Eggradien (ER) på ett skär är en mikrogeometri som utförs för att stärka skäreggen. På så sätt kan skäret användas i operationer där stora Laster uppstår utan att till exempel resultera i en alltför kort livslängd. Men denna geometri har inte analyserats i lika stor utsträckning som andra skärgeometrier. En ej besvarad fråga är om eggavrundningen skall vara lika stor längs med egglinjen? Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om eggradiens påverkan vid svarvning.

För att utöka ett fordons användningsområde kan det utrustas med olika typer av arbetsredskap och lasthanteringsutrustning. För att driva dessa finns möjlighet till kraftuttag (PTO - Power Take-Off) från ett antal anslutningar vid motor och drivlina. I dagsläget saknar motorns styrsystem information om dessa Laster vilket kan påverka styrningen negativt. I detta arbete presenteras en metod för att estimera det okända lastmomentet på kraftuttaget. Metoden utgår från Newtons andra lag för svänghjulet och det drivande momentet till drivlinan beskrivs av en dynamisk modell.

SammanfattningBetong delas in i en rad olika hållfasthetsklasser som påverkar vilka egenskaper betongen har vad gäller hållfastheten, högre klass ger högre hållfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hållfasthetsklass på betongen spela in på hur stor armeringsmängd som fordras. I hur stor grad armeringsmängden påverkas beror på vilken typ av element det gäller samt vilka typer av Laster det påverkas av, men generellt gäller att en högre hållfasthetsklass på betongen genererar en lägre armeringsmängd. Tryckta konstruktioner, exempelvis väggar, pelare och valv, i betong klarar stora Laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mål att ta fram ett dokument som påvisar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att använda en högre hållfasthetsklass med en lägre armeringsmängd som påföljd, samt redovisa priset för respektive tvärsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats är ett 15 våningars bostadshus uppfört i Östersund.

Funktionskraven på industrigolv har under senare år ökat. Ett industrigolv skall klara att överföra Laster till underlaget samt utgöra ett fast och plant underlag. I denna rapport har två utföranden av påldäck för golv i lagerlokaler jämförts. Den traditionella metoden med armeringsnät har jämförts med en något nyare metod med stålfiberarmerad betong. Jämförelserna har gjorts under förutsättning att golvet skall belastas med 3 ton per kvadratmeter.

En snedfördelning av Laster på tak ger att en tvärkraft uppstår i nocken. Tvärkraften ska kunna föras mellan de två takbalkarna som bygger upp takstolen, detta görs genom ett nockförband. Tvärkraftens storlek beror av differensen mellan Lasterna på vardera takhalva samt hallens bredd.Laster som bidrar till snedfördelning är oftast variabla, exempelvis snö- och vindlast. Detta i kombination med en stor spännvidd ger en stor tvärkraft som ska tas om hand i nocken. Med övergången från BKR (Boverkets Konstruktions Regler) till nu gällande EK (Eurokod) har snedfördelning ökat ytterligare då formfaktorer för snölast på tak har ändrats markant.Träkonstruktioner är speciellt utsatta för denna tvärkraft, då trä är ett material som är uppbyggt så att hållfastheten för dragkrafter vinkelrätt mot fiberriktningen är låg.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av NEA Gruppen och är en elkvalitetsanalys av VBG Groups maskinhall. Målet med analysen var att uppvisa elkvaliteten i maskinhallen.Perfekt elkvalitet kan definieras som total frånvaro av elektriska störningar. Av elektriska störningar är det framförallt spänningsstörningar, såsom kortvariga spänningsvariationer, spänningsosymmetrier, spänningstransienter och likspänningskomponnenter, som orsakar mest besvär för elnät och anslutna Laster. Även övertoner, som kan delas i spännings- och strömövertoner, påverkar elsystem på ett negativt sätt.Analysen visar att maskinhallens spänning är stabil. Detta var väntat då kortslutningseffekten är hög jämfört med anläggningens storlek.

Vi har valt att undersöka vilka möjligheter och eventuella risker det finns att bygga högt i Stockholm. Undersökningen utgick på att jämföra olika byggtekniska lösningar för stomsystem. Hur tar stomsystemen hand om vertikala och horisontella Laster? Vilket stomsystemen är lämpligast vid en viss höjd? Dessa är några av de frågor som besvaras i arbetet.De vertikala och horisontella Lasterna är de faktorer som främst försvårar höghusbyggandet. Med en större belastning av Laster ju högre det byggs måste stomsystemen dimensioneras med allt större noggrannhet för att Lasterna ska nedföras till grundläggningen på ett säkert sätt.

