverket, och sedan utifrån dessa ge förslag på allmänna och specifika åtgärds- och förbättringsförslag. För att lokalisera problemen gjordes en fallstudie och en genomgripande nulägesbeskrivning av de sex processtegen från tillredningen till lagren i malmladorna.

Examensarbetet utgör en bergmekanisk analys av möjligheten till avrundning av pelarspetsar i infarterna till brytningsortarna i LKAB:s underjordsgruva i Kiruna i syfte att åstadkomma en mer optimal körväg vid lastningen. Förutom numeriska analyser i Unwedge, Examine2D och ExamineTAB där tendensen att kilar bildas och spänningssituationerna vid de olika pelarrundningarna studeras innefattas även beräkningar för tidsvinst och ökat utbyte vid en pelarrundning. I arbetet ingår även skadekarteringar där naturliga rundningar uppstått i syfte att få en bild av vilka skador som kan uppstå vid en pelarrundning. Skadekarteringen är också utförd på pelare som inte blivit avrundade för att se vilka brottyper som normalt förekommer. I arbetet har också intervjuer gjorts med lastare, tillredning och layoutpersonal för att få deras syn på avrundning och kunskap om vad dagens layout innebär.