Sökresultat:
14 Uppsatser om Laserdata - Sida 1 av 1
Relikta landskap i Lommaryds socken ? identifiering av bandparceller med hjälp av laserdata.
Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Landskapsvårdens hantverk15 hp, [2014]. (På omslaget felaktigt 2013).
Laserdata i skogsbruket : - och möjliga tillämpningar för privata skogsägare
Data retrieved from airborne laser scanning represents a new source of forest data. Today, the technology has matured so that it can function in an operational environment. The aim of this study was to compile areas of application of Laserdata in forestry. Moreover to analyze costs and accessibility of Laserdata. The goal was to provide private forest owners information to support assessments of possible benefits of Laserdata.
Noggrannhetskontroll av laserdata för ny nationell höjdmodell
Ny nationell höjdmodell är ett projekt som utförts av Lantmäteriet på begäran av regeringen sedan år 2009 och beräknas vara färdigt år 2016. Datainsamling sker med hjälp av flygburen laserskanning. Syftet med studien är att kontrollera noggrannheten av Laserdata som ska användas för framställning av ny nationell höjdmodell i Sverige. Noggrannhetskontrollen utfördes på området Årsunda ? Ockelbo (syd ? nord) och Storvik ? Forsbacka (väst ? öst).
Inställning till och val av livsmedelsprodukter bland personer som är över 55 år
Data retrieved from airborne laser scanning represents a new source of forest data. Today, the technology has matured so that it can function in an operational environment. The aim of this study was to compile areas of application of Laserdata in forestry. Moreover to analyze costs and accessibility of Laserdata. The goal was to provide private forest owners information to support assessments of possible benefits of Laserdata.
Grundyteskattningars noggrannhet i barr- och lövskog inom projektet ?Skogliga skattningar med laserdata?
Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i Skogsstyrelsens projekt ?Skogliga skattningar med Laserdata?. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha.
Effekten av provytors felpositionering vid skattning av skogliga variabler med luftburen laserscanning
Regeringen har givit Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram bättre data om det svenska skogarna baserat på Laserdata. Den här studien behandlar betydelsen av referensytors positionering och effekt på skattning av skogliga variabler.
Riksskogstaxeringens (RT) provytor är positionerade med GPS, men under 2013 har ett antal av dessa ytor givits en förbättrad koordinat med DGPS. GPS och DGPS koordinatangivelserna har kopplats samman med motsvarande yta i Laserdata från den nya nationella höjdmodellen. Med statistik från Laserdata har regressionsmodeller använts för att skatta skogliga variabler genom att utnyttja RTs provytor som referensytor.
Medelfelet för skattningarna beräknades på regionnivå och fördelat på höjdklasser. Differensen mellan skattningarnas medelfel, baserade på skattningar med GPS och DGPS koordinaterna, beräknades.
Vegetation och lutningars påverkan på osäkerheten hos laserdata för en ny nationell höjdmodell
Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med flygburen laserskanning (FLS) och osäkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m på hårda plana ytor, dock kan osäkerheten öka avsevärt i terrängtyper med tät vegetation eller i områden med starkt sluttande terräng. Syftet med detta examensarbete är att kontrollera hur osäkerheten påverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, där nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ?Byggmätning ? Statistisk provning av digital terrängmodell?.
Undersökning av algoritmer och programvaror för markklassning av punktmoln från flygburen laserskanning
Lantmäteriet har sedan 2009 arbetat på projektet Ny Nationell Höjdmodell som ska täcka hela Sverige. Denna gång används flygburen laserskanning för data insamling. För att skapa terrängmodeller av dessa Laserdata behöver bearbetning först göras, där markpunkter skiljs från andra typer av objekt som laserpulsen registrerar. Det är detta som är ett av de största problemen för att uppnå en bra kvalité för slutprodukten (terrängmodeller). Eftersom Sveriges yta är så stor måste punktmolnet klassificeras med programvaror där en algoritm försöker filtrera ut markpunkterna.
Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun
På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av Laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.
Samband mellan laserdata och fältdata
To make it easier for forestry planning the forest owners needs data which describe characteristics of the forest. Such data you usually get from some type of inventory. A relatively new technology which probably is getting more important in the future, is laser scanning because of lower costs. But because the laser technology is relatively new you need to compare it with conventional inventory technologies to get better understanding of the possibilities the laser technology gives. This work intends to estimate field measured characteristics of the forest from laser data with help of regression analysis and then see which of the field measured properties that best could be estimated and which laser variables that gave the best results.
This study shows that heights has the best estimates, but biomass, diameter and volume also gives good estimates.
Förtolkning inför skogsbruksplanläggning med laserdata (NNH), eller traditionell flygbildstolkning?
The purpose of this study was to investigate produced laser data from the new national height model's airborne laser scanning in Sweden, what quality it has and whether it can be used for forest management planning. From airborne laser scanning one can obtain information on forest variables such as tree species, height, diameter and basal area. Norra skogsägarna is the principal employer of this project and they wanted know to the quality of the laser data which needs to cope with their standards. If the laser data the quality required it can replace some of the operations performed by field planners.
To examine the quality of the produced laser data a control tax assessment has been performed in 30 forest departments. This was done in an objective manner.
Automatisk identifiering av branter för orienteringskartor
Orientering är en sport som går ut på att besöka ett antal förutbestämda kontrollpunkter med hjälp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten så som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta är dyrt och tidskrävande. Omkring 120 000?150 000 kr och mellan 20?30 h/km2 fältarbete läggs ner på varje karta som skapas.
Utvärdering av programvaror för automatisk 3D-modellering från terrestra laserdata i industrimiljöer
Det är viktigt att fabriker och andra industrimiljöer är korrekt kartlagda, för att ha kontroll över positioner på maskiner och annan utrustning. Tredimensionella modeller ger enkel och tydlig information om en anläggnings uppbyggnad. Traditionella metoder som med måttband eller med totalstation går både relativt långsamt och det kan vara svårt att uppnå den precision som krävs. Terrester laserskanning (TLS) är en allt vanligare metod för att skapa 3D-modeller över industrimiljöer och tekniken har utvecklats snabbt de senaste åren. Modelleringsprocessen börjar med segmentering, som är en klassificering av alla punkter i ett punktmoln.
Höjdmodellering med laserdata : Studie av Kärsön, Ekerö med fokus på upplösning, datalagring samt programvara
The New National Elevation Model (NNH) is a new high-resolution digital elevation model (DEM) of Sweden from airborne laser scanning. It creates many new opportunities, particularly in the area of flood mapping. NNH is provided by Lantmäteriet in two formats, both in raw LIDAR (Light Detection and Ranging) data and in grid format with two meter resolution. These alternatives have advantages and disadvantages and the aim of this thesis research is to identify these. One of the focuses of the study is data storage and thus data structure analysis, resolution and storage facilities. The research questions are:Why and in what context the different NNH-products from the National Land Survey are used (DEM 2+ or point cloud)?What constraints and opportunities are created by the different options, mainly in terms of different software, resolution, and data storage?The study area is Kärsön in Ekerö municipality located in Stockholms län and has an approximate area of 25 square kilometers. The study is divided into two parts. The first objective is to identify the consequences of using different software to create DEM from pointcloud compared to the DEM2+ model. Height models with a two meter resolution are created in FME and ArcGIS. The models are then compared with the grid from Lantmäteriet, created in TerraScan. The second objective is to examine the impact of the change in resolution, both the storage aspect and both the accuracy aspect. Inverse Distance Weighted (IDW) is an interpolation method which in previous studies proved to have the best results on high resolution LIDAR data. This model was tested and compared with a model from FMEs built-in function and the model from Lantmäteriet wich are based on triangulation (also proved a good method in previous studies). The grid created in TerraScan has good properties such as accuracy.