Ett relativt stort upprustnings- och förnyelseprogram pågår för att säkra framtida svensk vattenkraftproduktion och för att möta nya riktlinjer för dammsäkerhet. Under dessa förnyelseprojekt har vissa skador i form av sprickor i betongfundamenten upptäckts, bland annat kring statorfötternas upplag. Orsaken till dessa sprickor härleds till statorfötternas funktion, samt till temperaturvariationer vid förändrade driftsmönster. Tidigare gick generatorerna kontinuerligt medan det nu är vanligt med flera starter och stopp varje dygn. Denna rapport har som syfte att förtydliga det kraftspel som finns i dagens generatorfundament, att beräkna uppträdande spänningar och att försöka hitta data som bekräftar sprickbildningen.

Under de senaste decennierna parallellt med klimatdiskussionen har det vuxit fram ett stort intresse för höghastighetståg och en förbättrad infrastruktur i Sverige. I delar av Europa men speciellt i Kina och Japan har utvecklingen av höghastighetståg fått ett enormt lyft. Ett problem vid höjda tåghastigheter är att broarna vid en kombination av låg massa och låg egenfrekvens riskerar att orsaka resonans och höga accelerationsnivåer vid passage.Ballastspår är namnet för det traditionella järnvägsspåret i Sverige. Ballastfria spår är motsatsen till ballastspår. Andra namn för ballastfria spår är Fixerat spår eller slab track.

Broar med integrerade landfästen är i Sverige i dagsläget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fåtal slag. Främsta fördelarna med integrerade landfästen är att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfästen. I nuläget finns inte tillräckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sådana broar. Därför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie där en samverkansbro med integrerade landfästen byggdes över ån Leduån som är belägen ca 50 kilometer söder om Umeå.

Fokus läggs mer och mer på hur olinjära Laster påverkar spänningsgodheten pånätet. Ledorden är att ?du skall icke sabotera din grannes spänningskvalitet!?.Detta gillar nätbolagen och allmänheten men i vissa delar av nätet är det inte lika nödvändigt att hålla så hårt på elkvaliteten. Industrier har ofta anläggningar som är avskilda öar från det elektriska fastlandet. Därför gjordes mätningar på befintlig anläggning med stor del frekvensomriktardrift för att kunna jämföra med simuleringar från dimensioneringsprogram och slutligen utifrån resultatet dra slutsatser om hur man ska utveckla tankesättet vid dimensionering av frekvensomriktare för att göra den mer kostnadseffektiv..

Syftet med detta examensarbete har varit att se vilka material som är lämpliga att använda vid dammbyggnad samt vilka nedbrytande faktorer som verkar på konstruktionen under dess livslängd. Arbetet förklarar även vilka tekniker, så som erosionsskydd, som används för att skydda dammkonstruktionen samt även de olika Laster som dammen utsätts för. Kontinuerlig nedbrytning av dammen kan ge dammhaverier vilket i sin tur kan ge katastrofala konsekvenser. Det är därför viktigt att det material som väljs till dammbyggnad kan stå emot de nedbrytande processer som finns under en lång tidsperiod. På de äldre dammkonstruktionerna används vanligen erosionsskydd av dumpat oordnat material medan Vattenfall rekommenderar erosionsskydd av ordnade homogena block på de renoveringar och nybyggnationer som utförs.

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-Laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Examensarbete om en Rivartillsats till skrotningsmaskin SBU8000 som tillverkas av Indusriteknik Nord AB under Varumärket JAMA. Jag har åt Industriteknik Nord AB konstruerat och dimensionerat en rivartillsats till deras skrotarmaskin SBU8000 och är avsedd att användas av gruvindustrin för att skrota ned löst sittande berg. Resultatet blev ett förslag till en funktionell och enkel rivartillsats som är FEM-beräknad. Denna konstruktion uppfyller följande väsentliga krav: • Den kan kombineras med hammare. • Den klarar de Laster som kan påföras från bommen.

I detta examensarbete studeras normbytet från BKR till Eurokod på en tillbyggnad till Växjö sjukhus. Tillbyggnaden kallas Hus X. I studien jämförs lastnedräkning och dimensioneringar mellan normerna, tillämpat på Hus X.Beräkningar och dimensioneringar sker i detta arbete enligt Eurokod. Resultaten jämförs sedan med de resultat som Martin & Co tagit fram enligt BKR.Dimensioneringar som utförs i denna studie är på tre stålpelare och en stålbalk.Materialkostnader kommer att minska något med normbytet. Stomdelarnas dimensioner skiljer sig dock ytterst lite mellan normerna, materialkostnaderna minskar därmed marginellt..